Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn pÄ matematik samt att undersöka om intresset för Àmnet förÀndrades genom anvÀndning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med lÀraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tÀnkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen dÄ vi konstruerade egna uppgifter, men det var ÀndÄ boken som styrde innehÄllet i uppgifterna. För att mÀta elevernas Àndrade intresse för Àmnet matematik anvÀndes enkÀter och intervjuer.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilken syn lÀrare har pÄ samtal i matematik-undervisningen samt vilken roll de anser sig ha i dessa. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr följande:- Vad anser lÀrare att samtal har för syfte i matematikundervisningen?- Vilken roll anser sig lÀrare ha i samtal som sker i matematikundervisningen?Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att fÄ svar pÄ frÄgorna. De som har intervjuats Àr sex matematiklÀrare som Àr verksamma i Ärskurserna 1-6. Respondenterna har valts ut genom bekvÀmlighetsurval.Resultatet visar att lÀrarna ser samtalen som ett sÀtt att göra matematikundervisningen varierad och vardagsnÀra.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vÄr studie ville vi ta reda pÄ om svÄrigheter i ordförstÄelse och lÀsförstÄelse bidrar till ett sÀmre resultat inom matematikÀmnet. NÄgot annat vi ville ta reda pÄ var vilka krav en textuppgift stÀller pÄ elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med sprÄket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svÄrare för att lösa textuppgifterna Àn rÀkneuppgifterna.

Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga mÀnniskor. Genom sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga mÀnniskor. Syftet med denna studie var att studera sexualundervisning och hur den pÄverkar beteendet hos unga mÀnniskor mellan 12-24 Är. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhÀmtades frÄn vetenskapliga databaser.

Syftet med studien var att undersöka vilka digitala verktyg som anvÀnds inom matematikundervisningen samt hur de anvÀnds. Vi ville Àven ta del av vad lÀrarna ansÄg om möjligheter och hinder med de olika digitala verktygen inom matematikundervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebÀr att vi har anvÀnt oss av bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att införskaffa oss data. Den kvantitativa undersökningen bestÄr av en enkÀtundersökning som 37 matematikundervisande lÀrare har besvarat och den kvalitativa metoden bestÄr av fyra intervjuer med verksamma lÀrare som undervisar i matematik. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder de digitala verktyg de har tillgÄng till men behöver mer kunskap för att kunna anvÀnda dessa pÄ ett effektivt sÀtt.

Med utgÄngspunkt frÄn Lpo 94 och kursplaner i grundskolan frÀmst för Är 1-3 ville vi med vÄra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hÄllbartlÀrande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en Äldersintegrerad och mÄngkulturell grupp för att pÄvisa att alla elever kan inkluderas oavsett Älder, etnicitet och kultur. Det var vÀrdefullt att utveckla aktiviteterna sÄ varje elev ska kunna utgÄ frÄn sina förutsÀttningar och kunskapsnivÄer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgÄngspunkt frÄn vÄr syn pÄ elevens lÀrande tÀnkte vi oss ett tematiskt arbetssÀtt nÀr vi utvecklade vÄra aktiviteter.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om lÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmÄgorna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning pÄ fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lÀrarna anvÀnder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utstrÀckning men eleverna gör inte det. LÀrarna anser att eleverna lÀr sig bÀttre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmÄgorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lÀrare som inte Àr lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgÄng för att kunna utveckla undervisningen kan de ocksÄ skapa problem i form av teknikkrÄngel och distraktion för eleverna, enligt lÀrarna.

I dagens samhÀlle anvÀnds minirÀknaren i mÄnga vardagssituationer. I grundskolan sker rÀkning huvudsakligen med algoritmer. UtgÄngspunkten i detta examensarbete har varit att försöka att se om minirÀknaren anvÀnds med eftertanke i de olika stadierna i skolan och se vilka möjligheter det finns med att anvÀnda den som ett hjÀlpmedel. PÄ vilka sÀtt kan minirÀknaren anvÀndas för att hjÀlpa eleverna att förstÄ matematiken bÀttre? Eller Àr det kanske rent utav en fara att anvÀnda den innan eleverna har fÄtt en grundlÀggande förstÄelse för aritmetik? Vi kommer att inleda med en beskrivning av tidigare forskning om elevers lÀrande i matematik och titta pÄ vad denna forskning visat angÄende anvÀndningen av minirÀknaren.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.

Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.

MÄnga förskolebarn som leker ute gör detta pÄ förskolegÄrden. Syftet med undersökningen Àr att beskriva barns utomhuslek pÄ förskolans gÄrd. Vad Àr karaktÀristiskt för just utomhusleken och var och vad leker barnen? Arbetet belyser Àven leken ur barnens perspektiv, hur de sjÀlva upplever och beskriver sin lek. Undersökningen tar ocksÄ upp utomhusleken ur ett genusperspektiv; hur flickors och pojkars lek och upplevelser av den skiljer sig Ät.

Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlĂ€rning intensifierats och sĂ€rskilt fokus har Ă€gnats Ă„t metakognition och mer specifikt i en riktning mot lĂ€rares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det rĂ„der numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lĂ€rande. Sett till en sĂ„dan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhĂ„lla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan pĂ„verka den beteendemĂ€ssiga relationen till det matematiska lĂ€randet. I ett led att finna svar pĂ„ det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkĂ€tundersökning pĂ„ ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmĂ€ssigt förhĂ„ller sig till den egna inlĂ€rningen pĂ„ kvalitativt skilda sĂ€tt, att mĂ„nga elever har felaktiga uppfattningar och att det Ă€r möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lĂ€randet..

Syftet med denna konsumtionsuppsats Àr att studera vad som hÀnder med lÀrarrollen i klassrummet nÀr IKTanvÀnds i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att anvÀnda IKT,samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lÀrarrollen nÀr IKT anvÀnds i matematikundervisningen. Dettahar undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie dÀr analysprocessen har bestÄtt av att tolka forskares uttalanden ilitteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen.De slutsatser, som kan dras av studien, Àr att IKT ska ses som ett verktyg för lÀraren att skapa variation iundervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock Àr det av vikt att lÀraren förstÄr hurIKT ska anvÀndas för att skapa goda lÀrförhÄllanden. För att Ästadkomma detta mÄste lÀraren ha goda kunskaper iÀmnet som ska lÀras ut, men Àven veta pÄ vilket sÀtt det bör lÀras ut.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i Àmnet. Det kan kÀnnas uppenbart att elever blir bÀttre pÄ nÄgot de tycker Àr roligt, men det kÀnns ÀndÄ viktigt att kunna fÄ det bekrÀftat.Min förhoppning Àr att undersökningen ska skÀnka ytterligare ljus Ät elevernas syn pÄ skolan och undervisningen, med speciellt fokus pÄ matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lÀra sig mer om de tyckte det var roligt sÄ kan skolan utvecklas pÄ ett sÀtt som gör elevernas skoldag lÀttare att se fram emot.Undersökningen Àr gjord med enkÀter som eleverna fÄtt fylla i sjÀlva, alla svar kommer alltsÄ direkt frÄn eleverna Àven om tolkningarna Àr gjorda av mig.Med enkÀterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik Àr roligt har i allmÀnhet Àven ett högre betyg Àn de som tycker det Àr trÄkigt..