I denna studie utreder jag om hur branded content mottas avmÄlgruppen för digitala tidskrifter inom populÀrkultur genom enframtrÀdande teknik in webb-personalisering, hyper-personalisering.MÄlgruppen för denna studie Àr unga opinionsbildare som konsumerarinnehÄll frÄn digitala tidskrifter som exempelvis Nöjesguiden. Brandedcontent, sponsrat innehÄll, Àr innehÄll som skapas för att ett varumÀrkeskall förknippas med en kreatörs mÄlgrupp. AlltsÄ kan ett varumÀrke beNöjesguiden skapa redaktionellt innehÄll som bör tilltala mÄlgruppen förden digitala tidskriften, och pÄ sÄ sÀtt skall mÄlgruppen fÄ en nyuppfattning eller fortsatt positiv syn pÄ varumÀrket. HyperpersonaliseringÀr en teknik som appliceras för att kunna rikta innehÄll,tjÀnster eller produkter mot individer inom en mÄlgrupp med trÀffsÀkerrelevans. Tekniken krÀver en stor mÀngd insamlad social data och det blirdÀrför intressant att föra en diskussion kring hur mÄlgruppen reagerar pÄatt man kan genomföra en sÄdan enorm insamling av data.

SammanfattningInformations och kommunikationsteknik (IKT) Àr en viktig del av samhÀllet och kommer vara sÄ i Àn högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att kunna delta som fullvÀrdig medborgare. LÀrande sker i alla sammanhang och mÄnga elever anvÀnder redan idag olika digitala medier pÄ fritiden. För elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter kan olika IKT-lÀrverktyg ge möjligheter att hitta nya vÀgar för att nÄ mÄlen i skolan. Syftet med denna studie Àr att beskriva erfarenheter av IKT-lÀrverktyg hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studiens resultat visar att eleverna sÄg IKT-lÀrverktygen som bÄde stödjande och hÀmmande beroende pÄ nÀr, var och hur de anvÀnds.

Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjÀlp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur anvÀndandet av digitala verktyg pÄverkar enskompositionsprocess. MÄlet var att skriva tvÄ lÄtar innehÄllande bÄde text och musik.Metoden jag anvÀnt Àr att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spÄr för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en fÀrdig lÄt sominnehÄller bÄde text och musik och en lÄt som endast innehÄller musik..

Dagens digitala teknik utvecklas stÀndigt och de digitala resurser som finns tillgÀngliga i skolorna gÄr ocksÄ igenom en förÀndringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förÀndringar som pÄgÄr i samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de förutsÀttningar som lÀrare anser sig ha för att anvÀnda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i Ärskurserna 4-6 i LuleÄ Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lÀrare i mer Àn hÀlften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fÄtt fram att lÀromiljöns utformning pÄverkar de förutsÀttningar som lÀraren har för att anvÀnda IKT i sin undervisning.

De digitala spelen tar allt större plats i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle. Tiden dÄ spelande bara var för de mest inbitna datorfantasterna Àr sedan lÀnge förbi. Idag konkurrerar spelindustrin med bÄde film- och musikindustrin om konsumenternas uppmÀrksamhet.Trots det har forskning kring de digitala spelen lÀnge Äsidosatts. Men en process Àr nu i full gÄng för att etablera forskning kring spel och dess innehÄlls- och uttrycksmÀssiga aspekter som ser bortom frÄgan om eventuella skadliga psykologiska effekter och liknande. Men denna process Àr ung och oenighet rÄder om hur spelen som studieobjekt ska behandlas.Denna debatt som utgÄr frÄn tvÄ olika ansatser; den narratologiska och ludologiska, har visat sig vara central i forskarvÀrlden.

Syftet med detta arbete Àr dels att ge en orientering till blivande aspiranter om Àmnet digitala bilder samt relaterat till det hur bevisprövning sker i Sverige. Jag vill ocksÄ bidra till en ökad förstÄelse av hur detta pÄverkar polisens del i rÀttskedjan samt se om det finns nÄgra gemensamma riktlinjer för hur detta skall hanteras. För att man skall förstÄ varför det kan uppkomma frÄgor kring hur bilder anvÀnds vid en rÀttegÄng sÄ mÄste man förstÄ det svenska systemet med fri bevisprövning. DÀrför börjar denna rapport i det avsnittet för att sedan gÄ in pÄ hur bilder hanteras i Sverige och till viss del i USA. Detta arbete syftar Àven till att orientera lÀsaren inom nÄgra omrÄden inom digitala bilder, i tur och ordning avhandlas Metadata, Manipulering av bilder, Komprimering och Upplösning.

Internets framvÀxt har medfört att allt fler företag vÀljer att bedriva större delar av sin verksamhet via Internet. Denna utveckling har medfört nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder men har Àven förÀndrat förutsÀttningarna för kommunikation. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur researrangörer skapar och bevarar goda kundrelationer via digitala medier. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka hur kunder uppfattar researrangörernas satsningar pÄ digitala medier. Studieobjektet i denna uppsats Àr researrangören X, som har erfarenhet av att arbeta med att skapa och bevara goda kundrelationer via digitala medier.

FörmÄga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta Àr nödvÀndig i ett samhÀlle prÀglat av ett stort informationsflöde och en snabb förÀndringstakt. I detta perspektiv blir det intressant att undersöka hur lÀrare möter barn för att stimulera lÀrandet och utforma undervisningstillfÀllen med hjÀlp av digitala verktyg.I en strÀvan att möta barn av idag startade vÄr kommun ett pilotprojekt dÀr sex förskolor fick möjlighet att under ett Är pröva interaktiva tavlor. I studien har vi följt dessa förskolor under Ätta mÄnader. VÄrt syfte var att genom observationer och intervjuer undersöka om och hur verktyget stimulerar barns utveckling och lÀrande samt analysera vilka faktorer som pÄverkar att arbetet med tavlan framstÄr som lyckat och framÄtskridande. Den interaktiva tavlan ser vi som ett anvÀndbart verktyg för barns lÀrande dÄ barnen har roligt, motiveras och utmanas av de möjligheter tavlan ger.

Denna examensuppsats Àr ett resultat av en observationsstudie utförd pÄ ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, Àven förkortat RM utgÄr frÄn nÀtverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nÀtverk. Konvergensteori bygger pÄ konvergens vilket innebÀr att tvÄ tidigare Ätskilda ting gÄr samman till en enhet. UtifrÄn detta Àr uttrycket konvergenskultur sprunget.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lĂ€rare i skolor som gett en dator till varje elev ser pĂ„ sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lĂ€rare stĂ€lls inför. Vi har anvĂ€nt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vĂ„r studie innefattar skolor som har antagit nĂ„gon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  VĂ„r undersökning visar pĂ„ en bild av hur attityderna kan se ut hos lĂ€rarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, kĂ€llkritik, lĂ€romedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lĂ€rarnas arbetsbelastning samt digitala lĂ€r-resursers mervĂ€rden.  De digitala lĂ€r-resurser som informanterna till vĂ„r studie anvĂ€nder har till största del varit egenproducerat material och digitala lĂ€roböcker. NĂ€r det gĂ€ller olika förutsĂ€ttningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan gĂ„r det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som vĂ„ra informanter arbetar pĂ„. Vissa av vĂ„ra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lĂ€rarna ligger pĂ„ för lĂ„g nivĂ„, medan andra lĂ€rare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna vĂ„ra informanter har uppgett med IKT i skolan Ă€r att de kan individanpassa undervisningen bĂ€ttre för elever som har olika typer av inlĂ€rningssvĂ„righeter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant Ă€r ett Ă„terkommande argument till detta.

Studiens syfte var att skapa ett digitalt lÀromedel inom gjutning i skolÀmnet bild och form samt att undersöka hur lÀrarstudenter och en nyutexaminerad lÀrare sÄg pÄ det skapade lÀromedlet och blogg som lÀromedel. De frÄgestÀllningar som studien utgick ifrÄn var ?hur kan en blogg som lÀromedel i gjutning utformas?? och ?vad tycker lÀrarstudenter och nyexaminerade lÀrare i bildÀmnet om det fÀrdiga lÀromedlet??. För att besvara dessa frÄgor genomfördes ett gestaltande arbete genom att utforma en blogg som ett lÀromedel i skolan. Temat pÄ detta lÀromedel var gjutning, dÀr tvÄ gjutningstekniker presenterades; tvÄdelad gipsform och alginatform.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.

Uppsatsen centrerades kring ett accelererande problem- med konsekvenser Àven för skolan - nÀmligen de digitala krÀnkningarna. Syftet med sjÀlva projektet Àr att primÀrt belysa hur skolledning och skolpersonal dels uppfattar och dels hanterar möjliga digitala krÀnkningar, oavsett var och hur dessa krÀnkningar framförs.Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med nyckelinformanter i skolorganisationen i en kommun, frÄn politisk nivÄ till verkstÀllande nivÄ i form av rektorer m fl. Dessa intervjuer speglas mot svar frÄn Skolverket, barnombudsmannen m fl. Intervjuerna - med nyckelinformanter ? visade pÄ vissa svÄrigheter med detta problemomrÄde.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).