Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

Att sjĂ€lvskadebeteende Ă€r ett fenomen som förekommer hos kvinnor stĂ„r klart för mĂ„nga av oss. Det Ă€r den bilden vi möter i den samhĂ€lleliga debatten och i media. Vi som uppsatsförfattare blev nyfikna pĂ„ huruvida sjĂ€lvskadebeteende Ă€ven förekommer hos unga mĂ€n och efter ett digert granskande av tidigare forskning stod det klart för oss att sĂ„ var fallet. Varför talas det dĂ„ aldrig om denna sida av problematiken? Är denna typ av ohĂ€lsa bland unga mĂ€n ett okĂ€nt fenomen Ă€ven hos professionella? Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genom en diskursanalys bringa klarhet i varför unga mĂ€ns sjĂ€lvskadebeteende osynliggörs vilket vi anser att det görs.

Bakgrund: Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning har inte alltid haft tillgĂ„ng till skolundervisning. År 1944 infördes hjĂ€lpskolor för lindrigt intellektuellt funktionsnedsatta barn. Först under 1970-talet fick alla barn oavsett grad av intellektuell funktionsnedsĂ€ttning rĂ€tt till skolundervisning. Undervisningen bestod frĂ„n början av ett omsorgstagande och har utvecklats med tyngdpunkt pĂ„ kunskapsförmedling, vilket Lpo11 tydliggör.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur lĂ€raren ser pĂ„ sitt professionella uppdrag i grundsĂ€rskolan. Jag vill undersöka om det historiska perspektivet i lĂ€rarens synsĂ€tt pĂ„ undervisningen kan innebĂ€ra en förskjutning mellan omvĂ„rdnad och Ă€mneskunskap.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

En revisor som ÄsidosÀtter sina uppgifter kan bli skadestÄndsskyldig och en skadestÄndstalan mot en revisor leder i regel till att denne fÄr ett försÀmrat rykte, Àven i de fall dÄ revisorn faktiskt frias. Idag arbetar mÄnga revisorer pÄ stora revisionsbyrÄer och mÄste dÄ följa bÄde professionella och kommersiella vÀrderingar. Vissa studier visar att dessa olika vÀrderingar Àr svÄrförenade och att problem kan uppstÄ nÀr professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer dÀr ocksÄ kommersiella vÀrderingar finns. Syftet med denna studie Àr dÀrför att analysera vilken av skadestÄndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara vÀrst samt hur riskerna upplevs pÄverka revisorers arbete i en kontext dÀr de mÄste förhÄlla sig till en professionell sÄvÀl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer pÄ tre av de största revisionsbyrÄerna i Sverige.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Undersökningen syftar till att studera hur ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt kommer till uttryck hos personalen pĂ„ gruppbostĂ€der för personer med utvecklingsstörning. Vidare syftas till att undersöka hur personalen anser att de utvecklats i sin yrkesroll under de Ă„r de arbetat samt vilka möjligheter till reflektion kring professionellt förhĂ„llningssĂ€tt som finns pĂ„ arbetsplatsen. Slutligen undersöks hur vikarier introduceras nĂ€r det gĂ€ller förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande.Studien Ă€r kvalitativ och sex intervjuer har genomförts med personal pĂ„ gruppbostĂ€der. Vinjettmetoden har anvĂ€nts och informanterna har fĂ„tt lĂ€sa tre fallbeskrivningar utifrĂ„n vilka de resonerat fritt till en början, vilket har följts av ett antal frĂ„gor. Även frĂ„gor som inte direkt knyter an till fallbeskrivningarna har förekommit.Resultatet visar att det professionella förhĂ„llningssĂ€ttet rör sig pĂ„ en skala dĂ€r poolerna Ă€r problematiserande ? icke problematiserande.

Med denna socialpsykologiska studie ville vi fÄ en ökad förstÄelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn pÄ sin psykiska ohÀlsa. De Ätta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohÀlsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohÀlsa och professionella hade störst inverkan pÄ individernas syn pÄ sinpsykiska ohÀlsa. I analysen anvÀnde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamÀnniskor i kris. Tre av informanterna Àr medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhÀndertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, tvÄ Àr kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som anvÀntsÀr hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet Àr analyserat med hjÀlp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanomrÄde ochövergÄngsobjekt (Winnicott, 1993), BenÀmnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004).

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.