Studiens syfte var att undersöka om kooperativa principer existerar i icke kooperativa företag samt om de följs i det kooperativa företaget. Syftet preciseras i följande forskningsfrÄgor: Följer det icke kooperativa företaget kooperativa principer? Följer det kooperativa företaget de kooperativa principerna? Kooperativ Àr en företagsform, dÀr medlemmarnas intressen gynnas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssig verksamhet dÀr medlemmarna deltar. Detta innebÀr att verksamheten har en skyldighet att tillfredstÀlla sina medlemmars finansiella önskemÄl samtidigt som verksamhetens egna finansiella önskemÄl. För att kalla sig kooperativ sÄ ska företag följa sju principer, de sju principerna Àr riktlinjer för hur ett kooperativ ska verka.

Bakgrund: Revisorn Àr en central aktör i kommunikationen mellan företag och intressent. Det Àr revisorns uppgift att granska den information som företagenkommunicerar till sina intressenter via sin Ärsredovisning. Revisorn skallfullgöra sin uppgift enligt god revisorssed vilket innebÀr att ur ett etiskt perspektivagera sÄ att man visar sig vÀrd det förtroende som yrket som revisorkrÀver.Problem: PÄ senare tid har det förekommit ett flertal redovisningsskandaler. Redovisningsfiffel,orimliga bonusprogram och tvivelaktiga eller direkt brottsliga affÀrerhar resulterat i att man ifrÄgasatt om revisorn verkligen fullgjort sinaplikter enligt god revisorssed. RevisionsbyrÄerna har sett ett behov av stabilaförutsÀttningar och en allmÀnt accepterad yrkesetik vilket resulterat i attFAR SRS har specificerat yrkesetiska regler som skall vÀgleda revisorn.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur revisorer ser pÄ den yrkesetiska regleringsom finns inom professionen samt beskriva hur befintliga insatserbistÄr revisorn i etiska dilemman.Metod: Studien bygger pÄ personliga intervjuer med revisorer pÄ fem olika byrÄer.Under intervjuerna har respondenterna ombetts resonera kring ett antaletiska dilemman och svara pÄ frÄgor med koppling till FAR SRS yrkesetiskaregler.Slutsats: Det empiriska materialet visar att revisorer överlag Àr nöjda med de yrkesetiskaregler som finns i dagslÀget.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Syftet med examensarbetet Àr att följa svensklÀrares resonemang rörande etiska dilemman. PÄ vilka grunder fattar lÀrarna sina beslut i problemlösandet och kopplas vÀrdegrund, styrdokument och de yrkesetiska principerna till resonemangen? Initialt besvarar intervjupersonerna skriftligen vÄra frÄgor och dessa följs upp med muntliga intervjuer. I vÄr undersökning finner vi att det verkar saknas en koppling mellan lÀrarnas utbildning och deras resonemang. De lÀrare med minst yrkeserfarenhet Àr de som mest kopplar sina resonemang till styrdokument.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och tydliggöra lÀrarens yrkesetiska ansvar och skyldigheter vad gÀller anmÀlningsplikt vid misstanke om att ett barn misshandlas psykiskt eller fysiskt av sina vÄrdnadshavare.I litteraturgenomgÄngen redogör vi för Àmnet relevant fakta ? detta för att ge lÀsaren en sÄ bred kunskapsbas som möjligt av det omrÄde som vi vill belysa.Den empiriska delen av arbetet bestÄr av tre sammanstÀllda intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med tvÄ lÀrare och en person som blivit utsatt för misshandel som barn. Med de tvÄ lÀrarna har vi talat om yrkesetik i skolan, och den kÀnslomÀssiga sÄvÀl som den praktiska processen som det innebÀr att göra en anmÀlan om barnmisshandel. Med den tredje informanten har vi talat om betydelsen av stöd och hjÀlp frÄn skolans sida för ett barn som blivit misshandlat.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Den svenska nÄgot begrÀnsade artilleri-förmÄgan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivÄer och detta skapar behov av erfarenhetsinhÀmtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvÀrdera en konflikt av nationell karaktÀr liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna stÀllas inför.Undersökningen behandlade tvÄ omrÄden; ?Mannerheim-linjen? och ?Norr om Ladoga? pÄ grund av dess olika karaktÀr och pÄ sÄ sÀtt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgÄngspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgÄngsfrÀmjande för artilleriets anvÀndande.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgÄngspunkt i kökstrÀdgÄrdens historia och skogstrÀdgÄrdens principer utforma ett förslag till en kökstrÀdgÄrd med flerÄriga vÀxter. TrÀd, buskar och perenner med Àtliga delar och som Àr hÀrdiga i zon 3 har anvÀnts till förslaget. Genom studier av skogstrÀdgÄrdens principer och kökstrÀdgÄrdens historia har jag kommit fram till en utformning som Àr gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lÀttskött, stödjer sig pÄ skogstrÀdgÄrdens principer. De trÀd, buskar och perenner som anvÀnts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i vÀxtlistor dÀr de vÀxter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det Àr tre kvarter med typiska vÀxter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogstrÀdgÄrdsvÀxter.

Att införa lean principer inom sjukvÄrden Àr ett relativt nytt omrÄde. Landstinget i GÀvleborg och GÀvle sjukhus Àr intresserade av att korta ner sina vÄrdköer med hjÀlp av logistiska metoder och lean production principer. Detta pÄ grund av att vÄrdköerna pÄ bland annat urologmottagningen pÄ GÀvle sjukhus bara vÀxer. Lean production Àr ett koncept som ursprungligen hÀrstammar frÄn bilindustrin i Japan och innebÀr att man strÀvar efter att göra mer med mindre. PÄ svenska kan lean production översÀttas till resurssnÄl produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och stÀndiga förbÀttringar.Syftet med examensarbetet Àr att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvÄrden, dÄ vÄrdköerna idag Àr lÄnga och nÄgon form av förÀndring Àr nödvÀndig.

Detta arbete har utförts i samarbete med företaget Compute och fokuserar pÄ att utveckla navigationsstöd för webbportaler med bokningssystem. Arbetet har delats upp i tre specifika mÄl: (1) integrera Information Foraging Theory (IFT) och Graphical User Interface principles (GUI-principer) genom att applicera dessa vid utvecklng av navigation för webbportaler med bokningssystem (2) konkretisera hur navigering kan förbÀttras pÄ en webbportal med bokningssystem, utifrÄn ovanstÄende teroier och (3) arbetet skall resultera i en lista med rekommendationer som kan tillÀmpas vid utveckling av navigation. För att kunna  integrera IFT och GUI-principer har dessa i kombination med en teroertisk studie tillÀmpats vid prototyping. Prototyperna anvÀndes som verktyg för att konkretisera hur navigationen kunde förbÀttras pÄ portalen. Prototyperna utvÀrderades och resulterade i en lista med rekommendationer.

Att införa lean principer inom sjukvÄrden Àr ett relativt nytt omrÄde. Landstinget i GÀvleborg och GÀvle sjukhus Àr intresserade av att korta ner sina vÄrdköer med hjÀlp av logistiska metoder och lean production principer. Detta pÄ grund av att vÄrdköerna pÄ bland annat urologmottagningen pÄ GÀvle sjukhus bara vÀxer. Lean production Àr ett koncept som ursprungligen hÀrstammar frÄn bilindustrin i Japan och innebÀr att man strÀvar efter att göra mer med mindre. PÄ svenska kan lean production översÀttas till resurssnÄl produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och stÀndiga förbÀttringar.Syftet med examensarbetet Àr att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvÄrden, dÄ vÄrdköerna idag Àr lÄnga och nÄgon form av förÀndring Àr nödvÀndig.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.