Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka vilka etiska normer som finns i lÀrares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lÀrare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut pÄ. VÄr datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lÀrare. LÀrarna har dagen innan intervjutillfÀllet fÄtt ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att lÀsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgÄtt ifrÄn fallet, men lÀrarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svÄra situationer i lÀraryrket.

VÄrdrelaterade infektioner Àr ett problem som kan innebÀra ett stort lidande för patienten och ökade kostnader för vÄrden. Inom operationssjukvÄrden finns riktlinjer som styr hur personalen ska agera pÄ ett patientsÀkert vis. Operationssjuksköterskan ska upprÀtthÄlla hygieniska och aseptiska principer för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner och komplikationer. En riktlinje beskriver hur dörröppningarna in till operationssalen ska minimeras. Observationsstudien undersökte om operationspersonal följde riktlinjen.Resultatet visade att personalen öppnade dörrarna oftare Àn vad som kan anses vara nödvÀndigt.

24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. AnvÀndvÀrdhet Àr likt anvÀndbarhet men tar Àven hÀnsyn till anvÀndarens behov. VÄr undersökning syftade till att se huruvida smÄföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om anvÀndarna sÄg dem som anvÀndvÀrda. Undersökningen utfördes som fallstudie av tvÄ elektroniska tjÀnster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och anvÀndvÀrdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var anvÀndvÀrda.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Denna reflexiva rapport undersöker processen att utveckla ett implementationsförslag för ett anvÀndargrÀnssnitt till ett spel som ska lÀra ut riskhantering till körskoleelever. Den reflexiva rapporten genomför ocksÄ en analys av anvÀndargrÀnssnittet och innehÄller dÀrför en kort genomgÄng av riktlinjer och grÀnssnittsprinciper frÄn mÀnniska-datorinteraktion (MDI) samt teorin om Flow. Den reflexiva rapporten avslutas med en utvÀrdering av arbetsprocessen och lÀrdomar kring arbetet. Slutsatsen som dras Àr att riktlinjer och principer frÄn MDI samt Flow inte alltid kan appliceras pÄ ett grÀnssnitt i ett sÄdant tidigt utvecklingsskede men en designer kan fortfarande fÄ mycket anvÀndbara reslutat av att göra en analys..

Kandidatarbetets överordnade teman Ă€r entreprenörskap, stadsförnyelse och rĂ€ttvisa. Syftet Ă€r att, med utgĂ„ngspunkt i vad forskare hĂ€vdar vara ett skifte frĂ„n traditionell vĂ€lfĂ€rdspolitik till entreprenörsmĂ€ssig stadspolitik, belysa rĂ€ttviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrĂ„n ett antal principer för hur en rĂ€ttvis stad kan uppnĂ„s. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa principer i en analys av rĂ€ttviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger pĂ„ antaganden om att den nya stadspolitiken banat vĂ€g för en ökad social polarisering i samhĂ€llet, dĂ„ de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rĂ€ttigheter. Undersökningens forskningsdesign Ă€r en fallstudie och fallet som har undersökts Ă€r stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hĂ€mtade frĂ„n Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rĂ€ttvisa staden, i en kvalitativ innehĂ„llsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planomrĂ„dets Miljöprofil.

Familjecentrerad omvÄrdnad (FCO) utvecklades i början pÄ 1990-talet i Kanada. VÄrdfilosofin strÀvar efter att stödja familjen i dess naturligt vÄrdande roll samt stÀrka individerna som delar av familjen. FörÀldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vÄrden. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras förÀldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstÀmde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie dÀr 11 artiklar granskades.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Lagen (1992:1528) om Offentlig Upphandling [LOU] 1 kap. 4 § Àr en viktig paragraf som all offentlig upphandling skall genomsyras av. Ett korrekt uppfört förfrÄgningsunderlag skall vara tydligt och precist utformat. En leverantör skall i förfrÄgningsunderlaget inneha den information som Àr nödvÀndig för att kunna ge ett anbud. Har den upphandlande enheten utformat skall-krav och bör-krav i förfrÄgningsunderlaget sÄ skall de uppstÀllda skall-kraven vara uppfyllda.

Detta examensarbete behandlar möjligheterna att genom projektarbete verklighetsförankra Àmnet Multimedia B pÄ gymnasiet. Undersökningen har utgÄtt frÄn aktionsforskningens principer, vilket innebÀr att jag undersökt och reflekterat kring min egen undervisning i Multimedia B. Litteraturstudier, utvÀrderingar och intervjuer har kompletterat de egna observationerna. Arbetets syfte Àr i första hand att undersöka om en viss metod, i det hÀr fallet projektarbete, kan skapa större verklighetsförankring i ett Àmne. Samtidigt Àr ocksÄ syftet att ta reda pÄ elevernas syn pÄ verklighetsförankring, hur de ser pÄ lÀrarens roll i ett projektarbete och vilka för- och nackdelarna Àr med att arbeta i projekt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt krig förklaras och förmedlas i tre grundskolelÀroböcker och i lika mÄnga gymnasielÀroböcker. De fyra krig jag har valt att fokusera pÄ Àr: TrettioÄriga kriget, Napoleonkrigen, Andra vÀrldskriget och Vietnamkriget. Min metod bygger pÄ en metod av Halvdan Eikeland och pÄ Tom Wikmans tio principer för en god lÀrobok. Mina resultat visar att lÀroböckerna genomgÄende Àr ganska dÄliga pÄ att förklara orsakerna till de fyra krigen. LÀroböckerna Àr heller inte speciellt elevaktiva utan upplevs som slutna texter.

Denna uppsats behandlar helhets- och delningsbedömningar inom redovisning, inkomstskatterÀtt och mervÀrdesbeskattningen. Med helhets- och delningsbedömningar avses behandlingen av flera transaktioner, eller tillgÄngar i olika sammanhang. GrundlÀggande frÄgor Àr huruvida flera transaktioner ska bedömas som en enhet eller som separata delar.Bedömningarna förekommer i flera sammanhang och har stor betydelse för beskattningen. Mer specifikt har bedömningarna inverkan pÄ om, nÀr och hur transaktioner pÄverkar beskattningen. I uppsatsen undersöks huruvida det föreligger mönster dels av behandlingen av olika transaktioner inom ramen för ett omrÄde, dels hur bedömningarna inom mervÀrdesbeskattningen förhÄller sig till bedömningarna inom inkomstskatterÀtten.Inom inkomstskatterÀtten behandlas frÄgor som utgifter i samband med förvÀrv av inkomst kÀlla och Àven behandlingen av transaktioner som har inslag av sÄvÀl gÄva som köp.

I denna undersökning har jag genomfört tre olika övningar i matematik i naturen med nÄgra förskolebarn i Äldern fyra Är för att ta reda pÄ deras kunskap i rÀkning, jÀmförelseord och sortering. Mitt syfte var att se hur utvecklad barnens kunskap var i de av Gelman och Gallistels principer som övningen innehöll. Resultatet visade att barnen hade goda kunskaper i de övningar som utfördes. Den metod jag anvÀnde var att gÄ ut i skogen till en vÀlbekant plats. DÀr fick barnen genomföra övningarna med hjÀlp av kottar, stenar, pinnar och löv. Den erferanhet jag gjorde var att jag fick se att barnens kunskaper bland annt kunde visas med hjÀlp av deras sinnen och genom lek..

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.