Kandidatarbetets överordnade teman Àr entreprenörskap, stadsförnyelse och rÀttvisa. Syftet Àr att, med utgÄngspunkt i vad forskare hÀvdar vara ett skifte frÄn traditionell vÀlfÀrdspolitik till entreprenörsmÀssig stadspolitik, belysa rÀttviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrÄn ett antal principer för hur en rÀttvis stad kan uppnÄs. Vidare Àr syftet att tillÀmpa dessa principer i en analys av rÀttviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger pÄ antaganden om att den nya stadspolitiken banat vÀg för en ökad social polarisering i samhÀllet, dÄ de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rÀttigheter. Undersökningens forskningsdesign Àr en fallstudie och fallet som har undersökts Àr stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg.

Generative artificial intelligence (AI) has rapidly gained traction in the education sector, with tools such as ChatGPT often highlighted as potential support in teachers? daily work. At the same time, the technology raises important questions about how its use should be organized and what responsibilities school leaders hold. The aim of this study is to deepen the understanding of how generative AI is implemented in school organizations, focusing on the strategic work of school leaders and how this is experienced by teachers. The study is based on a qualitative study, comprising interviews with 14 school leaders and teachers in a county in western Sweden.

I uppsatsen vill jag undersöka samhÀllskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhÀllskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger frÀmst pÄ Hirdmans tvÄ principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta Àr grunden för genusordningen. Resultatet pÄvisar flera olika diskurser kring kön och jÀmstÀlldhet.

MÄlet med examensarbetet var att utvÀrdera hur Gustavsberg AB i VÄrgÄrda arbetar för en hÄllbar utveckling och identifiera utvecklingsmöjligheter. Lönsamhetsanalysen som Àven gjordes hade som syfte att utröna om företagets miljöinsatser inneburit kostnadsbesparingar. MÄlet var ocksÄ att genom intervjuer med personer pÄ företaget och genom rapporten tydliggöra begreppet hÄllbar utveckling. Rapporten innehÄller Àven en diskussion kring hÄllbara utvecklingsstrategier och metoder för att utarbeta dessa.UtvÀrderingen hur företaget arbetar för en hÄllbar utveckling ur ett socialt och ekologiskt perspektiv var övergripande och utgick frÄn de kriterier Folksam anvÀnder i sin Ärligt Äterkommande studie, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Kriterierna baseras pÄ Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för företag samt Global Reporting InitiativeŽs (GRI) direktiv.

Denna uppsats behandlar tillÀmpningen av lagen (1989:479) om ersÀttning förkostnader i Àrenden och mÄl om skatt, mm. Uppsatsens syfte Àr mot bakgrund avregelverket i ersÀttningslagen, förarbetsuttalandena samt tillÀmpningen analyseravilka kostnader som ersatts i Àrenden och mÄl om skatt. Vi har huvudsakligenkoncentrerat oss pÄ frÄgestÀllningen: Vilka kostnader ersÀtts i Àrenden och mÄl omskatt? Av Älder gÀller regeln i svensk rÀtt att en enskild sjÀlv svarar för sina kostnaderi förvaltningsÀrenden. Denna regel gÀller alltjÀmt i ordinÀra skattetvister infördomstol.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

SAMMANFATTNINGProblemOECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och pÄverkat lÀnder i hela vÀrlden. Inom EU har ocksÄ en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmÀrksammade Parmalat-skandalen i Italien Är 2003. Sverige sÄsom mÄnga andra lÀnder har valt att skÀrpa reglerna för internrevision och Är 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillÀmpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion Ärligen ska utvÀrdera om de har ett behov av en sÄdan.Vad karaktÀriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?SyfteAtt undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion.

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsÄgs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken utstrÀckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bÀr relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestÀmmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jÀmlikhet och arbetsmiljö. VÄr uppfattning och utgÄngspunkt Àr att konceptet bÀr pÄ en allmÀngiltighet som gör att det fortfarande Àr relevant för förstÄelsen av vad som konstituerar det goda arbetet.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att titta pÄ metoderna för avtalstolkning och se i vad mÄn de skiljer sig Ät mellan kommersiella och icke kommersiella avtal. Jag kan nu konstatera att det finns mÄnga olika sÀtt att tolka avtal pÄ men utgÄngspunkten Àr alltid en gemensam partsavsikt som i bÄda förhÄllandena Àr svÄr att finna, och som nÀsta steg en tolkning baserad pÄ lydelsen. Utöver dessa finns en rad principer som tas upp i arbetet som ocksÄ har betydelse för tolkningen i och med att ett avtal alltid skall tolkas i sin helhet. Skillnaderna mellan kommersiella och icke kommersiella förhÄllanden Àr betydande och en av de klaraste skillnaderna Àr kravet pÄ tydlighet och information som ökar i och med snedvridna förhÄllanden. Detta och mycket mer behandlas i arbetet..

SammanfattningDet hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka hur en manual kan utformas för att instruera i att skriva klarsprÄk om teknisk information.Jag har arbetat utifrÄn principerna lÀsligt, lÀsbarhet och lÀsvÀrde samt lÀst studier i hur en skribent kan förenkla en text. Jag har ocksÄ utfört en textanalys, gruppintervju och anvÀndartest för att skapa en manual som kan vara anpassad utifrÄn mÄlgruppens behov. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av principer för att skriva klarsprÄk. Det Àr att mÄlgruppsanpassa, anvÀnda bekanta ord, skriva en logisk meningsbyggnad och att -strukturera texten pÄ rÀtt sÀtt. Manualen blev kortfattad för att passa mÄlgruppen. Den innehÄller mÄnga exempel för att skapa förstÄelse och lÀsvÀrde..

Uppsatsen behandlar officialprincipen och Äberopsbördan i skatteprocessen i förvaltningsdomstol. Syftet med uppsatsen Àr att utröna hur officialprincipen och Äberopsbördan tillÀmpas i skatteprocessen de lege lata samt resonera om hur officialprincipen och Äberopsbördan bör tillÀmpas i skatteprocessen de lege ferenda. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt Àr: Hur tillÀmpas officialprincipen i skatteprocessen? Finns det nÄgon Äberopsbörda i skatteprocessen? Hur tillÀmpas den i sÄ fall? Hur bör officialprincipen och Äberopsbördan tillÀmpas i skatteprocessen? Genom den utredning jag gjort anser jag att jag har visat att uppfattningen om hur och om officialprincipen och Äberopsbördan ska tillÀmpas i skatteprocessen Àr oklar. Jag anser att klarhet mÄste bringas eftersom rÀttssÀkerhet och grundlÀggande principer om förutsebarhet och legalitet annars riskeras.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om EU kan, vid ingÄende av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundlÀggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frÄgestÀllningen pÄ det aktuella problemet efterstrÀvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen Àr Àven att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frÄgestÀllningar som ska utredas för att uppnÄ syftet med uppsatsen Àr sÄledes; kan EU agera i strid med en av de fundamentala vÀrdegrunderna som EU-samarbetet bygger pÄ, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje lÀnder? Vilken intresseavvÀgning stÄr EU inför angÄende den gÀllande situationen i Schweiz, och vilket Àr det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.