Titel Investor Relations framtid - Den digitala generationens krav pÄ kommunikation.Författare Johan Sahlman Simon KarlssonKurs C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitetTermin VÄrterminen 2009Handledare Jan StridSidantal 61 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien Àr att undersöka en yngre generation finansiella intressenters uppfattningar och önskemÄl av företags finansiella kommunikation.Metod Fokusgrupper, tvÄ grupper aktieÀgare en grupp finansanalytiker & investerare.Material TvÄ grupper aktieÀgare frÄn Högskolan i BorÄs, totalt 7 st. deltagare, en grupp finansanalytiker & investerare frÄn Andra AP-fonden, totalt 4 st. deltagare.Huvudresultat VÄrt resultat visar att aktieÀgare, finansanalytiker och investerare Àr positiva till vissa format beroende pÄ deras förutsÀttningar. TrovÀrdigheten i formaten och av innehÄllet Àr av stor betydelse för deras anvÀndande. Tryckta finansiella rapporter Àr fortfarande positivt uppskattade och de digitala formaten ska istÀllet ses som komplement.

Sammanfattning/Abstract Lina Lennström och Jessica Liljedahl Ahlbeck Den interaktiva tavlan pÄ förskolan -ur ett specialpedagogiskt perspektiv Pedagogers tankar kring den interaktiva tavlan The interactive board at the preschool ? Special Educational perspectives Preschool teachers thoughts regarding the interactive whiteboard VÄr studie syftar till att ta reda hur pedagogers tankar Àr kring arbetet med den interaktiva tavlan. FrÄgestÀllningarna som vi stÀller oss rör syftet med att ha en interaktiv tavla redan frÄn förskolan och hur pedagogerna ser pÄ möjligheter och hinder med tavlan och hur pedagogerna ser pÄ tavlans möjligheter att bidra till lustfyllt lÀrande. Vi har Àven frÄgat hur utbildning kring tavlans funktioner pÄverkar pedagogerna och hur pedagogerna ser pÄ digitala medier i framtiden pÄ förskolan. Den forskningsansats som vi anvÀnt i studien Àr kvalitativ.

Denna uppsats behandlar vilka negativa konsekvenser som kan uppstÄ vid outsourcing av digitala tjÀnster i en service-oriented architecture (SOA) miljö. Uppsatsen behandlar endast negativa konsekvenser i relation till kontrollen över den information som existerar i de tjÀnster och i de affÀrsprocesser som utgörs av tjÀnster som outsourcas. Syftet och resultatet av uppsatsen Àr en punktlista som presenterar dessa konsekvenser. Empiriskt material har samlats in genom anvÀndningen av ett teoretiskt ramverk som varit Àmnat att ta reda pÄ vad och hur tjÀnster Àr och hur dessa kan kopplas mot outsourcing. Den slutgiltiga punktlistan pekar pÄ flera punkter som kan gÄ fel om organisationer vÀljer att outsourca sina tjÀnster..

Dagens förskolebarn Àr den första riktigt digitala generationen. De har vuxit upp med datorer och Internet sedan de kom till vÀrlden. Följaktligen Àr barns vÀrld idag bÄde analog och digital och barnen rör sig ledigt mellan dessa tvÄ vÀrldar. Digitala spel har gjort att barn förstÄr sig pÄ den nya tekniken pÄ ett sÀtt som vuxna inte gör. Digitala spel vÀdjar till barns fantasi och ger ett alternativ till verkligheten AFK (Away From Keyboard).

BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats frÄn 1800-talet fram till idag. FrÄn att barnen ska ha fÄtt tillsyn och omsorg till idag dÀr pedagogerna arbetar utifrÄn barnens intressen och utveckling. I dagens samhÀlle behöver mÀnniskor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhÀllsutvecklingen. Vi har idag en lÀroplan för förskolan dÀr det finns mÄl om den nya tekniken som pedagogerna ska strÀva efter. Det hÀr kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan.

I detta examensarbete beskrivs kombinationen av video och digital grafik vid filmproduktion. Jag kommer att förklara filmproduktionens olika stadier med fokus pÄ postproduktionen. Jag behandlar frÄgor som förklarar vad postproduktion Àr, hur det gÄr till samt olika tekniker inom den digitala postproduktionen för att kombinera video och digital teknik. MÄlet med arbetet Àr att undersöka och beskriva det digitala arbetssÀttet inom modern filmproduktion genom att förklara metoder och tekniska lösningar generellt samt i ljuset av ett mindre videoprojekt.Nyckelord: examensarbete, postproduktion, redigering, digital postproduktion, keying, keyframing, tracking, mask, matte, fÀrgkorrigering, video..

Syfte: Studiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring anvĂ€ndningen av digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och deras kompetens inom omrĂ„det.FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur anvĂ€nder lĂ€rare digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter?? Hur resonerar lĂ€rare kring de digitala lĂ€rverktygens pĂ„verkan pĂ„ elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lĂ€rare om kommunens satsning pĂ„ digitala lĂ€rverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska omrĂ„det. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förstĂ„else av mĂ€nniskors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data anvĂ€nds den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). DĂ€rtill anvĂ€nds olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrĂ„n ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta Ă€r en kvalitativ studie, som genomfördes med hjĂ€lp av redskapet enkĂ€t.

Syftet med denna undersökning Àr att med hjÀlp av tvÄ vetenskapliga metoder, kvalitativa intervjuer och anvÀndardagböcker ta reda pÄ hur anvÀndares mobila brukarvanor ser ut och vilka typer av tjÀnster kan de ligga till grund för baserat pÄ ett Smart city-perspektiv. Arbetet kommer Àven att analysera och utveckla metodiken för fortsatta studier inom Àmnet.Mobilen har under de senaste Ären utvecklats till att bli en enhet dÀr dess ursprungliga telefonfunktioner blivit sekundÀra egenskaper. Dess frÀmsta ÀndamÄl Àr fortfarande för att kommunicera med andra, men i första hand genom andra typer av tjÀnster. Man kan idag Àven se hur utvecklingen gÄr frÄn ett bruk av digitala tjÀnster dÀr varje enhet har specifika syften, till ett bruk dÀr enheter samarbetar och delar ett gemensamt syfte. I och med att vÄrt bruk, och vÄra vanor, av dessa enheter förÀndras, sÄ förÀndras Àven naturen hos tjÀnsterna de tillhandahÄller.

Befolkningen blir allt Àldre och gruppen av de Àldsta ökar i antal vilket erbjuder utmaningar för samhÀllet nÀr de fÄr hÀlsoproblem som demenssjukdomar. Ett sÀtt att möta dessa utmaningar har varit att utveckla de möjligheter som digitala hjÀlpmedel [DH] kan erbjuda stöd i dagligt liv och i omvÄrdnaden av personer med demens. Syftet Àr inte att ersÀtta mÀnskligt vÄrdande utan att anvÀnda DH som ett komplement som kan förbÀttra livet för den Àldre och underlÀtta för deras vÄrdare. Studier av hur personer med demens sjÀlva tÀnker om stöd i sitt dagliga liv och vilka behov de har Àr frÀmst gjorda med personer som fortfarande bor hemma och kan kommunicera. Syftet med denna studie var att beskriva personalens uppfattningar om förutsÀttningar och konsekvenser av att anvÀnda vidareutvecklade digitala hjÀlpmedel i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom boende pÄ sÀrskilt boende.

Denna text undersöker om unga datorspelare uppfattar perifera dynamiska specialeffekter i virtuella spelmiljöer av FPS-spel. Texten gÄr igenom tidigare forskning om perception och hur partikeleffekter i spel har utvecklats de senaste 20 Ären. I undersökningen har det tillverkats en spelprototyp som anvÀnts för att testa hur spelaren spelat spelet. DÀrefter har spelaren svarat pÄ en enkÀt som analyserats tillsammans med gjorda fÀltobservationer. Resultaten frÄn undersökningen visar att spelare uppfattat specialeffekter i spel.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur och i vilken omfattning alternativa verktyg anvÀnds i skolan för att stödja elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi. I studien tas ocksÄ upp hur pedagoger ser pÄ alternativa verktyg och sin egen kompetens gÀllande de verktyg de har att tillgÄ pÄ skolan. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar pÄ tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger Àr grundskollÀrare, tvÄ Àr specialpedagoger och en Àr speciallÀrare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn pÄ alternativa verktyg anvÀnds dessa inte dagligen dÄ det finns hindrande faktorer.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Denna rapport analyserar testhanteringsverktyg Ät Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Ett testhanteringsverktyg Àr ett samlingsnamn pÄ ett verktyg som testar och dokumenterar resultatet pÄ diverse mjukvarutester. I rapporten analyseras tre gratisverktyg, deras funktioner och hur man gÄr tillvÀga för att anvÀnda dem. De tre verktyg som anvÀnds och betygsÀtts Àr Testia Tarantula, TestLink och Testopia. TestLink Àr det verktyg som fÄr flest poÀng, men det Àr inte det verktyg som slutligen rekommenderas.

Bakgrund: Facebook Àr ett socialt onlinenÀtverk som under sina levnadsÄr har ökat explosionsartat i popularitet. PÄ Facebook sköter mÄnga anvÀndare stora delar av sina sociala relationer och delar med sig mycket av sig sjÀlva. Det finns inget tidigare socialt nÀtverk i stil med Facebook som har haft samma genomslagskraft hos internetanvÀndarna. I anvÀndandet skapas en digital identitet som lÀmnar spÄr pÄ Facebook, Àven om en anvÀndare Àr död. Kring dessa kvalÀmnade digitala identiteter vill vi undersöka unga vuxnas syn. Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga vuxna ser pÄ sitt och andras anvÀndande av Facebook  kopplat till digitala spÄr och döden. Metod: Vi har valt att anvÀnda fokusgruppssamtal som metod för insamling av det empiriska materialet.

SĂ€ttet som vi anvĂ€nder fotografier pĂ„ har utvecklats genom Ă„ren och sedan de första fotografierna uppstod har det hĂ€nt mycket. Det har inte bara blivit mycket lĂ€ttare att kopiera och massproducera motiv utan ocksĂ„ billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begrĂ€nsningar.Även möjligheten att publicera bilder har förĂ€ndrats. Privata fotografier gick inte att sprida pĂ„ samma sĂ€tt som det gĂ„r idag, utan gĂ„r nu att hitta utan nĂ„gon som helst anstrĂ€ngning pĂ„ nĂ€tet. Bloggar och bilddagböcker har skapats dĂ€r man lĂ€gger ut sina bilder utan att kanske tĂ€nka pĂ„ att hela vĂ€rlden faktiskt kan se och ta del av dem.