Abstract Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama anvÀnder i sin undervisning samt pÄ vilket sÀtt dessa verktyg anvÀnds. I Pedagogiskt drama utgÄr man frÄn en helhetssyn pÄ mÀnniskan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod bestÄende av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar frÄn en deltagare. Vi har Àven studerat aktuell forskning inom omrÄdet och i nÀrliggande omrÄden.

Syftet med denna studie Àr att utforska erfarenheter kring anvÀndandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som fÄr extra anpassningar betrÀffande sprÄk-, lÀs- och skrivlÀrande. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. UtifrÄn syfte och frÄgestÀllningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa Àr specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis pÄ att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar.Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fÄtt tillrÀckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas lÀs- och skrivsvÄrigheter.

BakgrundI vÄrt nutida samhÀlle anvÀnder vi digitala verktyg inom mÄnga omrÄden, bÄde privat, iarbetslivet och i utbildningssammanhang. Digitala verktyg har skapat mÄnga nyamöjligheter i förskolan och skolan men det har dock inte varit enkelt att finna en balans mellan det gamla och det nya. Digitala verktyg sÄ som den interaktiva tavlan skall fungera som ett hjÀlpmedel tillsammans med övriga verktyg.SyfteSyftet med min studie Àr att undersöka hur pedagogerna i en förskola upplever att införandet av den interaktiva tavlan har förÀndrat deras verksamhet.ForskningsfrÄgorHur menar pedagogerna att den interaktiva tavlan pÄverkar deras planering av denpedagogiska verksamheten? Vilka effekter menar pedagogerna att den interaktiva tavlan fÄr pÄ arbetssÀttet tillsammans med barnen? Hur upplever pedagogerna att den interaktivatavlan pÄverkar barns lÀrande? Vilka möjligheter och/eller hinder anser pedagogerna kan uppstÄ vid anvÀndandet av den interaktiva tavlan?MetodJag har genomfört en kvalitativ studie med intervju som huvudsaklig metod.ResultatI mitt resultat kan jag urskilja att pedagogernas kunskap och kompetens Àr av stor vikt i anvÀndandet av den interaktiva tavlan i barngruppen. Jag har ocksÄ uppmÀrksammat pedagogernas glÀdje, lust och engagemang samt en vilja att lÀra.

De senaste Ärtiondena har det hÀnt mycket inom digital teknik i vÄrt samhÀlle och mÀnniskan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas Àven om att smÄ barn mÄste lÀra sig hantera digitala verktyg och mÄnga förskolor runt om i vÄrt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angÄende hur och nÀr och om surfplattan anvÀnds i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptÀckte dessa  splittrade meningar i anvÀndandet av digitala verktyg. Denna kvantitativa undersökning syftar till att fÄ en bild över hur anvÀndandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagslÀget.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av enkÀter som skickats ut via mail till personal pÄ förskolor runt om i landet. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns utveckling och samhÀllets struktur. Resultatet visar att de som idag har tillgÄng till surfplattan har en positiv syn pÄ anvÀndandet och den anvÀnds till stor del pÄ ett pedagogiskt sÀtt men samtidigt ocksÄ som tidsfördriv..

Syftet med denna studie Àr att undersöka rektorers förhÄllningssÀtt till digitala verktyg samt hur de vÀljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem nÀr det gÀller integrering och anvÀndning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har dÀrför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda pÄ hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhÄllningssÀtt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förstÄelse för hur de vÀljer att leda sin skola nÀr det gÀller arbetet med IKT. Vi har dÀrmed utgÄtt frÄn ett meso-perspektiv, dÄ studien utgÄr frÄn skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade pÄ att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som pÄverkar hur framgÄngsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare kan utveckla sin undervisning med hjÀlp av digitala hjÀlpmedel och ta del av andra lÀrares erfarenheter med att arbeta med sÄdana hjÀlpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. FrÄgorna var; hur bidrar digitala hjÀlpmedel till att förbÀttra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lÀrare av att arbeta med digitala verktyg; Hur vÀljer estetiska ÀmneslÀrare att kommunicera via nÀtbaserade kommunikationstjÀnster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har anvÀnts för att samla in data till studien, deltagande observationer pÄ en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lÀrare inom estetÀmnen. Enligt lÀrarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess anvÀndning.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om digitala verktygs och lÀromedels möjligheter och svÄrigheter i textilslöjdens undervisning. Studien behandlar vad nÄgra textilslöjdlÀrare i en mindre kommun i Sverige anser Àr för- och nackdelar med informations- och kommunikationsteknik (IKT) i textilslöjden. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr vilka resurser som textilslöjdlÀrarna har tillgÄng till för att ha möjligheter att införa IKT i undervisningen, dels de materiella tillgÄngarna, men Àven deras egna tillgÄngar i form av kunskaper. HÀr undersöks ocksÄ vilken instÀllning textilslöjdlÀrarna har till att anvÀnda digitala verktyg i textilslöjdens undervisning. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju och intervjufrÄgorna Àr grundade pÄ min egen förförstÄelse av Àmnet.

Studien syftar till att undersöka hur bildlĂ€rare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan anvĂ€ndas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i Ă€mnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier pĂ„ fritiden. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och pĂ„ fritiden. Studiens metod Ă€r kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under tvĂ„ mĂ„naders period och intervjudelen har genomförts i tvĂ„ olika grupper, nĂ€mligen en grupp med tvĂ„ bildlĂ€rare och en grupp av elever i Ă„rskurs 7 pĂ„ en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ?addering? och ?digitala mediernas dominans? enligt Marner och Örtegrens kategori.

Studiens syfte har varit att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT anvÀnds i textilslöjden och hur förutsÀttningarna för detta ser ut. Avsikten var frÀmst att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder sig av de resurser som finns pÄ skolorna och i sina klassrum men Àven vad de skulle önskat att de hade tillgÄng till. Studien gjordes pÄ nÄgra mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillÀrare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lÀrares undervisning förÀndras, samt om slöjdens arbetsprocess förÀndras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna anvÀnde sig av IKT olika mycket men har mÄnga liknande tankar kring att det Àr tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

Dagens ungdomar lever i en vÀrld dÀr digitala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn pÄ digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fÄtt göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett Àr eleverna positivt instÀllda till digitala medier. Digitala medier hjÀlper dem att kommunicera med vÀnner, familj, slÀkt och lÀrare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhÄllning och tillhandahÄller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten.

AnvĂ€ndandet av digitala visualiseringar möjliggör nya sĂ€tt att kommunisera och presentera det skapade materialet. Är det möjligt att i de digitala tredimensionella visualiseringarna Ă„terskapa kĂ€nslan och atmosfĂ€ren hos ett naturligt landskap? Stora mĂ€ngder med fritt tillgĂ€ngligt material laddas stĂ€ndigt upp pĂ„ Internet, men hur anvĂ€ndbart Ă€r detta material vid skapandet av digitala landskap? Syftet med arbetet Ă€r att undersöka detta..

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback pÄ rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört Àmnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig anvÀndning. Genom att lÄta deltagare anvÀnda och utvÀrdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat anvÀndarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfÀrda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan nÀrvaron av visuell feedback pÄ hover-funktionen och anvÀndarens effektivitet och upplevelse.

Abstrakt: Vi lever i ett samhÀlle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer bÄde i skolan och i vardagslivet. SamhÀllet krÀver av barn och ungdomar att de Àr förberedda inför hanteringen av IKT nÀr de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebÀr att lÀrarna i dagens skola behöver tillgÄng till IKT för att anvÀnda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frÄgan Àr hur stor erfarenhet och möjligheter lÀraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

Syftet med studien har varit att undersöka anvÀndningen av digitala lÀromedel i textilslöjden. Min intention har Àven varit att undersöka textillÀrares attityder till de digitala lÀromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillÀrare som alla dagligen anvÀnder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar pÄ grundskolan och har tillgÄng till digitala lÀromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lÀrare bÄde ser för- och nackdelar med anvÀndandet av datorer.

SamhÀllet och arbetsmarknaden efterfrÄgar idag fler och nya kunskaper av de elever som lÀmnar gymnasiet. Utvecklingen pÄ den tekniska fronten gÄr snabbt framÄt och idag Àr det nÀstan en sjÀlvklarhet att man ska ha datorvana och kÀnna till de vanligaste anvÀndningsomrÄdena. För bildeleverna blir det viktigt att de fÄr möjlighet att kÀnna till och hantera de program som idag Àr allt vanligare förekommande bland yrkesutövarna inom bildomrÄdet. Mot en bakgrund av det har jag undersökt hur bildundervisningen ser ut och bedrivs pÄ tvÄ olika skolor i en kommun i VÀsterbotten. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr, om och vilka digitala verktyg som anvÀnds i bildundervisningen.