Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de lÀs- och skrivutvecklingsmetoder som de anvÀnder i sitt arbete. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssÀtt? Vilka teoretiska utgÄngspunkter har metoderna? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare Är i KronobergslÀn. Studiens resultat visade att pedagogerna anvÀnder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Det centrala i denna studie Àr att undersöka elever pÄ Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet Àr att skapa djupare förstÄelse och att fÄ insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssÀttning, för att dÀrigenom kunna utveckla sÀttet att arbeta med bedömning och betygssÀttning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gÀllande betygssÀttning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever pÄ Hantverksprogrammet ville vi ta reda pÄ deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksÀmnet fungerar otillfredsstÀllande, dÄ flertalet elever anser att betygskriterierna Àr otydliga samt att de saknar funktion..

I denna studie Àr syftet att undersöka behandlares erfarenheter och uppfattningar om hur de förhÄller sig till KBT och ART pÄ tvÄ SiS-institutioner för ungdomar nÀr det gÀller behandlings-integritet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med en hermeneutisk forskningstradition. Studien bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma behandlare pÄ tvÄ SiS-institutioner. Resultatet har tolkats utifrÄn analysmetoden meningskoncentrering och teorin ?A conceptual framework for implementation fidelity?.

SammanfattningI vÄr uppsats undersöker vi en sÀrskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda pÄ elevernas, lÀrarnas och specialpedagogernas/speciallÀrarnas uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig Ät. Med hjÀlp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstÄ hur dessa uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sÀtt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt Àr att de inte har undersökt elevernas uppfattningar av verksamheten, nÄgot som vi dÀrför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi anvÀnder oss av som metod ger oss möjlighet att trÀnga in pÄ djupet av respondenternas uppfattningar.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i de tidigare skolÄren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick frÄn de fyra frÄgestÀllningarna: Hur beskriver lÀrarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lÀrarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lÀrande med avseende pÄ arbetsformer, innehÄll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lÀrarna uttryck för gÀllande undervisningen? Hur skiljer sig lÀrarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende pÄ om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det nÄgra likheter och/eller skillnader?Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod och genomfördes i tvÄ kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lÀrarnas uppfattningar och resultatet visar pÄ skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar pÄ för- och nackdelar gÀllande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förÀndras och förbÀttras. I resultatet framkommer bland annat att lÀrarna kÀnner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglÀdje och vilken innebörd rörelseglÀdje har för dem. Ur ett hÀlsoperspektiv Àr det viktigt att mÀnniskan Àr fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse Àr att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berÀttat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglÀdje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingÄtt i ett hÀlsoprojekt pÄ högskolan i Halmstad.

VÄrt syfte med vÄr uppsats Àr att synliggöra de hinder och möjligheter som kan tÀnkas finnas för att lÀrare ska kunna variera arbetssÀtten i lÀs- och skrivundervisningen. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi samlat in vÄr empiri genom att intervjua lÀrare. Genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen Àr det variationen av lÀrarnas uppfattningar som vi fokuserar pÄ. Resultatet visar att lÀrarna behöver rÀtt förutsÀttningar för att kunna variera arbetssÀtten i sin lÀs- och skrivundervisning i den utstrÀckning som de önskar. Bland annat sÄ visade sig uppfattningar om att det behövdes flera vuxna för att kunna variera sina arbetssÀtt, Àven uppfattningar om storleken pÄ elevgruppen framkom.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Introduktion: Tandhygienistbehandlingar kan upplevas som smÀrtsamma och det kan krÀvas lokalbedövning för att patienten ska fÄ en smÀrtfri och bra behandling. Alla individer har olika smÀrttrösklar och olika upplevelser av tandvÄrden som kan pÄverka valet av att fÄ bedövning eller ej.Syfte: Att beskriva patienters uppfattningar om lokalbedövning vid tandhygienistbehandlingar.FrÄgestÀllningar: 1. Vilka uppfattningar har patienter om lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 2. Varför vÀljer patienter lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 3.

SammanfattningBakgrund: DopinganvÀndning Àr inget nytt problem inom elitidrotten. Tidigare studier och teorier visar att beteenden och miljön har en stor pÄverkan pÄ individers uppfattningar. Idrottande ungdomar ser förebilder i idrottsmiljön de befinner sig i och detta kan ha en pÄverkan pÄ ungdomars uppfattningar om doping inom elitidrotten.  Syfte: Att undersöka uppfattningar om doping inom elitidrotten hos idrottande gymnasieelever över 18 Är som har idrott som en del av sin utbildning i GÀvleborgs lÀn.Metod: Studien var en tvÀrsnittsstudie, har en kvantitativ design och innefattar en enkÀtundersökning med 28 deltagare. EnkÀten var webbaserad och innehöll bakgrundsfrÄgor samt frÄgor som berörde doping och prestationer.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka pedagogers beteende och uppfattningar om genus i förskolans verksamhet. Vi har besökt tvÄ förskolor och observerat pedagogerna i tre olika situationer i deras vardag. Detta har vi gjort för att se om de gör nÄgon skillnad pÄ pojkar och flickor i det muntliga bemötandet samt vilka barn pedagogen hjÀlper mest. Det sammanstÀllda resultatet visade pÄ att pedagogerna vi observerade arbetade relativt jÀmstÀllt. Efter att observationerna Àgt rum intervjuade vi pedagogerna för att ta reda pÄ vilka uppfattningar de har om genus i förskolan.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

I detta arbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om Äldersintegrerad undervisning vad gÀller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar stÀlls i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts Àr organisationen kring arbetssÀttet, inlÀrning, socialutveckling, elever med inlÀrningssvÄrigheter samt lÀrarnas arbets situation. Undersökningen Àr genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar om Äldersintergreringen varierar mycket beroende pÄ hur skolorna organiserar arbetssÀttet.

Kvarvarande urinkateterisering i form av KAD eller suprapubiskateter Àr en vanlig behandlig vid olika problem med urinvÀgarna.  Författarna har i en systematisk litteraturstudie med innehÄllsanalys som metod haft som syfte att belysa erfarenheter hos mÀnniskor som levt med kvarvarande kateter under en lÀngre tid. Vi har sett att bristen pÄ kunskap om dessa mÀnniskors erfarenheter och livsvÀrld Àr ett omvÄrdnadsproblem som kan innebÀra ett lidande för dessa mÀnniskor. Huvudresultaten Àr att livet med kateter kan ge erfarenheter av bÄde negativ och positiv art. Erfarenheter vi valt att lyfta fram har delats in i fyra kategorier och Àr frÀmst av vardaglig karaktÀr.