Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Syftet med studien var att beskriva bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fÀders förÀndrade livssituation. Sex bvc-sköterskor intervjuades och resultatet visade att deras erfarenheter av pappasamtalet var goda. Dagens pappor beskrevs som engagerade och delaktiga i förÀldraskapet, samtidigt som de kunde uppleva höga krav och att omstÀllningen att bli förÀlder var stor. Bvc-sköterskorna upplevde inte nedstÀmdhet som vanligt förekommande men de var positivt instÀllda till ett instrument för att identifiera nedstÀmdhet och depression. Hinder i samtalen identifierades.

Alla mÀnniskor bÀr pÄ erfarenheter och upplevelser av olika slag. FrÄgan Àr hur vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar oss. Studien belyser nÄgra lÀrarstudenters berÀttelser om mötet med Àmnet matematik frÄn grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhÄllen undervisning av betydelse för utvecklingen inom Àmnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att pÄverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig pÄ lÀrarstudenters berÀttelser anvÀndes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.

Syftet med uppsatsen Àr att hjÀlpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andrasprÄk som ska lÀra sig lÀsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgÄngspunkt i problempreciseringen: Hur hjÀlps elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna Äterspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om Àmnet. Genom att stÀlla resultatet av undersökningen i relation till gÀllande forskning inom Àmnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad Àr forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjÀlpa elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning?.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och anvÀnder sig av de erfarenheter som de har frÄn dagens samhÀlle. Studien syftar till att beskriva och nÀrmare förstÄ hur de samhÀlleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. FrÄgestÀllningarna som studien vilar pÄ Àr: PÄ vilket sÀtt speglar sig barns samhÀlleliga erfarenheter i förskolans dockrum? PÄ vilket sÀtt ser lÀrarna att barns erfarenheter av genus Äterspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgÄng i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och HÀgglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum.

En betydande del av Sveriges yta Àr tÀckt av skog och det finns mÄnga olika viljor finns rörande vilka vÀrden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors erfarenheter, emotionella band och vÀrderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrÀtt, inklusive samband dem emellan. Syftet var Àven att diskutera resultatet i förhÄllande till politiska mÄl rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelÄldern 24 Är, varav 254 kvinnor och 401 mÀn, i en enkÀtundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

Bakgrund: Existentiellt lidande ?r ett tillst?nd som ofta uppkommer i samband med palliativ v?rd. Det ?r ett subjektivt lidande som upplevs p? olika s?tt beroende p? individens f?rflutna. Det ?r en del av sjuksk?terskans yrkesroll att uppm?rksamma och identifiera existentiella besv?r samt lindra lidande hos patienten.

FramgÄngsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsÀkerheten i hÀlso- och sjukvÄrden. Sjuksköterskor Àr ofta en del av interprofessionella team och en av deras kÀrnkompetenser Àr samverkan i team. För att uppfylla kÀrnkompetensen krÀvs kunskap om vad som pÄverkar samverkan. Syftet var sÄledes att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillÀmpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvÄrdnadsforskning.

Den hÀr rapporten behandlar ett kandidatarbete som utfördes mot Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Arbetet gick ut pÄ att modernisera det existerande programmet MODEST som anvÀnts för att berÀkna optimala energisystem. Moderniseringen gjordes genom att skapa programmet Humble, vars funktionalitet bygger pÄ MODEST.I den hÀr rapporten beskrivs hur program kan utvecklas för att de ska vara enkla att anvÀnda, samt hur de kan konstrueras för att möjliggöra vidareutveckling. Dessa aspekter framstÀlldes av kunden som viktiga i projektet.Gruppens tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla programmet förklaras och en överskÄdlig bild över den arkitektur som anvÀnts ges. De erfarenheter som gruppen förskaffat sig under projektet beskrivs och reflekteras över.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Personer som lever med reumatoid artrit (RA) mÄste hela livet anpassa sina dagliga aktiviteter efter sin sjukdom. RA ger konsekvenser pÄ mÄnga sÀtt bland annat socialt, ekonomiskt, fysiskt och psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att delta i temagrupp med ledskyddsundervisning för nÄgra personer med RA. Undersökningsgruppen bestod av totalt sju personer. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en vÀlkÀnd styrmodell Àr BSC. Modellen har spridit sig till bÄde privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det pÄvisats pÄ senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom Àr det cirka 20 Är sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning Àr det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del vÀljer att sluta med styrmodellen. Syfte: Syftet med studien Àr att utveckla förstÄelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera pÄ vilka erfarenheter kommuner och landsting har gÀllande BSC och varför en del vÀljer att sluta med styrmodellen. Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat pÄ tvÄ kommuner och tvÄ landsting.