Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare anvÀnder Ärsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta Ärsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska Àven undersöka om icke professionella investerare har nÄgra problem i tolkningen av Ärsredovisningar.Metod: Uppsatsen anvÀnder bÄde kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkÀt.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av Ärsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberÀttelsen och revisionsberÀttelsen anvÀnds mest. Det som upplevs svÄrast Àr vÀrderingar i balansrÀkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda pÄ vilken hÀnsyn det tas till investerare med lÀgre ekonomisk kunskap vid upprÀttandet av Ärsredovisningar. .

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjÀnsteföretag ökat eftersom individens kunskap Àr en av företagens frÀmsta tillgÄngar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgÄng eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen Àr det viktigt att företagsledningen i revisionsbyrÄerna utarbetar strategier för att behÄlla sina professionella medarbetare i organisationen.Med denna problematik som utgÄngspunkt formulerades problemet: Vad pÄverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrÄ?Studiens huvudsyfte Àr att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrÄ. Ett delsyfte Àr att kunna lÀmna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstÀrka och vilka som Àr av mindre betydelse.Studien utgÄr frÄn företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjÀnsteföretag och teorier om vad som pÄverkar medarbetaren i valet att stanna kvar pÄ sin arbetsplats.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur New Public Management pÄverkar de professionella inom universitetsvÀrlden. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Empiriskt material har samlats in genom en sÄ kallad self-report inom professionella i universitetsvÀrlden. Resultat & slutsats: New Public Management har visat sig ha en negativ effekt pÄ de professionella inom universitetsvÀrlden. Vi fann att NPM ses som en bromskloss för universitetets utveckling eftersom kunskapen som de professionella besitter inte tas till hÀnsyn. IstÀllet har pengar och makt blivit ett större fokus jÀmfört med tidigare dÄ professionalitet hade en större roll.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollÀrare gÄr tillvÀga för att hjÀlpa barnen, i relation till professionalism. Jag har ocksÄ valt att undersöka stödet förskollÀrare fÄr frÄn andra professionella. Jag anvÀnde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollÀrare för att fÄ fram hur deras arbetssÀtt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollÀrares olika syn pÄ diagnos, att de hjÀlper barn bÄde pÄ egen hand och med hjÀlp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. FörskollÀrare beskriver Àven sin professionella roll och ansvar utifrÄn barnperspektiv och relation till förÀldrar.

För ett serviceföretag Àr det vÀsentligt att kunna leverera tjÀnstekvalitet för att tillfredsstÀlla kunden. TjÀnsternas immateriella produktkaraktÀr gör det emellertid svÄrt för serviceleverantören i allmÀnhet och professionella tjÀnsteleverantörer i synnerhet att sÀkerstÀlla kvalitet. Syftet med detta arbete Àr att utveckla en kontrollmodell som kan anvÀndas av professionella tjÀnsteleverantörer som ett hjÀlpmedel i arbetet att sÀkra servicekvalitet. Modellen bygger pÄ relevant teori och bestÄr av tre kvalitetskategorier ? image, teknisk kvalitet och funktionell kvalitet ? genom vilka 13 kvalitetsdimensioner behandlas.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella pÄ socialtjÀnsten, mödravÄrden och specialistmödravÄrden beskriver sitt möte med gravida kvinnor med missbruksproblematik, samt hur samverkan i det professionella nÀtverket skildras. VÄra frÄgestÀllningar handlade om hur de professionella bemöter de gravida kvinnorna med missbruksproblematik för att fÄ dem att upprÀtthÄlla en alkohol- och drogfri graviditet samt hur de professionella ser pÄ samverkan och vilken betydelse de anser att samverkan har nÀr det gÀller den beskrivna mÄlgruppen. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och genomförd genom Ätta semistrukturerade intervjuer med nio personer som i sina yrken arbetar med den valda mÄlgruppen. Fyra av dem arbetar som kuratorer pÄ Mödra-barnhÀlsovÄrd, familjecentral eller specialistmödravÄrd, tvÄ av dem som barnmorskor pÄ Mödra-barnhÀlsovÄrd och tre av dem som socialsekreterare inom socialtjÀnsten. Teorier om makt har anvÀnts för att tolka det insamlade materialet som behandlar relationen mellan professionell och klient, förhÄllandet mellan det professionella nÀtverket samt mellan instanserna som möter klientgruppen.