Arbetet grundar sig bÄde i en empirisk och teoretisk studie. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, dÀr en observation pÄ tre olika skolor i VÀsterbotten har lagt en grund för arbetet. Fokus har legat pÄ att studera hur lÀrare tar tillvara och kopplar undervisningen till elevens tidigare kunskaper, för att fÄ en helhet och förstÄelse i skolan samt hur moment börjar och avslutar och om det sker nÄgon uppföljning kring momenten. I observationen lÄg Àven fokus pÄ hur elevernas fÀrdiga material hanteras och samlas.Syftet Àr att försöka komma pÄ ett sÀtt att kunna dra nytta av tidigare kunskaper eleven fÄtt, för att skapa förstÄelse och ett helhetsperspektiv i skolan. Jag har gjort litteraturstudier hur portfolioteknik fungerar och hur man kan koppla till tidigare kunskaper.

Experter hÀvdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivÄ) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgÀnglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan anvÀnda den för att lÀsa e-post, surfa pÄ Internet, logga in pÄ sociala nÀtverk som Facebook och Twitter, lÀsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lÀ- rare samt mÀn och kvinnor om anvÀndningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsÀtt dÀr datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning. NÀr det gÀller studenter och lÀrare, har vi utgÄtt frÄn Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.

En karta Àr en fÀrskvara som Àr i stÀndigt behov av ajourhÄllning. AjourhÄllning görs normalt med traditionella metoder: fotogrammetriska och/eller geodetiska. Men i och med att utvecklingen gÄr framÄt har intresset för en ny metod, UAS (Unmanned Aerial Systems), ökat. UAS Àr en relativt ny fotogrammetrisk metod dÀr obemannade flygfarkoster anvÀnds. Detta examensarbete har utvÀrderat vilken osÀkerhet vanligt förekommande detaljer i en karta kan fÄ i framstÀllda "produkter" som genererats med hjÀlp av UAS-bilder som georefererats med naturliga stödpunkter.

Denna filosofie kandidatuppsats skrivs inom utbildningen Upplevelseproduktion vid LuleÄ tekniska universitet - Institutionen för konst, kommunikation och lÀrande. Syftet med studien Àr att undersöka vilken typ av upplevelser Tate samt The Museum of Modern Art (MoMA) erbjuder via deras webbplatser, samt att testa modellernas; UpplevelsefÀlten (Pine & Gilmore, 1999) och De tre generationerna (Boswijk et al., 2007), applicerbarhet pÄ dessa tvÄ fall. Studien syftar till att besvara tre forskningsfrÄgor: ?Vilken generations upplevelse erbjuds via Tate respektive MoMAs webbplats??Vilken typ av upplevelser erbjuds via Tate respektive MoMAs webbplats utifrÄn modellen UpplevelsefÀlten (se figur 5)??Kan de tvÄ upplevelsemodellerna 4E - UpplevelsefÀlten (se figur 5) samt De tre genereationerna (se figur 6) tillÀmpas i en analys av dessa tvÄ webbplatser?För att besvara de tre forskningsfrÄgorna valdes en deduktiv ansats samt fallstudie som metodteori. De tvÄ fallen har analyserats utifrÄn tvÄ valda teorier; UpplevelsefÀlten (Pine & Gilmore, 1999) samt De tre generationerna (Boswijk et al., 2007).

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.

Den hÀr rapporten bygger pÄ en vetenskaplig undersökning som genomfördes under hösten 2013. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur IT kan anvÀnds i förskolans verksamhet idag. Observationer, inspirerade av den etnografiska forskningsansatsen, genomfördes pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige och materialet analyserades sedan utifrÄn tre aspekter, nÀmligen vilket lÀrande som synliggjordes, hur IT anvÀndes i verksamheten av barnen och pedagogerna samt om dessa anvÀndningsomrÄden kunde kopplas till lÀroplanens riktlinjer för hur IT ska integreras i verksamheten.Resultatet visade en bredd i hur IT lyfts fram i tvÄ olika förskoleverksamheter, med olika specialiseringar. Den ena förskola har en uttalad IT-profil. LÀroplanens beskrivningar och strÀvansmÄl följdes, men pÄ olika sÀtt.

Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Syftet med den hÀr studien har varit att analysera informationsbehovet hos vemdalsomrÄdets besökare för att se hur Destination Vemdalen AB i framtiden skall bedriva en funktionell gÀstinformation som möter konsumenternas behov. HÀr vill vi bidra med ett ramverk för en hÄllbar verksamhet i framtiden. Undersökningen Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning bland Destination Vemdalens besökare, intervjuer med personer pÄ strategiska poster inom turismnÀringen samt informella intervjuer med aktörer i position med mycket gÀstkontakt dÀr allmÀn service efterfrÄgas. Studien har visat att turistbyrÄns roll Àr förÄldrad och att en teknisk revolution inom gÀstinformationens utveckling mÄste till för att möta konsumenternas behov. Vidare visar undersökningen att besökarna litar mer pÄ fysiska personer Àn digitala kÀllor, dock anvÀnder sig mÄnga av den nya tekniken av praktiska skÀl dÄ den Àr mer tillgÀnglig.

Vi vill med denna studie undersöka hur nÄgra pedagoger i förskoleklassen anvÀnder IKT(Informations- och kommunikationsteknologi) som ett verktyg i undervisningen. VÄrt intresse ligger Àven i att undersöka pedagogernas instÀllning till IKT som pedagogiskt verktyg. LikasÄ vill vi undersöka vilka utbildningar i IKT som de har fÄtt pÄ sina arbetsplatser. Tillundersökningen anvÀnds bÄde kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.VÄr utgÄngspunkt Àr att dagens teknologi alltmer tar över barnens vardag och att det dÀrför Àr viktigt för dem att fÄ tillgÄng till dessa verktyg i skolan. Detta kan underlÀtta undervisningen för bÄde pedagogerna och eleverna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lÀrare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gÀllande gymnasieskolans yrkesÀmnen.Tidigare forskning visar att datoranvÀndning fyller en viktig funktion i kunskap och lÀrande och att dator/Internet som verktyg i undervisning Àr ett sÀtt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersÀtter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. DÀremot kan dator/Internet vara nödvÀndigt i vissa moment i undervisning för att uppnÄ den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Dagens förskolebarn Àr den första riktigt digitala generationen. De har vuxit upp med datorer och Internet sedan de kom till vÀrlden. Följaktligen Àr barns vÀrld idag bÄde analog och digital och barnen rör sig ledigt mellan dessa tvÄ vÀrldar. Digitala spel har gjort att barn förstÄr sig pÄ den nya tekniken pÄ ett sÀtt som vuxna inte gör. Digitala spel vÀdjar till barns fantasi och ger ett alternativ till verkligheten AFK (Away From Keyboard).

Syftet med studien Àr att studera vilken syn fritidspedagogerna har pÄ barns fria lek och kunskapsmöjligheterna genom den fria leken. Undersökningen Àr genomförd med intervjuer av Ätta fritidspedagoger. I resultatet framkommer att den fria leken enligt fritidspedagogerna spelar stor roll i barnens vardag för deras lÀrande och utveckling. Pedagogerna anser att de stödjer barnen genom att delta i leken genom att observera och ta fram material. De anser ocksÄ att miljön har stor betydelse.

Vi har gjort en empirisk studie och vĂ„rt syfte har varit att undersöka lĂ€rares syn pĂ„ Ă„tgĂ€rdsprogram som ett verktyg för elevers lĂ€rande i grundskolans senare Ă„r. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVĂ„ra slutsatser med denna undersökning Ă€r att lĂ€rarna anser att Ă„tgĂ€rdsprogram Ă€r ett nödvĂ€ndigt dokument mer Ă€n ett anvĂ€ndbart verktyg för dem sjĂ€lva. ÅtgĂ€rdsprogrammen ses som ett nödvĂ€ndigt dokument för vĂ„rdnadshavarna mer Ă€nVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lĂ€rare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans stĂ€ndigt behöver reflektera över Ă„tgĂ€rdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lĂ€rande. Det.

BÄde kunder och nÀringsidkare stÄr idag inför en helt annan marknad Àn de gjorde för bara tio Är sedan. Kulturen i dess olika former Àr nu mer tillgÀnglig Àn nÄgonsin. UpphovsrÀttsskyddade verk som tidigare endast mÄngfaldigades i fysiska exemplar kan numera Àven sÀljas online som digitala, icke-fysiska exemplar. En klar skillnad mellan fysiska och digitala exemplar Àr att den digitala marknaden domineras av ett fÄtal jÀttar som genom sin dominerande stÀllning i princip har makt att definiera marknadens regler. Genom detta inflytande har man genom en kombination av juridik och teknik kunnat bygga upp ett monopol pÄ digitala produkter och Àven styrt prissÀttningen.