Abstrakt I detta arbete undersöks hur konceptet lek gÄr att applicera pÄ digitala spel och hur man presenterar ett fiktivt universum och de regler som definierar det universumet. Syftet med denna undersökning Àr att öka kvaliteten pÄ digitala spel för spelare genom att öka förstÄelsen för hur sÄdana regler introduceras. FrÄgestÀllningen som Àmnas att besvaras Àr ?hur kan man introducera realistiska, semi-realistiska och fiktiva regler i ett spel??. Undersökningen baseras delvis pÄ analyser kring varför vissa introduktioner av regler ofta accepteras och andra inte, dels pÄ utvÀrdering av en gestaltning och dels pÄ tidigare forskning. Denna undersökning Àr indelad i tvÄ delar; en researchdel och en produktionsdel.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur olika arbetssÀtt och verktyg motiverar eleverna att utveckla lÀs- och skrivkunskaper. De arbetssÀtt och verktyg som vi vill belysa i tidigare forskning Àr socialt samspel, IKT och lÀsförstÄelsestrategier. I kunskapsöversikten analyseras 8st studier innefattande bÄde kvalitativa och kombinerade kvalitativa och kvantitativa ansatser. UtifrÄn artiklarna har vi uppmÀrksammat att IKT, lÀsförstÄelsestrategier och det sociala samspelet Àr stöttning för eleverna. Stöttningen krÀvs för att motivera eleverna att klara av de alltför svÄra uppgifterna som de annars kÀnt olust inför.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Denna studie grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förstÄelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg. Jag har anvÀnt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och dÀrefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fÀster sig vid olika saker nÀr de ser pÄ film men ocksÄ att de delar tankar kring att man kan lÀra sig nÄgot av att se pÄ film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebÀr att se mer Àn bara det konkreta i en film, de djupare budskapen gÄr dem förbi..

Det hÀr examensarbetet undersöker hur fyra svensklÀrare verksamma inom grundskolan och gymnasiet anvÀnder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers sprÄk. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklÀrarna lÄter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom bÄde muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De Àr av Äsikten att arbete med film Àr sprÄkutvecklande och att man kan diskutera mÄnga olika aspekter utifrÄn film. Slutsatsen vi drar Àr att svensklÀrare med hjÀlp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gÀller sprÄk och medvetenhet kring normer..

AbstraktSyfte: Att beskriva hur sömnstörningar hos patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA-patienter) uppstÄr och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förbÀttra IVA-patienternas sömn.Bakgrund: Tidigare forskning visar att IVA-patienter frekvent drabbas av sömnbrist vilket kan leda till fysiska samt psykiska konsekvenser i form av cirkulatorisk pÄverkan, försÀmrad sÄrlÀkning eller förvirring med ÄngesttillstÄnd. Dessa i sig kan leda till förlÀngd vÄrdtid. Det Àr sjuksköterskans uppgift att upptÀcka sömnproblem hos IVA-patienter samt att inleda adekvata omvÄrdnadsÄtgÀrder.Metod: Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie. Databassökning i sex databaser genomfördes och nyckelord identifierades. BegrÀnsningar gjordes till Ären 2003?2013 dÄ en sökning begrÀnsad pÄ fem Är gav för lite utfall.

En viktig del i verksamhetsstyrningen vid en röntgenklinik Àr att sÀtta priser pÄ de undersökningar man erbjuder, ett problem man jobbat med pÄ olika sÀtt genom tiderna. MedEko var ett gammalt verktyg, utvecklat pÄ 90-talet, som löste det hÀr problemet men som av olika anledningar inte lÀngre gÄr att anvÀnda. Sectra utvecklar och sÀljer IT-system till röntgenkliniker och ser ett behov av att för vissa kunder erbjuda en mer avancerad typ av verksamhetsstödjande tjÀnster. Det hÀr examensarbetet har varit en del av en förstudie för att utreda om ett verktyg motsvarande MedEko passar in i den kategorin.Syftet med projektet har varit att kartlÀgga och utvÀrdera MedEko:s vÀrden och funktionalitet, realisera de mest tydliga vÀrdena i en prototyp och slutligen validera dem mot tre av Sectras kunder med mÄlsÀttningen att bilda en uppfattning om intresset för den hÀr typen av verktyg.TvÄ övergripande vÀrden har identifierats och verifierats. Det primÀra vÀrdet Àr att fÄ fram detaljerad kostnadsinformation för specifika undersökningar baserat pÄ verksamhetens befintliga produktionsfaktorer.

I den hÀr rapporten redovisas resultatet frÄn en undersökning som genomförts i samband med införandet av nya arbetssÀtt dÄ det gÀller att med hjÀlp av videorespons ge feedback och bedömning pÄ skriftliga studentarbeten. Studien belyser hur man med hjÀlp av IKT-stöd kan utveckla kontakten mellan student och lÀrare samt utnyttja de tekniska hjÀlpmedel högskolorna har tillgÄng till pÄ ett utökat sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och student förÀndras om man inför videorespons som metod vid handledning och examination. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturell teori samt formativ bedömning. FrÄgestÀllningarna i studien handlar ocksÄ om hur det förÀndrade arbetssÀttet kan pÄverka lÀrandet hos studenten.

Syfte:  Syftet med studien var att underso?ka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i a?ldrarna 9-12 a?r, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen a?r en del i projektet ?Unga na?tkulturer? som finansieras av KK-stiftelsen.Metod:  I studien har vi tilla?mpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.Resultat: Barns dro?msajt besta?r av kommunikation, interaktion (fra?mst i form av olika spel), design och personlighet. Det a?r viktigt fo?r dem att de kan go?ra na?got mer a?n ?bara? la?sa..

I mitt arbete vill jag visa pÄ hur man med hjÀlp av reklamanalys kan uppnÄ lÀroplanens för kritiskt tÀnkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmÄga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och hÀr utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition pÄ vad kritiskt tÀnkande Àr. Sedan lyfter jag fram tvÄ pedagogiska verktyg som kan anvÀndas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det Àr viktigt att odla kunskaper och förmÄga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lÀrare kan rusta sig med..

Skivindustrin har genomgÄtt en stor förÀndring de senaste Ären och denna förÀndring har gett upphov till ett stort problem för skivbolagen: konsumenterna köper inte skivor i samma utstrÀckning som tidigare. Vad som har orsakat denna förÀndring finns det mÄnga Äsikter om, likvÀl som det finns mÄnga förslag till vad som bör göras för att vÀnda pÄ den. Skivbranschen bestÄr av ett fÄtal stora bolag, majorbolagen, och en uppsjö av smÄ bolag, independentbolagen. Det som denna rapport fokuserar pÄ Àr hur independentbolag bör agera strategiskt för att klara sig i den förÀndrade omvÀrlden. För att kunna reda ut detta och ge ett strategiskt förslag sÄ behövs först independentbolagens uthÄlliga konkurrensfördelar identifieras.

Det Ă€r svĂ„rt för kvinnor att nĂ„ högre positioner i samhĂ€llet och det behövs sĂ€rskilda utbildningar, och sĂ€rskilda verktyg, för att kvinnor ska fĂ„ likvĂ€rdiga möjligheter som mĂ€n att bli chefer. LuleĂ„ tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. Vi vill undersöka att dessa kvinnor upplever att de fĂ„tt ökade sociala nĂ€tverk och/eller karriĂ€rmöjligheter? Är mentorskap och nĂ€tverksbyggande verktyg som kan förbĂ€ttra kvinnors karriĂ€rmöjligheter? Metoden var kvalitativ eftersom vi var ute efter deltagarnas upplevelser av utbildningen samt nĂ€tverksbyggandets och mentorskapets eventuella effekter. De flesta av kvinnorna i ledarutbildningen skapade sig större nĂ€tverk i samband med utbildningen.