Med bakgrund i lÀraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lÀrares reflekterande och utvÀrderande förhÄllningssÀtt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanstÀlla och redovisa lÀrares erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till IST-anvÀndning frÀmst inom Àmnet matematik. Genom att studera andra lÀrares upplevelser av och förhÄllningssÀtt till sitt IST-anvÀndande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar dÀrför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för matematikundervisningen och lÀrarens arbete.Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förÀndringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lÀrarna och undervisningen mÄste en rad andra förÀndringar först ske. Den mest framtrÀdande faktorn som framkommit i litteraturen Àr att lÀrarna upplever att de behöver fÄ möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar pÄ att en fullgod fortbildning Àr avgörande för hur vÀl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lÀrare ska utveckla en sÀkerhet i att hantera verktyget..

Idag ser undervisning i matematik i stort sett ut sÄ att elever fÄr gemensamma genomgÄngar och sedan uppmanas de att sjÀlva rÀkna de uppgifter som finns i boken medan lÀraren gÄr runt och hjÀlper till. Vissa elever tycker att detta arbetssÀtt inte frÀmjar motivation för lÀrande och att det inte finns anknytning till vardagslivet. Vissa tycker att det Àr ett bra arbetssÀtt som passar dem. Skillnaden beror pÄ att vi mÀnniskor lÀr oss pÄ olika sÀtt, vi har olika lÀrstilar. I uppsatsen presenteras VAKmodell.

BefolkningstillvÀxt har blivit nÄgon form av ett ideal som kommuner anstrÀnger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invÄnare till sina orter och stÀder. En förutsÀttning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och frÀscha bostÀder. FrÄgan Àr dock vilka Àr förutsÀttningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhÀllet i de flesta lÀnder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige Àr inget undantag för detta fenomen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs pÄ gymnasiesÀrskolan, hur lÀrare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att stÀlla undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella mÄlen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer av lÀrare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende pÄ elevgruppens sammansÀttning. LÀrarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och vÀrdefull. Undersökningen visar att de utvidgar Àmnet till att behandla stÀrkandet av elevernas sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbestÀmmande samt att ge eleverna grunderna för att kÀnna trygghet i sina kvinno- och mansroller.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet i grupp efter hjÀrtinfarkt. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och hade en beskrivande design. Genom ett ÀndamÄlsurval intervjuades tio patienter som deltog i hjÀrtgymnastikgrupp pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ om man arbetar Àmnesintegrerat i Är 7-9 i de samhÀllsorienterade Àmnena samt vilka pedagogiska och vetenskapliga teorier/teoretiker man stödjer sin undervisning pÄ I arbetet framgÄr ocksÄ vilka möjligheter och/eller svÄrigheter pedagoger ser med detta arbetssÀtt samt om de anvÀnder sig av det i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av Ätta intervjuer med fyra kvinnliga samt fyra manliga So-pedagoger pÄ tvÄ 7-9 skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Genom litteratur om pedagogiska teorier och lÀrande vill vi med detta arbete förmedla kunskap om Àmnesintegration/tematiskt arbetssÀtt. Vidare utgÄr vi frÄn skolans olika styrdokument för att fÄ veta vad dessa sÀger om tematiskt arbete. För att fÄ en djupare kÀnnedom om Àmnesintegration har vi Àven gjort en historisk tillbakablick gÀllande lÀroplaner och kursplaner.Resultatet av undersökningen visar att samtliga Ätta pedagoger anvÀnder sig av tematiskt arbetssÀtt, om Àn i varierad utstrÀckning.

Under vÄr lÀrarutbildning pÄ universitetet har matematik fÄtt en helt annan innebörd Àn tidigare, Àmnet har gÄtt ifrÄn att vara abstrakt till mer konkret. NÀr vi kommer som fÀrdigutbildade lÀrare vill vi skapa en matematikundervisning som Àr motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland Àr ett framgÄngsrikt land i lÀs- och skrivinlÀrning, valde vi att genomföra en studie pÄ hur nÄgra lÀrare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lÀra i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vad tre lÀrare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar utförde vi intervjuer och tvÄ skilda observationer vid flertal tillfÀllen pÄ en skola i Nya Zeeland.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Barn i Äldrarna 4-9 Är har tydliga önskemÄl kring hur de vill att deras restaurangbesök ska se ut. I samarbete med Barnens BÀsta Bord har en kvalitativ studie gjorts med fokus pÄ barns önskemÄl vid restaurangbesök. Syftet med uppsatsen var att undersöka barnens önskemÄl nÀr de gÄr pÄ restaurang med hÀnsyn till hela mÄltidsupplevelsen gÀllande mat, miljö, meny och bemötande. Metoderna som har anvÀnts Àr bildövning dÀr barn har ritat sin favoritrÀtt, fokusgruppintervjuer med barn samt enkÀtundersökningar med förÀldrar.Resultatet visar att gemenskapen inom familjen Àr viktig för barnen vid restaurangmÄltiden. Barnen Àr medvetna om att vid restaurangbesök önskas lugn och ro, dock Àr stillasittande ett problem för barnen.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka arbetsformer och arbetssÀtt som lÀrare anvÀnder sig av i sin matematikundervisning och vad dessa val grundar sig pÄ. Vidare var syftet att ta reda pÄ hur lÀraren arbetar och om utgÄngspunkten utgörs av de mÄl som finns i kursplanen. UtifrÄn syftet har vi diskuterat uttrycket ?mÄl att strÀva mot? i kursplanen och kompetensmÄlen, som Àr en möjlig tolkning till strÀvansmÄlen. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem matematiklÀrare intervjuats.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den typiska allékaraktÀrenför Södra Esplanaden och VÀstra Esplanaden, samt den typiska trÀdraden förSödra JÀrnvÀgsgatans kan bevaras. Detta har jag försökt fÄ svar pÄ med hjÀlp avlitteraturstudier, intervjuer och egna observationer/inventeringar.I arbetet med uppsatsen har jag anvÀnt mig av litteratur som frÀmst beskriverstadstrÀdens villkor och metoder kring vÀxtbÀddar. För att ytterligare fÄ inblick iSödra Esplanaden, VÀstra Esplanaden och Södra JÀrnvÀgsgatan hinder ochmöjligheter genomfördes tvÄ intervjuer med nuvarande stadstrÀdgÄrdsmÀstareEwa Eklind Blomkvist och hennes företrÀdare MÄrten Segerberg. Min samladedatainsamling ger en varierad bild av Södra Esplanadens, VÀstra Esplanadensoch Södra JÀrnvÀgsgatans hinder och möjligheter. I mitt arbete har jag kommitfram till att det finns goda utsikter till att, med riktade insatser betrÀffandefrÀmst vÀxtbÀddar, vitalisera och dÀrigenom förlÀnga livslÀngden pÄ den typiskaallékaraktÀren för Södra Esplanaden och VÀstra Esplanaden, samt den typiskatrÀdraden för Södra JÀrnvÀgsgatans.Jag har under arbetes gÄng mer och mer övertygats om vÀxtbÀddens betydelseför stadstrÀden i VÀxjö.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att ge en inblick i lÀroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna behandlar hur mycket och pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skÀl som lyfts fram i litteraturen för att anvÀnda lÀrobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lÀrobokstyrd undervisning Àr mycket vanlig undervisningsmetod som anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan. LÀroboken anvÀnds för att enkelt kunna nivÄgruppera eleverna, för att underlÀtta för lÀrarens planering, som en lÀrare, som en garanti att lÀro- och kursplanens mÄl uppnÄs, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta sjÀlvstÀndigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för lÀroboksstyrd undervisning Àr att den undervisningsformen har en tradition, Àr tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lÀrare samt att matematikÀmnet Àr hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lÀrobokstyrd undervisning Àr att den ger undervisningen struktur, lÀroboken innehÄller differentierade uppgifter samt Àr en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med lÀroboksstyrd undervisning.

PĂ„ senare Ă„r har ansvarsfullt företagande blivit en allt viktigare del av företagande, dĂ€r företag mĂ„ste ta hĂ€nsyn till arbetsvillkor och miljöpĂ„verkan i sin verksamhet. Ett begrepp som Ă€r starkt kopplat till ansvarsfullt företagande Ă€r Corporate Social Responsibilities (CSR). CSR har en lĂ„ng och varierad historia i litteraturen. Även om CSR nĂ€mns nĂ„gra gĂ„nger innan 1950-talet, ses tiden efter som den moderna eran för CSR nĂ€r det gĂ€ller definitioner av begreppet. Problemet med CSR Ă€r att det Ă€r resurskrĂ€vande för företag och att begreppet inte Ă€r klart definierat. Utöver det kan CSR bli en pappersprodukt dĂ€r företag anvĂ€nder CSR som ett PR-verktyg.