Denna studie i socialantropologi Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat vÄld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det rÄder skilda meningar om vilka som utsÀtts. Vanligtvis ses flickor som offer för fÀders och bröders vÄld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer dÀr hedersrelaterat vÄld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i vÄldet, och att Àven pojkarna kan vara offer..

Bakgrund: Arbetet pÄ en intensivvÄrdsavdelning stÀller stora krav pÄ de nyutbildade intensivvÄrdssjuksköterskornas kompetens. Den första tiden i yrket innebÀr att i socialiseringsprocessen förvÀrva de kunskaper och fÀrdigheter som krÀvs i yrket. Nyutbildade intensivvÄrdssjuksköterskors kompetens anses inte motsvara vÄrdens kompetenskrav. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutbildade intensivvÄrdsjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer valdes som datainsamlingsmetod.

Syftet med examensarbetet var att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om hotell- och restaurangprogrammets och livsmedelsprogrammets hygienkurs LMK 1204, och utifrÄn det konstruera en kursplan för nÀmnd kurs. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lÀrares arbete pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram, och elevers pÄ samma program uppfattningar om sin utbildning. Vi har arbetat med kvalitativ metodteori och intervjuat lÀrare pÄ hotell- och restaurangprogrammet och livsmedelsprogrammet om deras uppfattningar om hygienkursen LMK 1204. Med utgÄngspunkt i de teman vi fick fram vi analys av intervjumaterialet, konstruerade vi en egen kursplan. Sammanfattningsvis tyckte lÀrarna att det Àr svÄrt att kombinera teori med praktik i undervisningen och att fÄ tid till att samarbeta med andra lÀrare.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter frÄn denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför sÄ mÄnga svenska ungdomsproffs ÄtervÀnder till Sverige och vad det krÀvs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter frÄn internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lÀra sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgÄtt frÄn situerat lÀrande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lÀgger fokus vid gruppen men i vÄr studie fann vi Àven individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. AllmÀnhetens uppfattning om vad det innebÀr att lyckas som ungdomsproffs stÀmmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning.

Denna C-uppsats behandlar lÀrares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskÀmnet. VÄr bakgrund Àr den forskning som visar att pojkar, framför allt pÄ senare Är, halkar efter flickor betygsmÀssigt. Arbetet bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr fem pedagoger i grundskolans tidigare Är uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nÀmnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer bÄde mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskÀmnet Àr relativt lika men att hur man tÀnker kring orsaker och ÄtgÀrder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig Ät avsevÀrt.

Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.

Syftet med studien var att finna vilka uppfattningar yrkesverksamma inom socialt arbete har om barns situation i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Vi ville Àven belysa deras uppfattningar kring deras eget arbete med familjerna. Studien byggdes upp via en fenomenografisk ansats med socialkonstruktivismen som teoretisk grund. Fenomenografin fokuserar pÄ vad ett fenomen uppfattas vara istÀllet för vad fenomenet Àr. En uppfattning Àr enligt fenomenografin nÄgonting som sÀllan Àr en företeelse för reflektion utan snarare nÄgot som finns i det undermedvetna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om friluftsliv inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Studien har sin utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, dÀr semistrukturerade intervjuer har genomförts. Av resultatet framgÄr det att lÀrare och elevers uppfattningar skilde sig Ät nÀr det kom till hur de definierar friluftsliv. Skillnaden mellan lÀrare och elever var i hur man sÄg pÄ friluftsaktiviteter. LÀrarna ansÄg att aktiviteter som vandring, paddling och övernattning Àr nÄgot som de kopplade till friluftsliv.

Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om nÀr och hur musiklÀrares och elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt elevers och musiklÀrares uppfattningar kring musikundervisningen pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt syfte med undersökningen Àr att problematisera och försöka förstÄ musikundervisningen. VÄr problemformulering lyder: ? PÄ vilket sÀtt möts elevers och musiklÀrares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har anvÀnt oss av intervjuer i vÄr undersökning.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollÀrares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan.De frÄgestÀllningar som stÀlldes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollÀrare att en konflikt mellan barn karaktÀriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollÀrare att barn anvÀnder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrÄn en grupp förskollÀrares uppfattningar?Resultatet av studien visade pÄ mÄnga olika uppfattningar om vad som Àr en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollÀrarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende pÄ vilken typ av konflikt det Àr, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjÀlp i konflikthanteringen. Det finns mÄnga likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter sÄsom synen pÄ hur barn agerar under konflikter kan Äterfinnas i tidigare forskning.

Bakgrund: VÄrdpersonalen pÄ en akutmottagning vÄrdar ett stort antal patienter under en kort och ofta intensiv period. Arbetet pÄ akutmottagningen stÀller höga krav pÄ vÄrdpersonalen, vilket kan leda till att kraven blir allt för höga i vissa situationer. VÄrdandet av patienter kan dÀrför bli lidande vilket resulterar i att patienter utsÀtt för vÄrdlidande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters erfarenheter av att ha vÄrdats pÄ en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattningar av konflikter och konflikthantering i skolan. Uppsatsen bestÄr av en litteraturdel med centrala begrepp, teori och tidigare forskning och en undersökningsdel med resultatredovisning och diskussion. Undersökningsgruppen bestÄr av fem pojkar och fem flickor i Är 6, vilka har medverkat i enskilda intervjuer av kvalitativ karaktÀr. Uppsatsen grundar sig till en stor del pÄ den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken Àr inriktad pÄ att nÄ uppfattningar av olika saker. I resultatet finns fem huvudkategorier framarbetade, som visar pÄ elevernas uppfattningar av konflikter och konflikthantering och dessa visar vad eleverna anser att en konflikt Àr, vilka orsaker det finns till att konflikter uppstÄr, vilka kÀnslor som framkommer vid konflikter, hur den optimala konflikthanteringen ska genomföras och vilka följder konflikter fÄr..

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrÄn en fenomenografisk ansats, var att beskriva lÀrares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tÀnkande och egen förmÄga att lÀra matematik innebÀr och hur de gör för att frÀmja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lÀrare frÄn förskoleklass till och med Är sex.LÀrares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, sÀrskilt nÀr eleven vÄgat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsÀttning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I frÀmjandet av tilltro tog lÀrarna utgÄngspunkt i elevers erfarenheter med positiva förvÀntningar pÄ eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar pÄ adekvat nivÄ, som skapar förstÄelse Àr kÀnnetecknande för att eleven ska kÀnna att den lyckas.Det omgivande samhÀllet har stor betydelse för elevers tilltro. LÀrarens engagemang, nyfikenhet och uppmÀrksamhet pÄ elevers tillÀgnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lÀrmiljön samt vad de anser Àr en stimulerande lÀrmiljö. Metoden som anvÀnts för att samla in data Àr intervjuer med enskilda lÀrare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dÀr det undersökta fenomenet Àr lÀrares uppfattningar av den fysiska lÀrmiljön. Resultatet av studien visar pÄ att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla Àr kritiska aspekter till att etablera och underhÄlla en god lÀrandemiljö. Resultatet visar Àven pÄ de skillnader och likheter som finns i lÀrares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

Inom idrotten Àr kvinnor pÄ ledarbefattningar underrepresenterade. Syftet med studien var att belysa situationen för kvinnliga trÀnare i idrottsföreningar, utifrÄn de uppfattningar trÀnarna sjÀlva sÄvÀl som idrottsföreningarnas styrelseledamöter hade. Urvalet bestod av fyra idrottsföreningar vilka valdes utifrÄn vissa uppsatta kriterier. Varje idrottsförening representerades dels av styrelseledamöter dels av tvÄ kvinnliga trÀnare. Undersökningen gjordes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer anvÀndes för att samla in materialet.