Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ gitarrlÀrares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier anvÀnds i gitarrundervisningen pÄ musikutbildningar pÄ olika nivÄer. För att uppnÄ detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlÀrare. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lÀrare, med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, fÄr fler kÀllor att inhÀmta lektionsmaterial ifrÄn och att informationen Àr mer lÀttillgÀnglig nu Àn förr. Det framkommer ocksÄ av resultatet att lÀttillgÀngligheten kan vara nÄgonting negativt och kan lÀmna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna Àr att lÀrare anser att undervisningen blir bÀttre med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt..

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel/program ur ett elev- och lÀrarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar rörde hur digitala program som verktyg pÄverkade matematikundervisningen och hur elever och lÀrare sÄg pÄ att arbeta pÄ detta sÀtt. Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt Àr dÄlig pÄ att anvÀnda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument stÄr det tydligt att moderna verktyg ska anvÀndas i undervisningen. Vidare visar rapporter pÄ att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst rÀkning. Forskare menar att om man anvÀnder sig av digitala verktyg leder detta till samspel.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollÀrares syn pÄ anvÀndningen av digitala lÀromedel och lÀroverktyg i undervisningen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra lÀrarnas uppfattningar om digitala lÀrresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv instÀllning till den digitala resursundervisningen. De anser att det Àr ett konkret och perfekt verktyg för att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt i undervisning.

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom dÄ vi under vÄra praktikperioder mÀrkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över anvÀndandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien Àr att belysa förskolors tillgÄng till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar pÄ attityderna kring det digitala lÀrande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkÀt som redskap besvarad av pedagoger verksamma i BorÄs stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansÄg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del anvÀnde sig utav den nyförvÀrvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i mÄnga fall beror pÄ Älderdomliga datorer och brist pÄ internetuppkoppling till iPad/lÀrplatta. UtifrÄn resultat kan vi utlÀsa att anvÀndningen av IKT i verksamheten till viss del Àr en generationsfrÄga..

Denna studie har haft för avsikt att fÄ djupare kunskap om nÄgra musiklÀrares hantering av digitala verktyg men ocksÄ för att se om generation, erfarenhet eller intresse har nÄgon inverkan pÄ detta. Genom kvalitativa intervjuer av fem lÀrare som tillsammans representerar tre Ärtionden har studien visat att det inte Àr nÄgon större skillnad mellan Äldersgrupperna. Hermeneutisk teori, musikdidaktik och ramfaktorteori Àr de teorier som anvÀnts i uppsatsen för att tolka och förstÄ den insamlade empirin. Intresse Àr det som varit av störst betydelse för att anvÀndandet utvecklas och förbÀttras, detta genom fortbildning som informanterna ofta sjÀlva stÄr för. Skapandemoment och sÄngletande via Spotify och YouTube Àr i huvudsak det som digitala verktyg anvÀnds till i klassrumssituationer.

I takt med att samhÀllet utvecklats har Àven tekniken gÄtt framÄt, och digitala verktyg, sÄsom datorer och lÀsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som gÄr hand i hand med digitaliseringen Àr Att skriva sig till lÀsning-metoden som gÄr ut pÄ att elever i Ärskurs 1 skriver sig in i lÀsningen med hjÀlp av dator, eller lÀsplatta. Först i Ärskurs tvÄ börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lÀrare och deras elevers förhÄllningssÀtt till digitala verktyg som stöd i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat tvÄ lÀrare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer dÀr de anvÀnde sig av digitala verktyg.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i vilket förhÄllningssÀtt fem verksamma grundsko-lelÀrare har kring anvÀndning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det pÄverkar deras integrering. I LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-gÄr det tydligt att handhavandet av digitala verktyg Àr en viktig del dÄ skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lÀrande (Skolverket 2011a). För att nÄ syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrÄn fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lÀrare förhÄller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen dÀr det anvÀnds som stöd för elevers lÀrande. Vidare framkom det att lÀrarna arbetade med olika kunskaper och förmÄgor utifrÄn de teoretiska begreppen.

SyfteSyftet med min undersökning Àr att undersöka och diskutera hur idrottslÀrare arbetar med digitala hjÀlpmedel och om de anser att deras elevers lÀrande pÄverkas om lÀraren anvÀnder sig av digitala hjÀlpmedel i undervisningen.FrÄgestÀllningarHur arbetar idrottslÀrare med digitala hjÀlpmedel i sin undervisning?Hur anser idrottslÀrare att deras elevers lÀrande pÄverkas om man fÄr in digitala hjÀlpmedel i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur kan digitala hjÀlpmedel vara ett verktyg i bedömningen?MetodDen metod som anvÀndes för studien att nÄ syftet och för att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var kvalitativa intervjuer. Det Àr tre idrottslÀrare som intervjuas frÄn olika skolor.ResultatUndersökningen visar att de intervjuade lÀrarna anser digitala hjÀlpmedel Àr ett bra verktyg inom Àmnet idrott och hÀlsa. LÀrarna ser mÄnga vinningar med digitala hjÀlpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det Àr ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna.

SammanfattningMusiklÀrares Digitala Verktyg ? en studie om musiklÀrares anvÀndande av digitala verktyg i musikundervisning för funktionsnedsatta elever, av Tobias Hagström, Àr en studie inom ramen för LÀrarprogrammet i Àmnet musik vid UmeÄ universitet, Estetiska institutionen.Antal sidor 58.I denna undersökning intervjuar jag fem lÀrare pÄ tre olika sÀrskolor varav en kulturskola. Detta i syfte för att ta reda pÄ hur informanterna anvÀnder sig av digitala verktyg i deras musikundervisning och fÄ kunskaper om de digitala instrument som finns tillgÀngliga i musiksalen för funktionsnedsatta. Informanterna jag intervjuade har allt frÄn ett Ärs yrkeserfarenhet i Àmnet till 34 Ärs erfarenhet och det Àr endast tvÄ av dem som Àr utbildade musiklÀrare. Undersökningen Àr av kvalitativ art och bestÄr av semistrukturerade intervjuer.

I denna undersökning studeras hur digitala verktyg anvÀnds pÄ tvÄ högstadieskolor i Ärskurs 8 och hur dessa verktyg möjligtvis kan inverka pÄ elevers musikskapande. Undersökningen Àr av kvalitativ art och grundar sig pÄ deltagande observationer och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i projekt dÀr elever pÄ olika sÀtt skapar musik med digitala verktyg. Den genomsyras av ett medieekologiskt- och sociokulturellt perspektiv dÀr empiri grundar sig pÄ utsagor och erfarenheter frÄn tio observationstillfÀllen och sex intervjuer. I undersökningen framkommer det att digitala verktyg anvÀnds sÀllan och i begrÀnsad omfattning i musikundervisningen pÄ de tvÄ skolorna. Digitala verktyg erbjuder en direktlÀnk mellan det klingande ljudet och den visuella representationen, nÄgot som ligger i linje med tidigare forskning.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Studien i denna uppsats Àr explorativ och förstÄelseinriktad. Syftet med undersökningen Àr att undersöka om respondenterna uppfattar att man med hjÀlp av Web 2.0-verktyg kan stödja lÀrande utifrÄn tankebokens koncept.Undersökningen har genomförts pÄ en grupp studenter pÄ Digitala Medieprogrammet vid Högskolan VÀst. Studenterna lÀste vid tillfÀllet en kurs som heter Digitala Distributionsformer, en kurs kring hur man anvÀnder olika former av digitala distributionsformer bÄde via internet och mobil. Undersökningen bestÄr av en fokusgrupp av dessa studenter, samt observationer kring studenternas anvÀndning av de digitala verktygen.Resultatet visar att bloggar ger fördelar och uppmuntrar studenter till ett reflekterat lÀrande genom t.ex. tankebok som form.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med ökade kunskaper om och bÀttre förstÄ hur fyra lÀrare anvÀnder och förhÄller sig till digitala verktyg och digital teknik i undervisningen i svenska för senare Är. Studien har en hermeneutisk fenomenologisk ansats och baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med informanter som har olika Àmneskombinationer. Informanterna i studien har en jÀmn könsfördelning, Àr av olika Äldrar och har varierande antal tjÀnsteÄr. Tematiseringsarbete som mynnade ut i fyra teman kan sÀgas karaktÀrisera lÀrarnas upplevelser av att anvÀnda digitala verktyg och digital teknik i undervisningen. Teman som vÀxte fram och Àven utgör rubriker i resultatavsnittet var den utÄtriktade tekniken, den betydelsefulla direktheten, den kontextförstÀrkande digitala tekniken och den svÄrkontrollerade anvÀndningen.

Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). LÀrares uppfattningar av anvÀndandet av digitala medier (Teachers? conceptions of the use of digital media). Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att genom kvalitativa intervjuer studera Ätta svensklÀrares uppfattningar kring digitala medier pÄ gymnasiet, i undervisningen, i Àmnet svenska. Arbetets frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar de intervjuade svensklÀrarna anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lÀrarnas uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Studien visar att de intervjuade svensklÀrarna hade olika uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier.