Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att undersöka om pedagoger anvÀnder sig av lek i undervisningen samt om leken kan frÀmja elevers förstÄelse och kunskap i grundskolan inom Àmnet matematik. Hur fem filosofer förhÄller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgÄngen samt förklara vad lek Àr och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om Àmnet matematik samt om pedagoger kan anvÀnda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi Àven beskrivit tidigare forskning om det Àmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frÄgeformulÀr. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vÄr empiri. Svaren vi fÄtt Àr skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. VÄrt resultat visar att pedagogerna stÀller sig positivt till lek som en undervisningsform i Àmnet matematik.

Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur förÀldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som anvÀndes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i tvÄ huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar Àr associerat med förÀldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohÀlsosamma matvanor.

Övervikten i samhĂ€llet har ökat, i Sverige Ă€r enligt dagens forskning hĂ€lften av alla vuxna mĂ€n, en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. OhĂ€lsosamma matvanor och ett stillasittande liv Ă€r saker som anses bidra till att vi blir sjuka och dör för ti-digt.Min kandidatuppsats syfte Ă€r att beskriva gymnasiekillars syn pĂ„ hĂ€lsosam mat, matval samt pĂ„verkan. Detta för att fĂ„ en förstĂ„else för hur ungdomskillar resonerar gĂ€llande hĂ€lsosam mat, vilket kan fungera som stöd i utvecklandet av kostrelaterade insatser för ungdomar.Undersökningen var utformad som en enkĂ€tstudie med tyngdpunkt pĂ„ öppna frĂ„gor. Under-sökningen utfördes pĂ„ 59 elever som gick tvĂ„ olika yrkesförberedande program pĂ„ en gymna-sieskola i en mellanstor stad i södra Sverige.Resultatet i undersökningen visar pĂ„ att killarnas syn pĂ„ vad hĂ€lsosam mat Ă€r varierar en hel del frĂ„n person till person men att man trots detta kan se mönster som överensstĂ€mmer med varandra t.ex. gĂ€llande vikten av protein i kosten samt ett intag av varierad kost.NĂ€r det gĂ€ller vilka faktorer som pĂ„verkar killarna i deras val av mat Ă€r resultatet mer unisont dĂ„ de flesta av killarna ansĂ„g att det fanns fem faktorer som pĂ„verkade dem i sitt val av mat.

LÀrare Àr dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det Àr mÄnga impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. FlerstÀmmig-heten ska frÀmjas. Tid och planering ska följas.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren förhÄller sig till individualisering i matematikundervisning. UtifrÄn detta syfte formulerades frÄgestÀllningar angÄende hur lÀrarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebÀr och hur man uppnÄr individualisering inom Àmnet matematik samt vilka faktorer som pÄverkar individualiseringen. VÄr studie baseras pÄ intervjuer av lÀrare i de tidiga skolÄren. Materialet analyserades utifrÄn antagna teoretiska utgÄngspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar pÄ att individualisering Àr ett mÄngskiftande begrepp som kan definieras pÄ olika sÀtt, och har generaliserats till att gÀlla mötet med elevers olika kunskapsnivÄ och inlÀrningssÀtt i undervisningen.

Detta Àr ett examensarbete pÄ c-nivÄ frÄn lÀrarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hÄllbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation pÄ sjuksköterskeprogrammet, ocksÄ det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrÄgasÀtter att matematikutbildning Àr viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmÄgan. Arbetet undersöker Àven argumentet att nivÄn pÄ matematik-kunskaper anvÀnds för att gallra ut vilka elever som Àr lÀmpliga för vidareutbildning.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken Àr viktig för fortbildning Àr hÄllbart dÄ det appliceras pÄ sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning pÄ gymnasienivÄ Àr en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig pÄ sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar Àven att de studenter som lÀser pÄ sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ?tankeförmÄgor? i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar dÀrmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmÄgan Àr hÄllbart.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur en utvald grupp lÀrare tÀnker och arbetar kring sambandet mellan elevers svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning i kombination med matematiksvÄrigheter. LÀrare och speciallÀrare bÄde i Sverige och i Finland som jobbar inomdessa omrÄden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. LÀrarnas syn och arbetssÀtt kring elevers svÄrigheter Àr i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom lÀs-, skriv och matematikinlÀrningen kan mÄnga likheter dras mellan lÀrarnas syn pÄ problemet och deras arbete kring dessa. Synen pÄ kombinerade svÄrigheter inom dessa Àmnen ger en mer varierad bild.

Den hÀr rapporten undersöker om och i sÄ fall hur webbplatser kan anvÀndas som ett Äterkommande inslag i matematikundervisning. Bland annat Skolverkets utvÀrdering av grundskolan 2003 visade att matematiklektioner av mÄnga elever upplevs som lÄngtrÄkiga och enformiga. Med rÀtt utformade applikationer för dator och Internet kan kanske ett medium för ett annorlunda och för eleverna mer engagerande sÀtt att lÀra matematik erbjudas. Inom det hÀr projektet konstruerades en webbplats med uppgifter som nÀstan uteslutande utformats som smÄ spel och sedan delat sin i nivÄer efter svÄrighetsgrad. För att klara en nivÄ och pÄ sÄ sÀtt ta sig vidare till nÀsta behöver en elev först klara alla uppgifter pÄ den aktuella nivÄn.

Projektet ligger i Stadshagen pÄ nordvÀstra Kungsholmen, dÀr den omkringliggande bebyggelsen bestÄr till stor del av större kontorsbyggnader och Àr mycket varierad i storlek. Fokus lÄg tidigt pÄ att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nÀmligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gÄng har avvÀgningen mellan hur mycket de enskilda lÀgenheternas kvaliteter ska fÄ styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska fÄ begrÀnsa lÀgenheterna varit viktig.Byggnaden innehÄller Ätta bostadsplan med fyra lÀgenheter pÄ varje plan. LÀgenheterna Àr utformade samma sÀtt pÄ alla planen. Den största ligger i det nordvÀstra hörnet och Àr 71 kvadratmeter stor med tre sovrum.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrÄn fyra av Howard Gardners intelligenser, sÄsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vÄrt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som Àr relevant för vÄr undersökning. VÄr materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frÄgor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer. I arbetets resultatdel har vi sammanstÀllt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrÄn dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring vÄra resultat och analyser. Eleverna som deltagit i vÄr studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte.

Syftet med uppsatsen Àr att besvara frÄgan om andrasprÄkselevernas ordförrÄd pÄverkar deras resultat i skolans matematikundervisning. Materialet i studien utgörs av tolv andrasprÄks­elever och tolv svenskfödda elever i Ärskurs 8. Jag har lÄtit eleverna genomföra ett test i tre delar; det första testet bestÄr av lÀstal, det andra av ordförstÄelse och slutligen det tredje av numeriska tal. Samtliga test hör ihop och testar pÄ detta sÀtt elevernas förmÄgor pÄ tre olika sÀtt. I studien ingÄr Àven en rÀknesaga, dÀr eleverna sjÀlva fÄr skriva ett benÀmnt tal.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva effekten av motiverande samtal (MI) pÄ livsstilsförÀndringar och kliniska vÀrden hos patienter diagnostiserade med eller i riskzonen för, utveckling av hypertoni, typ 2-diabetes och/eller fetma samt att granska artiklarnas undersökningsgrupp utifrÄn aspekterna könsfördelning, antal deltagare, poweranalys och bortfall. Metod: Studien hade en deskriptiv design och baserades pÄ 15 vetenskapliga RCT-studier. Resultat: Resultatet visade varierad effekt av MI pÄ de olika utfallsmÄtten, och studier dÀr inga signifikanta effekter kunde pÄvisas var överrepresenterade. Kostvanor och HbA1c visade sig svÄrt att förbÀttra med MI, dÀremot visade MI signifikanta effekter pÄ ökad förstÄelse hos patienterna, förbÀttrad egenvÄrd och den upplevda egenförmÄgan, nöjdhet och minskning av oro. MI pÄvisade nÄgon effekt i tio av 15 studier.

Alla har i varierad utstrÀckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsÀtt om den skiftar beroende pÄ vem som tillfrÄgas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang Àr grundlÀggande förutsÀttningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgÄng. Skolan har under lÄng tid prÀglats av olika maktförhÄllanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vÄrdnadshavare gemensamt Àr ansvariga för elevens skolgÄng, dÀrmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn i Ärskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik Àr ett begrepp som syftar pÄ den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, dÀr kroppen och föremÄlen i miljön blir lÀromedel. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor med hjÀlp av enkÀter till 20 lÀrare i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrÄgade lÀrarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i nÄgon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrÄgade lÀrarna ser fler möjligheter Àn begrÀnsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges Àr att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna fÄr möjlighet att lÀra pÄ mÄnga olika sÀtt, till exempel genom rörelse.