Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Bakgrund: Kunskap har pÄ senare Är kommit att betraktas som en primÀr kÀlla till konkurrensfördelar, nÄgot som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap pÄ ett sÀtt sÄ att den skapar ekonomiskt och konkurrensmÀssigt vÀrde för företaget. Detta krÀver att företagen skapar förutsÀttningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstÄs, absorberas och anvÀndas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjÀnsteföretag sÄsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger pÄ just den kunskap som individerna besitter.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende pÄ kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrÄn teoretiska modeller inom kunskapsdelningsomrÄdet presentera förslag pÄ eventuella förbÀttringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystemGenomförande: Uppsatsens innehÄll baseras pÄ empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda pÄ revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med vÄra teoretiska utgÄngspunkter som grund, vilka utgörs av teorier pÄ omrÄdet kunskapsdelning och dess sammanhang.Resultat: I vÄr analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de kÀnslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade kÀnslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig sjÀlvaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill ocksÄ undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrÄn olika diskurser och hur de anvÀnder sprÄket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanÄgon gÄng utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har anvÀnt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.

Skolverket pekar pÄ fyra orsaker till de allt sÀmre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nÄ bÀttre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna pÄ högstadiet fick genom Lgr 11(LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav pÄ sig att kunna Àmnet. I den nya lÀrarutbildningen har studenterna mÄl de ska uppnÄ. DÄ lÀrarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krÀvs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som Àr uppsatta i Lgr11. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lÀrarna att undervisa utifrÄn vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur genusperspektivet framstÀlls i Liza Marklunds kriminal-roman SprÀngaren. Fokus har lagts pÄ karaktÀrerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger frÀmst pÄ Annika. Författaren Liza Marklund och SprÀngaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. DÀrefter följer en kort historik som har sin utgÄngspunkt i 1800-talet och som löper Ànda fram till idag.

This study aims to evaluate the value relevance of Piotroski?s (2000) nine fundamental signals. In order to do this, the signals are tested on the OMX Nordic Exchange Stockholm between the years 2003 and 2009. The hypotheses of the study are whether the signals are value relevant and if the value relevance has changed. To test this, a Chi-square test and a regression are used.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka vad personalen pÄ en akutpsykiatrisk heldygnsvÄrdsavdelning tycker Àr ett gott bemötande och hur professionella i socialt arbete kan anvÀnda sig av denna kunskap.FrÄgestÀllningar Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vilka Àr dina erfarenheter av vad som fungerar bra i mötet med patienter? AnvÀnder du dig av nÄgra specifika metoder och strategier i ditt arbete som du har mÀrkt fungerar bra i mötet med patienter?, Talar ni i arbetsgruppen om metoder och strategier som fungerar bra i mötet med patienter? Tror du att det som hÀnder i mötet mellan dig och patienter har nÄgon effekt pÄ behandlingen? MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts för att genomföra studien. För att undersöka respondenternas subjektiva tankar kring forskningsfrÄgan har Ätta halvstrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn kommunikationsteori och Bubers tankar om Jag-Du, Jag-Det. Resultat och slutsatserHuvudresultaten som studien har kommit fram till Àr de professionellas förmÄga att kunna se personen bakom sjukdomen Àr central.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Flyktingmottagningen i Essunga kommun Àr relativt nystartad och de första flyktingarna flyttade dit under hösten 2006. Det övergripande syftet med vÄr uppsats Àr att granska hur introduktionen av flyktingar i Essunga kommun med centralorten Nossebro har fungerat, bÄde utifrÄn flyktingarnas och berörda professionellas perspektiv. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr hur de som deltagit i flyktingintroduktionen tycker att introduktionen i samhÀllet har fungerat med avseende pÄ boende, sysselsÀttning, ekonomi, skola/barnomsorg, fritid/socialt nÀtverk och samhÀllskontakter samt i vilken omfattning flyktingarna har blivit delaktiga i samhÀllet utifrÄn dessa omrÄden. En tredje frÄgestÀllning Àr hur det kan vara att som flyktingfamilj introduceras pÄ en mindre ort som Nossebro. Materialinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med förÀldrarna i nÄgra av de flyktingfamiljer som deltagit i introduktionen, samt med nÄgra av de professionella som arbetar med introduktionen.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för vÄld, vilka inom polisen benÀmns som riskanalyser, Àr numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen anvÀnder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt anvÀndbara. Dock Àr det fÄ polismyndigheter som arbetar aktivt och ÀndamÄlsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i GÀvleborgs lÀn arbetar personsÀkerhetsenheten för att frÀmja tillÀmpningen av riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: UtifrÄn polisers upplevelser undersöka förutsÀttningar för och begrÀnsningar av de strukturerade riskanalysernas tillÀmpning inom Polismyndigheten i GÀvleborgs lÀn.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.