Sökresultat:
426 Uppsatser om Lärares skyldigheter - Sida 10 av 29
Skymmande grönska i grannelagsrÀtten : ur ett ÀganderÀttsligt perspektiv
Tvister mellan grannar rörande skymmande grönska Àr, nÀr man ser till antalet rÀttsfall, inte sÀrskilt vanligt förekommande. Ser man till verkligheten istÀllet Àr det inte svÄrt att konstatera att skymmande grönska verkar vara en av de vanligaste orsakerna till dispyter mellan grannar. Det rÀttsomrÄde som berörs Àr grannelagsrÀtten, vilket Àr ett tÀmligen vidstrÀckt rÀttsomrÄde som Äterfinns i flera vitt skilda regleringar. NÀr det gÀller skymmande grönska finns dock endast tvÄ bestÀmmelser och dessa Àr jordabalken 3:1 och 3:2. Eftersom det finns sÄ fÄ rÀttsfall rörande grannelagsrÀtten och skymmande grönska samt sÄ fÄ och generellt hÄllna bestÀmmelser i lagen, Àr uppsatsens syfte att undersöka grÀnserna för de rÀttigheter och skyldigheter som en nyttjare av fast egendom har betrÀffande skymmande grönska pÄ dennes fasta egendom..
I grÄzonen mellan lag och bedömning : MellanstadielÀrares förhÄllningssÀtt till sin anmÀlningsskyldighet
Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.
?KRAMAR MED RAMAR?. En antropologisk studie av h?gstadiel?rares arbete med relationsskapande och auktoritet
This bachelor?s degree project in social anthropology examines how teachers and school staffin grades 7-9 navigate between relationship-building work and the maintenance of authority.By studying interactions in both classrooms and informal environments, such as corridors andcommon areas, the study highlights how these dimensions take shape in concrete everydaysituations. The aim is to deepen the understanding of how teachers in practice balance thedemands for closeness and trust against the need for order and boundary-setting. The mainargument of the thesis is that relationship-building and authority do not constitute opposingpoles, but are closely intertwined practices that are constantly shaped and negotiated througheveryday micro-actions. This balancing act, described through the concept of ?hugs withboundaries?, is deeply situational and requires staff to continuously adapt their approachaccording to the specific situation and student group.
TvÄ policys pÄ kollisionskurs?: en kvalitativ undersökning av grundskolans miljöpolicy
En central frÄga som hela tiden har Äterkommit Àr: hur ska staten
organiseras för att pÄ bÀsta möjliga sett ta tillvara pÄ demokratins
fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s
miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till
att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida
vid sida. PÄ den teoretiska nivÄn finns stora konflikter mellan den
liberala demokratin och ekologismen.
Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och
liberalismens rÀttigheter Àr uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa
konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir
relevant att studera dels pÄ grund av att Agenda 21-handlingsplanen
tillskriver skolan ett stort ansvar nÀr det gÀller att utbilda
miljömedvetna medborgare och dels pÄ grund av att begreppet hÄllbar
utveckling fÄtt allt större prioritet pÄ den politiska dagordningen i de
liberala demokratierna.
TvÄ policys pÄ kollisionskurs?: en kvalitativ undersökning av grundskolans miljöpolicy
En central frÄga som hela tiden har Äterkommit Àr: hur ska staten organiseras för att pÄ bÀsta möjliga sett ta tillvara pÄ demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. PÄ den teoretiska nivÄn finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rÀttigheter Àr uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels pÄ grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar nÀr det gÀller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels pÄ grund av att begreppet hÄllbar utveckling fÄtt allt större prioritet pÄ den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.
FastighetsÀgarens ansvar för hyresgÀsters sÀkerhet mot olyckor : AllmÀnna utrymmen kopplade till hyresrÀtter
Att Àga och förvalta fastigheter innebÀr ett ansvarstagande gÀllande sÀkerheten för mÀnniskor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mÀngd lagar och förordningar stÀller höga krav pÄ fastighetsÀgaren. För att fullgöra sin skyldighet krÀvs det att fastighetsÀgaren har god kÀnnedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanstÀlla de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmÀnna rÄd som en fastighetsÀgare ska ha kÀnnedom om för att uppfylla sÀkerhetskraven. Vidare var Àven syftet att ta reda pÄ fastighetsÀgarnas synpunkter om gÀllande lagstiftning i frÄga om överblickbarhet, innehÄll och behov av förÀndringar eller kompletteringar. Vad fastighetsÀgarna ansÄg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var ocksÄ en frÄga som utreddes genom en enkÀtundersökning.
SnabblÄn : De lege lata och de lege ferenda
Utveckling pÄ kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel pÄ en sÄdan kredit Àr snabblÄn. SnabblÄn utmÀrks av att det Àr kortfristiga lÄn pÄ lÄga belopp som konsumenterna erhÄller inom en kort tidsperiod. Vidare Àr lÄneprocessen enkel. Statistik frÄn Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelÀgganden med grund i snabblÄn har ökat (se bilaga) och regeringen hÀvdar pÄ basis av statistiken att samband mellan snabblÄn och överskuldsÀttning föreligger.
Medborgarskap - Ett liberalt perspektiv i en globaliserad tid
Den hÀr uppsatsen belyser problematiken medborgarskapet stÄr inför idag. I en tid dÄ vÄr vÀrld globaliseras i en ryslig fart och invandrarströmmarna Àr större Àn nÄgonsin sÄ vÀljer vi att exkludera mÀnniskor. Vi har i vÄran uppsats valt att se problemen ur ett liberalt perspektiv. Nationalstaten har lÀnge varit fokus i medborgarskaps frÄgor, men pÄ senare tid har diskurserna om ett kosmopolitiskt medborgarskap ökat. MÄngkulturalismen Àr en del av vÄran vardag, ÀndÄ sÄ vÀljer vi att stÀlla mÀnniskor utanför systemet.
LĂ€rares ledarskap i klassrummet
FörmögenhetsrÀttens allmÀnna del bestÄr av tvÄ delar, sakrÀtten och obligationsrÀtten. Denna allmÀnna del hanterar problem som Àr gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstÄr berör ofta bÄde krav pÄ betalning och krav pÄ egendom varför det Àr av vikt att se till bÄde obligationsrÀtten och sakrÀtten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen Àr depositionsavtal, vilka Àr föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, dÀr deponering delvis Àr reglerat, kan upplevas som svÄrförstÄelig för gemene man eftersom texten inte förÀndrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan pÄ den tiden och pÄ grund av det Àr lagtexten fortfarande fullt tillÀmpningsbar.
Hur p?verkar olika f?ruts?ttningar det systematiska kvalitetsarbetet?
Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande
begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r
genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ
intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r
analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring
policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.
Medarbetarnas juridiska rÀttigheter : Hur god Àr kunskapen gÀllande arbetsrÀttsliga frÄgor hos de butiksanstÀllda?
I en butiksmedarbetares vardag uppkommer stÀndigt frÄgor vilka mÄnga gÄnger berörs av arbetsrÀtten. Det kan konstateras att medarbetares kunskaper gÀllande bland annat anstÀllningsbevis, anstÀllningsskydd samt rÀttigheter och skyldigheter varierar i hög grad. Det har hÀr visat sig att erfarenhet hos medarbetare Àr en starkt bidragande faktor. För att fÄ en ökad medvetenhet hos medarbetarna kan Àven chefens ledarstil komma att pÄverka, dÄ denne överlag besitter viss kunskap gÀllande lagar och regler som delvis omfattas av arbetsrÀtten. Chefens ledarstil pÄverkar Àven medarbetarskapet och motivationen pÄ arbetsplatserna.
Varf?r f?r inte alla barn g? p? fritids?
2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.
AI:ns roll i klassrummet. En analys av hur l?rare argumenterar om AI som en del av undervisningen i skolan
I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.
Ărendebegreppet i förvaltningslagen
Förvaltningslagen (FL) omfattar förvaltningsmyndigheters handlĂ€ggning av Ă€renden. Den anger olika skyldigheter som förvaltningsmyndigheterna har gentemot den enskilde under Ă€rendets gĂ„ng. Vanligtvis Ă€r det knappast nĂ„gra problem att identifiera vad som utgör ett Ă€rende, men i de fall dĂ€r en grĂ€nsdragning mellan olika begrepp Ă€r nödvĂ€ndig för att avgöra om FL Ă€r tillĂ€mplig kan Ă„sikterna gĂ„ isĂ€r. Ărendebegreppet Ă€r inte klart definierat vare sig i lagtext eller i förarbetena. I ett försök att faststĂ€lla hur begreppet tolkas anvĂ€nder uppsatsen sig utav doktrin, förvaltningsmyndigheters interna tolkning samt ett rĂ€ttsfall dĂ€r begreppsdefinitionen aktualiseras.
Finns det skillnader? : Könstillhörighet och det psykologiska kontraktet
Under de senaste decennierna har det ökat ett intresse för det sĂ„ kallade psykologiska kontraktet. Det psykologiska kontraktet innehĂ„ller de förvĂ€ntningar pĂ„ skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ăven om forskning har ökat finns det fortfarande luckor i hur individuella aspekter pĂ„verkar. Syftet med den hĂ€r studien Ă€r dĂ€rför att undersöka om könstillhörighet har nĂ„gon inverkan pĂ„ upplevelsen av psykologiska kontraktet. Studien kommer undersöka om det finns nĂ„gra eventuella skillnader mellan könen samt om det finns nĂ„gra skillnader mellan könen i upplevelsen av att psykologiska kontraktet har uppfyllts.