Children and teenagers of today have grown up with digital media. According to Olle Findahl's report "The Swedes and the Internet" (2009), adults as well as children are online more and more. Our experience is that at many workplaces as good as everyone use computers and everyone is expected to have digital skills. However at most schools the reality is far from this. According to Findahl's report from 2009, 99 percent of all pupils (in Sweden) have access to computers and Internet, yet it is rare that they get school assignments where the use of Internet is acquired (Findahl 2009).The purpose of our paper is to understand how digital media can be used as a resource for learning, through the perspective of young people.

Den hÀr studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förÀndrats till följd av deras digitala publicering och i sÄ fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, fÀrre prenumeranter och dÀrför Àven vikande annonsintÀkter, utöver ökad konkurrens frÄn Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att stÀndigt mÀta hur lÀsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lÀsta. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer pÄ tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska stÀllningstaganden. Analysen tar upp en rad frÄgestÀllningar som gÀller det journalistiska innehÄllet, sprÄk, typ av textgenres som publiceras, sÀtt att skriva, förhÄllningssÀtt hos kulturredaktören samt olika sÀtt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var nÄgot av detta som framstÄr som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

Bakgrund:IKT-tekniken Àr införd sedan lÀnge i grundskolan och Àr nu pÄ vÀg att införas i förskolan. Det Àr dÀrför intressant att undersöka hur lÄngt införandeprocessen kommit, hur olika pedagoger uppfattar anvisningar frÄn centralt hÄll, likasÄ hur de betraktar sin egen roll och sitt arbete med det nya verktyget. Vad anser pedagogerna sig behöva för stöd för att vidareutveckla arbetet med detta verktyg? Hur formuleras anvÀndningen av Ipad i relation till strÀvansmÄlen?Syftet Àr att belysa pedagogernas arbete, kunskaper och förhÄllningssÀtt till Ipad i nÄgra utvalda förskolor, dÀr man har arbetat med detta verktyg i ca ett Är.Metod:Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ intervjumetod. FrÄgestÀllningarna har fokus pÄ nÀr och hur Ipad anvÀnds, vad som hindrar och underlÀttar anvÀndandet och behovet av utbildning för att anvÀnda detta verktyg.

I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet Àr att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vÄrt arbete. Genom att bÀttre förstÄ hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vÄrt anvÀndande av den. Inledningsvis görs en genomgÄng av hur skissprocessen fungerar. DÀrefter fastslÄs tre faktorer som stÀrker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan anvÀndas för undersökande och platsförstÄelse samt hur skissen pÄverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak pÄ en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne. Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stÀrker vÄr förmÄga att se och lösa problem.

Företagssköterskans arbete utgÄr ifrÄn hÀlsofrÀmjande insatser dÀr det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning pÄ mÀnniskan och arbetslivet. Samtalet blir dÀrmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och dÀrav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anstÀllda och verksamma inom en företagshÀlsovÄrd. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte.I resultatet framkom det att samtalet Àr företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett Äterkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock anvÀndes samtalet pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation.Företagssköterskorna beskrev Àven vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa anvÀndes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig.

Syftet Àr att undersöka och förstÄ hur man handskas med och förhÄller sig till medarbetarnas idéer pÄ IKEA Malmö. Slutsatsen av vÄr undersökning Àr att mellancheferna inte har nÄgra faktiska verktyg för att plocka upp idéer frÄn sina anstÀllda, men bristen pÄ verktyg Àr enligt vÄr studie ett test för att skilja goda idéer frÄn dÄliga..

Ambitionen och mÄlet med mitt projekt var att visualisera delar av en berÀttelse med hjÀlp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. MÄlet var inte att producera en fÀrdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestÄtt av att producera innehÄll som sedan ska analyseras.

Vi började vÄrt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa Àmnade vi fÀrdigstÀlla under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling sÄ bestÀmde vi oss för att samarbeta, och fokusera pÄ vÄra respektive omrÄden. Med att utveckla egna verktyg ville vi fÄ en större förstÄelse för de grundlÀggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att pÄverka dessa efter vÄra specifika behov. Det var ocksÄ för att hÄlla koden fri frÄn licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlÀtta distribution..

Syftet med det examensarbete som genomförts har varit att kartlÀgga processen för att pÄ egen hand lansera sin musik i form av ett fullÀngdsalbum tillgÀngligt att köpas bÄde i form av digitala nedladdningar och som traditionell CD-skiva.I arbetet har vi bekantat oss med viktiga aspekter angÄende distributionsavtal, upphovsrÀtt, marknadsföring, design, foto, logotyper, texter och koder man bör kÀnna till. En stor del av arbetet har Àven Àgnats Ät att förklara och utreda den sista delen i ljudbearbetningen - mastring. Dessutom har vi satsat pÄ marknadsförning och exponering pÄ Internet samt olika betalningslösningar som möjliggör skivans försÀljning.För att erhÄlla de nödvÀndiga delarna i arbetsprocessen har kontakt upprÀttats med bland andra: IFPI, Grammotex, N©B och Dicentia.I rapporten fÄr vi följa den progressiva rockgruppen Cap Outrun och deras vÀg till mÄlet i form av en fallstudie..

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar till barn i förskolan Är 2012 anser vara viktigast samt hur vÀl resultatet överensstÀmmer med förskollÀrarnas tolkning av uppdraget. Undersökningsinstrumentet som anvÀnts Àr en kvantitativ webbaserad enkÀt för förÀldrarna. 66 förÀldrar valde att delta genom att rangordna tio olika pÄstÄenden. De fyra förskollÀrarna som deltog i studien fick skriftligt fylla i samma enkÀt utifrÄn fyra olika perspektiv. Studien innehar Àven kvalitativt undersökningsinstrument dÄ samtal fördes med förskollÀrarna om de bÀgge respondentgruppernas resultat.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka, beskriva, analysera hur internet anvÀndes som ett verktyg för att pÄverka statsmakten i Iran samt hur oppositionen anvÀnde sig av internet före, under och efter valet 2009. De teorierna som jag anvÀnt mig av i min undersökning Àr den som StrömbÀck bygger i sin bok ?makt, medier och samhÀllet? om förtroende för internet och medialisering, publicitetsmodell och mediekonsumtion i förÀndring . Den andra teorin som jag utgÄr frÄn Àr den som Sunsteins byggde fram i sin bok ? Infotopia: how many minds produce knowledge? angÄende nya bloggar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förÀndringar av Lgr11:s kursplan i bild i jÀmförelse med den föregÄende, Lpo94. För att genomföra detta pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrÄn en textanalys och i den andra delen undersökt bildlÀrares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebÀr att vi anvÀnde textanalys utifrÄn syftet att beskriva sÄdana aspekter av verkligheten som Àr av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lÀrare frÄn grundskolans Äk.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om interaktionen med informationsteknologins nya verktyg kan beskrivas som en lÀrandeprocess och vidare försöka svara pÄ frÄgan om hur detta kan tÀnkas gÄ till. Uppsatsen har kunnat pÄvisa att det Àr statistiskt sÀkerstÀllt att det förekommer skillnader i hur lÀtta olika grÀnssnitt i verktyg för samma ÀndamÄl Àr att lÀra sig. InlÀrningen i fallet att lÀra sig handskas med mobiltelefonens grÀnssnitt skulle dÄ vara att anvÀndaren lÀr sig tolka, och tillÀgna sig de inbyggda antagandena om tekniken som utvecklaren har byggt in i tekniken. Det finns en mÀngd olika sÀtt att betrakta inlÀrning. Beroende av vilken idétradition man följer har man olika uppfattningar.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Det började faktiskt redan hösten 2004, nÀr jag satt och arbetade med ett av de otaliga projekt man gör under sin skolgÄng. Projektet gick ut pÄ att skapa en hemsida med en digital katalog, och voilå, dÀr föddes idén. Sedan fortsatte jag att fundera, vÀnda och vrida pÄ idén, ett system för att skapa digitala kataloger och mindre presentationer som vemsomhelst skulle kunna anvÀnda. Just detta att inte exkludera de som inte kan ?Flash? frÄn de som skall kunna redigera systemet har varit en av mina stora grundpelare, ett slags digital demokratitanke.