Skissen som verktyg
I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet är att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vårt arbete.
Genom att bättre förstå hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vårt användande av den.
Inledningsvis görs en genomgång av hur skissprocessen fungerar. Därefter fastslås tre faktorer som stärker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan användas för undersökande och platsförståelse samt
hur skissen påverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak på en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne.
Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stärker vår förmåga att se och lösa problem. Skissens förmåga att sålla information hjälper oss även att schematisera och förstå verkligheten. Det ökade fokus på objektet som en skiss kräver av utövaren
påverkar också hens relation till motivet. Resultatet av det enkla experimentet ger en antydan om ett visst samband mellan skissande och ett mer detaljerat minne av en plats.