Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder som vÄra observerade lÀrare anvÀnder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av vÄra lÀrare för insamling av data till den hÀr undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan pÄverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten Àr, sprÄkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frÄgor samt tidsaspekten, det vill sÀga hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever.

Syftet med studien Àr att undersöka erfarna lÀrares syn pÄ problemlösning i matematikÀmnet. I fokus ligger vad problemlösning Àr och hur lÀrarna förklarar begreppet, vilket förhÄllande som rÄder mellan lÀrarnas och kursplanens syn pÄ problemlösning och vilken syn de har pÄ problemlösningens roll i undervisningen. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lÀrare som arbetar med de tidigare Ären pÄ grundskolan. LÀrarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lÀrarna beskriver problemlösning pÄ olika sÀtt, ur detta kunde vi hÀrleda deras syner till fyra kategorier vilka Àr flera möjliga svar, utan matematisk utrÀkning, matematikÀmnet = problemlösning och kompetens ? lösningsstrategi.

Sammanfattning I vÄr studie har vi försökt besvara hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer för att ge en rÀttvis bild av dessa. Samt om de lÀrare vi intervjuat undervisar kring Àmnet och i sÄ fall hur. Syftet med studien Àr att visa pÄ problematiken kring stoffurvalet och vad man ska tÀnka pÄ som lÀrare för att inte skapa och befÀsta fördomar och oförstÄelse hos eleverna. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar valde vi att intervjua tvÄ Àmneskunniga, samt tre lÀrare som undervisar i bl.a. religionskunskap.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematik pÄ grund av att de inte behÀrskar sprÄket eller om det finns andra orsaker till detta. Hur kan man förebygga och ÄtgÀrda detta och hur kan undervisningen anpassas till dessa elever?Mina frÄgestÀllningar Àr:? Har sprÄket en stor betydelse i matematikundervisning?? Hur arbetar lÀrare respektive speciallÀrare med elever som har invandrarbakgrund i matematik?? Finns det andra orsakar till svÄrigheterna att förstÄ matematik?Jag har gjort intervjuer med tre lÀrare som alla har flerÄrig erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund.Resultat visar att den stora svÄrigheten för de hÀr eleverna, Àr bristen av sprÄkförstÄelse och underliggande orsaker, som man bÀr med sig frÄn sitt liv i ett krigshÀrjat land. Allt tillsammans skapar en brist pÄ koncentration.Slutsatsen blir: För elever med invandrarbakgrund Àr det sÄ viktigt att öka förstÄelsen och begreppsinlÀrningen att kÀnna till vad ordet betyder ger en ingÄng till problemet. Bildens betydelse förstÀrker tÀnkandet tillsammans med ordets innebörd och bilden förstÀrker vi inlÀrningen..

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolÄr 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra rÀknesÀtten representerade dÄ elever har olika förmÄgor att knyta an olika rÀknesÀtt. I studien undersöktes Àven om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att anvÀnda en enkÀt dÀr eleverna skrev rÀknehÀndelser till givna aritmetiska uppgifter med utgÄngspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer Àn hÀlften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer.

Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.

BAKGRUND:Forskning visar att monotona inlÀrningsmetoder gör att eleverna förlorar intresset förmatematik. Detta anser vi vara intressant för vÄr kommande profession som lÀrare och serdet som vÄr uppgift att skapa en lÀrandemiljö som inspirerar eleverna till vidareutveckling.SYFTE:Syftet med studien Àr, att ta reda pÄ hur pedagogerna upplever att de arbetar och hur deskulle vilja arbeta, för att hÄlla elevernas motivation uppe och inspirera alla elever tillvidareutveckling vad det gÀller Àmnet matematik.METOD:Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi valt redskapet self reportvilka har besvarats av nio verksamma lÀrare.RESULTAT:Resultatet i vÄr studie visar, att de gemensamma drag som vÄra respondenter har, nÀr detgÀller hur de upplever att de arbetar för att motivera och inspirera sina elever tillvidareutveckling i matematik, var att variera undervisningsmetoderna, kommuniceramatematik och verklighetsanknyta undervisningen. Genom att möta varje elev pÄ dennesnivÄ och förutsÀttningar göra matematiken intressant upplevde respondenterna att elevernasmotivation ökade..

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnÄ med tanke pÄ elevernas utveckling och förstÄelse för Àmnet. Med studien vill jag ocksÄ se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat lÀrare pÄ olika skolor, frÄn Ärskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lÀrare tar sig an undervisningen och dÀrefter jÀmfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig pÄ att eleverna fÄr arbeta pÄ ett konkret sÀtt, dÀr de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

Alla elever borde fÄ möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som bÄde Àr lÀrorik och rolig pÄ samma gÄng. Under min tid i grundskolans tidigare Är (Ärskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett vÀldigt roligt Àmne, men nÄgonting hÀnde, i Ärskurs fyra försvann den glÀdje jag förknippat med matematik och jag fann Àmnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrÄn att titta i facit, och lÀraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbÀttra matematikundervisningen genom att Àndra innehÄllet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för nÄgra olika matematiklekar som lÀraren kan ta in i sin undervisning för att underlÀtta lÀrandet för eleverna.

Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper Àr intensiv och matematikdelegationen har lÀmnat ett betÀnkande som bland annat innebÀr att resurser ska satsas pÄ matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i tvÄ delstudier dÀr syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielÀrare vill förÀndra för att förbÀttra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklÀrare pÄ en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lÀrarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsÀttning för det Àr att nivÄgruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillÀmpning av nivÄgruppering.

Rapporter frĂ„n bland annat skolverket visar att intresset för matematik har minskat under de senaste Ă„ren, samt att eleverna har svĂ„righeter med att klara godkĂ€nt i Ă€mnet. Syftet med arbetet var att undersöka elevernas synpunkter till matematikundervisningen, med fokus pĂ„ lĂ€rarna, lektioner, förstĂ„else, lĂ€xor och lĂ€roboken. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa intervjuer dĂ€r vi intervjuade elever pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor i Boden och Älvsbyn, för att fĂ„ deras synpunkter pĂ„ matematiken. Resultatet av vĂ„ra intervjuer med eleverna visar pĂ„ att lĂ€rare har stor betydelse för hur eleverna uppfattar matematiken. Eleverna tyckte att lĂ€raren mĂ„ste kunna göra matematiken intressant och vilja att de ska lĂ€ra sig.

Syfte med arbetet var att ta reda pÄ om, pÄ vilket sÀtt och varför dialogen anvÀnds i matematikundervisningen. Fokus har legat pÄ att se hur dialogen kan individualiseras utifrÄn elevers olika behov och möjligheter. Jag har sjÀlv upplever svÄrigheter med att anvÀnda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svÄrigheter och lÄg kunskapsnivÄ. DÀr av val av Àmne. Studien Àr kvalitativ dÀr den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval anvÀnts som metod.

Syftet med studien var att undersöka hur fotbollsdomare med varierad bakgrund presterade pÄ ett mer specifikt uthÄllighetstest framtaget för fotbollsdomare baserat pÄ deras rörelsemönster pÄ planen. Undersökningen genomfördes pÄ 17 stycken fotbollsdomare frÄn 5 olika divisio-ner. I undersökningen anvÀndes tvÄ stycken undersökningsmetoder. För att mÀta testresultatet anvÀndes ett nytt uthÄllighetstest specifikt för fotbollsdomare och för att fÄ in data över do-marhistorik anvÀndes ett mindre frÄgeformulÀr. Resultaten visade pÄ signifikanta skillnader i löpstrÀcka för division 2-domarna mot domarna i division 5 och division 7, det visade ocksÄ pÄ signifikanta skillnader i löpstrÀcka för domarna i division 3 mot domarna i division 5, divi-sion 6 och division 7.

Syftet med studien Àr att förstÄ hur barns kÀnslor kan pÄverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgÄ frÄn vÄr hypotes att musik av skilda karaktÀrer pÄverkar barn pÄ olika sÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina kÀnslor till musiken via ett annat kreativt instrument nÀmligen, att mÄla. UtifrÄn en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrÄn tvÄ olika musikstycken.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning pÄ byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikÀmne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt Àmne. I detta fall i trÀ- och metallslöjden, dÀr praktiska moment förekommer i stor utstrÀckning. MÄnga av skolans elever tappar lusten för matematikÀmnet i Ärskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever frÄn andra OECD lÀnder.Vid nÀrmare undersökande har det visat sig att lÀroplanen under en lÀngre tid har betonat att skolans Àmnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation pÄ kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptÀcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sÀllan förekommer.