Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik pÄverkar deras syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar tvÄ huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt tidigare forskning och litteratur inom Àmnet.

Den tekniska utvecklingen av allt mer komplexa filsystem samt ökad lagringskapacitet pÄ medier försvÄrar arbetet med att finna samt Äterskapa förlorade filer. Detta medför att de verktyg som anvÀnds inom omrÄdet stÀndigt mÄste utvecklas för att möta upp denna komplexitet.NÀr filer ?raderas? av anvÀndaren hanterar filsystemet denna process pÄ olika vis beroende pÄ vilken typ av radering som utförts. Möjligheterna att Äterskapa dessa filer underlÀttas genom en grundlÀggande kunskap om filsystemets arkitektur samt de osynliga processer som sker.Inom den profession, till exempel digital forensik, dÀr det insamlande materialet har krav att klara rÀttspraxis anvÀnds olika metoder för att bevara materialets integritet. De kommersiella verktyg som anvÀnds Àr utvecklade för att bemöta de krav som stÀlls inom rÀttsliga processer.

Detta examensarbete handlar om höglÀsning och höglÀsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet Àr att se om och hur höglÀsning anvÀnds i skolan och hureleverna pÄverkas av höglÀsning. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer nÀr jagundersökt hur fyra pedagoger ser pÄ höglÀsningen. Intervjuerna har genomförts pÄ enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om Àmnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhÄller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Tekniska verktygs roll i matematikundervisningen pÄ en gymnasieskola av Andreas Hedberg (2011). Examensarbete vid LuleÄ Tekniska Universitet. Denna studies syfte var att undersöka vilken roll tekniska verktyg har i matematikundervisningen pÄ en gymnasieskola. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och en fallstudie med fyra lÀrare som studieobjekt. Fallstudien genomfördes med en observation och en efterföljande intervju.

Det hÀr arbetets syfte Àr att undersöka hur tvÄ fritidshem i en mellansvensk kommun anvÀnder sig av iPads i sin verksamhet, samt om det finns nÄgon skillnad i rektorers och personalens vision för hur iPaden ska anvÀndas i fritidshemmet. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har tvÄ rektorer samt tvÄ fritidspedagoger pÄ olika tvÄ skolor intervjuats, varav en har IKT-satsning samt uppsatta mÄl för iPad-anvÀndningen.PÄ den skola som hade en medveten IKT-satsning skilde sig inte visionen för hur iPaden ska anvÀndas i fritidshemmet mellan rektor och personal. DÀremot hade man ingen gemensam vision för hur iPaden ska anvÀndas pÄ den skola som inte hade en medveten IKT-satsning. Av resultatet framkommer det att det Àr viktigt att ha uppsatta mÄl för arbetet med digitala verktyg. Detta skapar en struktur och möjligheter för anvÀndningen av iPads.

Denna rapport behandlar tvÄ teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka Àr sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta tvÄ olika inriktningar, och pÄ sÄ sÀtt utröna om nÄgon av dessa kunde anvÀndas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats sÄ att tre konflikter har studerats för att finna bevis för nÀrvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de tvÄ teoriinriktningarna.FrÀmst tryckta verk har nyttjats, men Àven nÄgra digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har ocksÄ anvÀnts.Slutsatsen efter studiens genomförande Àr att ingen av de tvÄ teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter pÄ den internationella arenan. Dock har resultatet visat pÄ att en kombination av de tvÄ effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

As the way of communicating and accessing information has changed radically over thepast decade so has the way the public libraries operate to reach the citizens. In thesetimes the demands of what a public library should be and offer the visitors havechanged. One should have the option to access the digital public library at any givenhour of the day, from anywhere in the world and at least have the same possibilities ofinformation as the visitors at the non-digital, "real" library.In this Master's thesis we will analyze and discuss the condition of the Swedish digitalpublic library of today, 2006, and the forward thinking work with the issues ofdevelopment in this matter. In order to do this we set out to examine the attitudetowards the public digital library among the staff at a small number of Swedish publiclibraries and their supporting institution, the county library. Moreover, the attitudesdefined have been compared to the actual status of the services and medias at the publiclibrary websites.In conclusion, we have detected a certain standardization of what the digital publiclibrary consists of today.

I takt med att fler och fler informationskanaler flyttas frÄn traditionella, mÀnniska-till-mÀnniska interaktioner till digitala kanaler Àndras ocksÄ de erfarenheter, fÀrdigheter, kompetenser och tekniska utrustningar som krÀvs för att ta del av, och deltaga i, informationsflöden. Detta skapar grupper i samhÀllet i form av de som har dessa erfarenhter, fÀrdigheter, kompetenser och utrustningar, och de som inte har nÄgot av dessa, detta kallas för den digitala klyftan. Som visas i den hÀr uppsatsen kan den digitala klyftan bestÄ av en eller flera mindre klyftor. En av den största gruppen mÀnniskor som stÄr pÄ fel sida av klyftorna Àr Àldre. Det finns olika sÀtt, metoder och teorier som har postulerats för hur den digitala klyftan kan överbryggas, i den hÀr uppsatsen undersöks hur tvÄ olika standarder (WCAG 2.0 och E-delegationens riktlinjer) för tillgÀngliga webbplatser, och en standard med kompetenser för webbanvÀndning (The Web Literacy Standard, frÄn The Mozilla Foundation) förhÄller sig till gruppen Àldre mÀnniskor.

Examensarbetet berör frÄgor kring arkivering och dokumenthantering pÄ stads-byggnadsförvaltningen i TrollhÀttans kommun. Problem som kommunen har Àr dagslÀgets hantering av digitala filer..

Scania verkar pÄ en global marknad med tillverkning pÄ flera orter och en förutsÀttning för att kunna garantera kvalité pÄ de produkter som levereras, oavsett vart de produceras, Àr ett konsekvent tillÀmpat standardiserat arbetssÀtt vid tillverkning och montering. Monteringsbeskrivningar - eller elementblad som de benÀmns pÄ Scania Àr en viktig del i att kommunicera detta "standardiserade arbetssÀtt" över hela företaget och alla desstillverkningsenheter.Det s.k. standardiserade arbetssÀttet Àr relativt vÀl utvecklat mellan de verkstÀder som monterar samma typ av huvudkomponenter, men i ett vidare perspektiv sÄ förekommer det mellan olika enheter sÄvÀl skillnader i presentation av data i elementblad som arbetsmetoder för att ta fram dem. Det finns dÀrför ett uttalat behov av att standardisera sÄvÀl framtagning som presentation av data i elementblad.Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla och testa en effektiv arbetsprocess för att tidsÀtta och ta fram lÀttförstÄeliga elementblad med stöd av digitala underlag. DÀrmed har en koppling mellan processerna för digital provmontering och framtagning av elementblad skapats.

AnvÀndingen av virtuellt byggande och byggnadsinformationsmodeller inom byggbranschen ökar stÀndigt och Àr ett omrÄde som varit föremÄl för flera studier under de senaste Ären. I flertalet av dessa har dock fokus legat pÄ nyproduktion. Men i och med ett ökande renoveringsbehov i stora delar av det svenska bostadsbestÄndet ökar Àven intresset av att anvÀnda BIM inom ROT-projekt. Dessutom har ny teknik inom omrÄdet inmÀtning, dÄ frÀmst laserscanning, gjort att det idag finns lÀmpliga verktyg för att skapa byggnadsinformationsmodeller av befintliga byggnader.MÄlet med denna studie har följaktligen varit att undersöka hur en BIM av en befintlig byggnad kan tas fram och hur denna kan anvÀndas inom ett ROT-projekt.Resultaten som redovisas i denna studie bygger dels pÄ en kartlÀggning av olika metoder för inmÀtning och dels pÄ en sammanstÀllning av erfarenheter frÄn olika personer som arbetat med antingen inmÀtning eller arbetat i ROT-projekt dÀr digitala 3D-modeller anvÀnts pÄ ett eller annat sÀtt. KartlÀggningen av de olika inmÀtningsmetoderna genomfördes frÀmst genom en litteraturstudie medan insamlingen av erfarenheter genomfördes i form av en intervjustudie.De slutsatser som har kunnat dras utifrÄn resultaten visar att det finns en rad olika nyttor med att anvÀnda sig av BIM Àven inom ROT-projekt.

Datorn Àr ett av skolans viktigaste verktyg ? bÄde idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser nÄgon skillnad i undervisningen nÀr de nu har tillgÄng till en personlig dator jÀmfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lÀrare respektive elever resonerar kring datorns anvÀndning och betydelse i engelskundervisningen pÄ en gymnasieskola. Det senast nÀmnda syftet kan ses som det huvudsakliga dÄ det just nu satsas mycket pengar pÄ att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning vÀldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar Àmnet flitigt och lÀgger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, sÄsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tÀnkande och agerande och inte endast anvÀnda datorn som ett hjÀlpmedel.