Syftet med detta examensarbete var att undersöka inom vilka domÀner mikrovÀrldar kan anvÀndas för att trÀna beslutsfattande samt svara pÄ frÄgestÀllningen om hur trÀningen bör utformas sÄ att önskade trÀningseffekter uppnÄs. Den teoretiska bakgrunden tar, utöver hantering av dynamik, upp teorier om principer för fÀrdighetstrÀning, att utveckla mentala modeller med mera. Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt och resultaten visade bland annat att det Àr möjligt att utveckla trÀning som inte krÀver nÄgra speciella förkunskaper om krishantering för personal som normalt arbetar i sÄ kallade lÄgriskmiljöer och att trÀningen underlÀttas av att fÄ ta del av hur en expert löser uppgifterna..

Inledning: Revisorns frÀmsta uppgift Àr att kontrollera företagens Ärsredovisningar. Detta görsför att olika intressenter skall fÄ en rÀttvisande bild om hur företagets ekonomiskasituation ser ut. De frÀmsta intressenterna Àr Àgarna, kreditgivare, leverantörer ochkunder. Revisorernas arbetsuppgifter regleras av lagar och regler. Dessutom harbranschen sina egna yrkesetiska regler som definieras av FAR SRS dÀr detframkommer att god revisorssed Àr grundlÀggande.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka inom vilka domÀner mikrovÀrldar kan anvÀndas för att trÀna beslutsfattande samt svara pÄ frÄgestÀllningen om hur trÀningen bör utformas sÄ att önskade trÀningseffekter uppnÄs. Den teoretiska bakgrunden tar, utöver hantering av dynamik, upp teorier om principer för fÀrdighetstrÀning, att utveckla mentala modeller med mera. Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt och resultaten visade bland annat att det Àr möjligt att utveckla trÀning som inte krÀver nÄgra speciella förkunskaper om krishantering för personal som normalt arbetar i sÄ kallade lÄgriskmiljöer och att trÀningen underlÀttas av att fÄ ta del av hur en expert löser uppgifterna..

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

Uppsatsen behandlar den allt viktigare förmedlingsformen företagsförmedling. Denna uppsats Àr inriktad pÄ frÄgan var vÀgledning kan hÀmtas dÄ parterna inte har avtalat vad som ska gÀlla dem emellan. Med andra ord ett försök i att bringa klarhet i vad som utgör dispositiv rÀtt vid företagsförmedling. Uppsatsen Àr sÀrskilt inriktad pÄ frÄgan om liknande principiella övervÀganden sÄ som de kommer till uttryck i de civilrÀttsliga bestÀmmelserna i fastighetsmÀklarlagen och i rÀttspraxis gör sig gÀllande för företagsmÀklare. I de fall fastighetsmÀklarlagen inte lÀmpar sig för analogier, utreder uppsatsen frÄn vilka lagar och principer vÀgledning kan hÀmtas..

I och med att globalisering ökar i vÀrlden, kan det vara av vikt för företag att se över sitt ar-bete med frÄgor som gÄr under begrepp sÄ som Global Compact och Corporate Social Re-sponsibility (CSR) samt att ha kunskap i hur samarbete kan ske pÄ olika nivÄer i företaget med hjÀlp av Non Governmental Organizations (NGO). Denna uppsats har valt att tolka be-greppet CSR utifrÄn de tio principerna i FN:s Global Compact. NÀr ett företag arbetar enligt dessa principer stÀlls krav pÄ rapportering av hur principerna tillÀmpas och vilka effekterna blir, vilket skapar goda normer för hur andra företag bör arbeta med dessa frÄgor. Det finns olika sÀtt att mÀta detta arbete pÄ.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur företag i Sydafrika arbetar och agerar vad gÀller frÄgor relaterade till CSR. För att uppfylla syftet stÀlldes följande frÄgor; pÄ vilket sÀtt arbetar företag i Sydafrika med frÄgor som omfattas av begreppet CSR samt vilka Àr de frÀms-ta hindren för att Sydafrikanska företag skall kunna fortsÀtta implementera CSR i sin verk-samhet? En kvantitativ studie med kvalitativa inslag har genomförts.

Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Bakgrund: Papperslösa och asylsökande rÀknas till samhÀllets mest utsatta och tillhör de grupper vilka FNs mÀnskliga rÀttigheter syftar till att skydda. Svensk lagstiftning Àr inte förenlig med dessa rÀttigheter. Papperslösa och asylsökande lider ofta av fysiska och psykiska problem och vÀgen till hÀlso- och sjukvÄrd Àr kantad av hinder. Den svenska yrkesetiska koden för sjuksköterskor beskriver en professionell plikt att vÄrda alla pÄ samma villkor. OmstÀndigheter som hindrar sjuksköterskor att ge jÀmlik vÄrd stÀller dem inför problem och dilemman.

ÖversĂ€ttningen av egennamn och kulturella referenser Ă€r problematiskeftersom namn i sig bĂ€r kulturella konnotationer. Om översĂ€ttaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten gĂ„r en viktig betydelsedimensionförlorad för mĂ„lsprĂ„kslĂ€saren. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r attundersöka vilka översĂ€ttningsstrategier som kan tillĂ€mpas vid översĂ€ttningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen bestĂ„r av tvĂ„ delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översĂ€ttning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillĂ€mpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översĂ€ttningsförslag som jag gett i minegen översĂ€ttning av texten..

Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstÄ prÀglas utvecklingen alltmer av ett hÄllbart och lÄngsiktigt tÀnkande. Ekoturism Àr en form av turism som vÀxt fram med utgÄngspunkt i en sÄdan filosofi. Den innebÀr ett förhÄllningssÀtt samt Àven en utvecklingsmodell som strÀvar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillvÀxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte Àr att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen pÄ en destination som Kalmar lÀn.Undersökningen utgÄr frÄn en deduktiv ansats och med en teoretisk utgÄngspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband dÀr de bÄda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna Àr ett omdebatterat Àmne och innehÄllet i dessa har förÀndrats mycket under Ärens lopp. Senaste Àndringen var i form av införandet av den sÄ kallade rehabiliteringskedjan i socialförsÀkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försÀkrad som har drabbats av sjukdom ska fÄ tillbaka sin arbetsförmÄga och fÄ förutsÀttningar att försörja sig sjÀlv genom förvÀrvsarbete?.