Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.

BVC-sjuksköterskan möter mÄnga förÀldrar som har frÄgor om kostintroduktion till spÀdbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter Àr att undervisa förÀldrar i kostfrÄgor. Studier har visat att förÀldrar upplever att de fÄr olika rÄd frÄn BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra förÀldrarna osÀkra pÄ vilka rÄd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostrÄd till förÀldrar vid introduktion av fast föda till spÀdbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrden i Region Halland. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.

Bakgrund: Synen pÄ nÀrstÄendes betydelse för den sjukes vÀlmÄende har radikalt förÀndras under de senaste Ärhundraden, till en allt mer holistisk syn pÄ den sjuke och dennes behov. Patienter vÄrdandes pÄ en intensivvÄrdsavdelning riskerar eller Àr försatta i ett livshotande tillstÄnd dÀr specialiserad vÄrd krÀvs. Det Àr dÀrför av vikt att veta hur nÀrstÄende upplever en intensivvÄrdsavdelning för att kunna erbjuda bÄde den sjuke och dess nÀrstÄende bÀsta möjliga vÄrd.Syftet Àr att beskriva erfarenheter av att vara nÀrstÄende till en person som vÄrdats pÄ en intensivvÄrdsavdelning i Norden.Metoden som anvÀndes Àr en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, som inhÀmtades via sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att nÀrstÄende upplever en kaotisk tillvaro i och med deras anhörigas insjuknande. De uttrycker behov av att fÄ information bÄde angÄende den sjukes medicinska status, men Àven om den medicintekniska miljön patienten omges av.

The study aims to demonstrate the significance of educators lived experiences of stimulating children's physical development. It has been noted that children are occupying themselves with more and more sedentary activities, which may lead to that they do not develop motor skills at the pace expected. To understand educators lived experiences from a phenomenological hermeneutic perspective empirical relevance has been collected through narrative interviews. The results shows that educators find it difficult to understand the Curriculum goals for motor activity and that the desire to stimulate motor development is great, but the realization is conspicuous by its absence. The discussion highlights educator?s commitment and motivation and the importance of being a reflecting practitioner..

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Bakgrund: Att fÀltarbeta i katastrofdrabbade omrÄden som sjuksköterska kan innebÀra en psykisk pÄfrestning. Syftet med fÀltarbete Àr att rÀdda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohÀlsa. För att arbeta i dessa situationer Àr det viktigt att fÄ en förberedande och grundlÀggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hÀlsa Àr betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fÀltarbete utomlands.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsÀttningar som finns för att tillhandahÄlla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frÄgestÀllningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsÀttningar de upplever sig ha beroende pÄ stöd frÄn ledning, kollegor samt förÀldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr samspel, kommunikation och gemenskap Àr en förutsÀttning för lÀrande. Jag har tagit i beaktning att det Àr jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att granska kvinnors attityder, erfarenheter och handlingar kring miljövÀnliga klÀder. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie för att fÄnga den enskilda informantens attityder, erfarenheter och handlingar. Intervjuerna utfördes vid nio tillfÀllen under april. Enbart kvinnor mellan 20-30 Är intervjuades. Vid analysen av intervjuerna anvÀnde vi oss av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Fokus inom intensivvÄrden har alltid legat pÄ den svÄrt sjuke personen, men pÄ senare tid har vÄrdpersonalen börjat se nÀrstÄende som en integrerad del av omvÄrdnaden av den sjuke. NÀrstÄende har en stor betydelse i omvÄrdnadsarbetet kring patienten. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av nÀrstÄendes delaktighet i omvÄrdnaden till patienter pÄ en intensivvÄrdsavdelning. I denna studie deltog Ätta intensivvÄrdsjuksköterskor som intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera innehÄllet i texten.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

SammanfattningMisstag Àr nÄgot som ingÄr i vÄrt handlande. VÄrt förhÄllningssÀtt till misstag pÄverkar hur vilÀr oss av dem. Syftet med studien Àr att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsÀttningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ ett textilt hantverksprogram pÄ gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. LÀrarna menar att kunskap Àrerfarenheter, förmÄgan att anvÀnda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

SAMMANFATTNING____________________________________________Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- ErikssonProfessionalism i förskolanÅr: 2007 Antal sidor: 35_____________________________________Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ kunskap om och belysa hur förskollĂ€rares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnĂ„ddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjĂ€lp av intervjufrĂ„gor, för att fĂ„ kunskap om hur fyra förskollĂ€rare ser pĂ„ lĂ€rarprofessionalism. Vi anvĂ€nde oss Ă€ven av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lĂ€rarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lĂ€rarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, förĂ€ldradeltagande och lĂ€roplanen Ă€r bitar som Ă€r viktiga för att bli en professionell förskollĂ€rare. Detta leder till kvalitet i förskolan.

Under andra hÀlften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror frÀmst pÄ den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhÀllet, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmÀrksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anstÀlldas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anstÀllda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vÄr uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Idag lever 65 % av vÀrldens befolkning i lÀnder dÀr övervikt och fetma dödar fler mÀnniskor Àn vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefÀr varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar Àven att ungefÀr vart femte barn Àr överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi lÀsa i tidningar och se pÄ tv hur mÀnniskor kan göra för att gÄ ner i vikt, Àven hÀlsokampanjer och diverse hÀlsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillrÀckligt för att hjÀlpa mÀnniskor till en lyckad och lÄngvarig livsstilsförÀndring.

Den hÀr undersökningen behandlar frÄgorna:Hur kan erfarenheter och lÀrande formuleras genom hÀndernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som sprÄkligt verktyg i en lÀrandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med hÀnderna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lÀrande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var Àven att utforska hur det gÄr att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrÄn sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tÀnkande och som utvecklats av bland andra Roger SÀljö.