Denna rapport jÀmför ett kommersiellt site survey-verktyg med ett open sourcealternativ.En site survey Àr processen att planera och implementera ett trÄdlöstnÀtverk. Det Àr viktigt för att undvika problem med tÀckning, störningar samtplacering och konfigurering av accesspunkter.För att göra jÀmförelsen har en metod utvecklats för att jÀmföra site survey-verktyg. Metoden tar upp och jÀmför olika kriterier i form av verktygens förmÄga att hantera signalstyrka, störningar, quality of service, manuella site surveys, virtuella site surveys, dokumentering av resultat samt verktygens förmÄga att underlÀtta vid placering och konfigurering av accesspunkter. Förutom detta tas Àven mjukvarornas grÀnssnitt och anvÀndarvÀnlighet upp. Metoden skulle dock kunna utökas ytterligare för att innefatta t ex sÀkerhet, inlÀrningstid och support, för att pÄ sÄ sÀtt bidra till en bÀttre jÀmförelse.De verktyg som har jÀmförts Àr open source-mjukvaran Kismet och den kommersiella mjukvaran InterpretAir.InterpretAir har visat sig ha en bÀttre funktionalitet pÄ alla punkter och anses dÀrför vara den mest lÀmpliga mjukvaran vid en site survey.

Allt fler aktörer inom byggbranschen övergÄr frÄn att anvÀnda gamla och traditionella verktyg i sin projektering till mer avancerade och moderna BIM-verktyg. DÀremot sker denna utveckling lÄngsamt pÄ grund av skeptisk och konservativt instÀllning i byggbranschen. Idag finns analysprogram som har förmÄgan att berÀkna och analysera komplexa strukturer, men trots detta Àr det vÀldigt vanligt med handberÀkningar. I branschen börjar modellering av produktionsmodeller i moderna 3D BIM-verktyg fÄ fotfÀste. Det Àr praktiskt möjligt att modifiera en produktionsmodell till en analysmodell för att sedan berÀknas i ett analysverktyg och det Àr detta som kommer bland annat undersökas.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och dÄ specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att frÀmja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning pÄ att integrera dessa interaktiva skrivtavlor Àr Linköpings och i dagslÀget Àr varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har pÄverkat undervisningen ur ett lÀrarperspektiv, och dÄ specifikt lÀrare i de naturvetenskapligt orienterande Àmnena.Genom semistrukturerade intervjuer Àmnar studien att sammanstÀlla de förhÄllningssÀtt och erfarenheter lÀrare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lÀrare anser som betydelsefulla faktorer dÄ en skola genomgÄr en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger pÄ begreppen möjligheter, svÄrigheter samt kunskaper och andra faktorer.Resultaten av denna studie visar att lÀrarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och pÄ flera sÀtt ocksÄ har det.

Syftet med följande arbete Àr att beskriva vad familjeklass Àr samt att studera om familjeklass Àr ett specialpedagogiskt verktyg. För att kunna undersöka detta har jag valt att genom intervjuer se vilka behov som finns hos de elever som vÀljer att medverka i familjeklass, och vilka resurser och vinster som familjeklassen ger elever, förÀldrar och pedagoger. Jag kommer Àven att studera vilka farhÄgor som finns kring att medverka i familjeklassen. Slutligen kommer jag att undersöka vilket resultat som eleven fÄr av att delta. I min litteraturstudie har jag valt att undersöka vad som finns skrivit om familjen och skolan, samt det samspel som sker mellan elev, förÀlder och pedagog.

Under mitt examensarbete har jag undersökt hur man kan anvĂ€nda sig av storytelling inom marknadsföring. Att hitta kĂ€rnhistorien i varumĂ€rket, och dĂ€refter hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan kommunicera det budskapet. För att testa teorin i praktiken samarbetade jag med företaget Älvsbyhus. I mitt arbete fĂ„r ni följa hur jag hittar verktyg inom storytelling som kan lyfta fram kĂ€rnan i budskapet.

Ambitionen och mÄlet med mitt projekt var att visualisera delar av en berÀttelse med hjÀlp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. MÄlet var inte att producera en fÀrdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestÄtt av att producera innehÄll som sedan ska analyseras. Med arbetet vill jag att folk ska fÄ mer förstÄelse för 3d-tekniken som ett flexibelt och intressant konstverktyg.

SammanfattningMisstag Àr nÄgot som ingÄr i vÄrt handlande. VÄrt förhÄllningssÀtt till misstag pÄverkar hur vilÀr oss av dem. Syftet med studien Àr att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsÀttningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ ett textilt hantverksprogram pÄ gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. LÀrarna menar att kunskap Àrerfarenheter, förmÄgan att anvÀnda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg anvÀnds i undervisningen för att frÀmja lÀrandet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att svara pÄ detta har frÄgestÀllningar formulerats som Àr anpassade efter lÀrar- och elev perspektiv. FrÄgestÀllningarna belyser hur klasslÀrare och specialpedagoger arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, hur elever och lÀrare upplever att de alternativa verktygen pÄverkar undervisningen nÀr det kommer till ökad mÄluppfyllelse, pÄ vilket sÀtt elever anvÀnder de alternativa verktygen som finns tillgÀngliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer anvÀnts. Resultaten i denna studie visar pÄ att alternativa verktyg underlÀttar och skapar tillgÀnglighet i undervisningen samt motiverar elever till ett fortsatt lÀrande..

PÄ Scanias motormontering i SödertÀlje sker montering av raka- och V8-motorer för lastbil och buss samt av motorer för industriellt och marint bruk. Gruppen DEPG Àr en av de grupper som arbetar med att framstÀlla verktyg till motormonteringen. Gruppen ansvarar frÀmst för de tillfÀllen dÄ nya monteringsverktyg ska anskaffas pÄ grund av introduktion av nya eller modifierade motorkomponenter. DEPG önskar att minska behovet av att omarbeta verktyg och utöka verktygens livslÀngd, för att uppnÄ detta planerar DEPG att i framtiden skapa verktyg med högre flexibilitet Àn tidigare. Examensarbetets mÄl Àr att skapa en förbÀttrad verktygsframtagningsprocess, som stödjer och frÀmjar framtagning av monteringsverktyg med en rÀtt flexibilitetsgrad.

Inom tjÀnsteproducerande privata företag förekommer, till följd av brist pÄ kvalitet, kostnader upp till 40 procent av den totala omsÀttningen. Liknande tal kan Àven befaras finnas inom de tjÀnsteproducerande offentliga organisationerna. För att identifiera och reducera kvalitetsbrister i organisationer kan en sjÀlvutvÀrdering anvÀndas som arbetssÀtt. Tekniska förvaltningen i LuleÄ Kommun Àr en organisation som har genomfört en sjÀlvutvÀrdering som ett steg i sitt förbÀttringsarbete. SjÀlvutvÀrderingen pÄvisade att det finns ett flertal möjliga förbÀttringar att genomföra för att öka kundtillfredsstÀllelsen samt utveckla delaktigheten bland medarbetarna.

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsÀgare och förvaltare. Dessa system Àr idag oftast pappersbaserade, oftast en pÀrm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lÀttillgÀngliga. Denna rapport, som Àr resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vÄrdprogram Àr, hur det upprÀttas och vad det bör innehÄlla. Dessutom pÄvisas i rapporten hur man kan anvÀnda moderna IT-verktyg för att förenkla framstÀllningen och redovisningen av vÄrdprogram.

Med Äldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vÄrden Àr att identifiera smÀrta hos personer med demens. SmÀrta kan vara svÄrt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svÄrare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanstÀlla befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smÀrta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes bÄde kvantitativa och kvalitativa ut för att ingÄ i analysen.

Kommunerna i Stockholms lÀns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nÄ en högre sjÀlvförsörjningsgrad och delaktighet i samhÀllet. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlÀnda flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbÀttra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har anvÀnts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartlÀggning informellt och med yrkesbedömning genom tre mÄnader praktik pÄ arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nÄ projektets ÀndamÄl.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frÄgestÀllningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts pÄ Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med Ätta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det mÄnga fördelar med att anvÀnd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men dÄ mÄste det anvÀndas pÄ rÀtt sÀtt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta pÄ ett traditionellt sÀtt har sina fördelar. DÀrför bör i undervisningen varvas med IT som hjÀlpmedel och med papper och penna som det Àr i den traditionella undervisningen. LÀrarna ansÄg Àven att IT Àr bra utifrÄn demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lÀrarna pÄ FG en positiv instÀllning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall nÀr det fungerar.