Inom vÄrden möter vÄrdpersonal ofta döden. Det Àr sannolikt att personalen pÄverkas nÀr patienter som de vÄrdat avlider. Avsikten med denna uppsats var att ta reda pÄ hur vÄrdpersonalen pÄverkas av sorg nÀr patienter dör. Syfte Att undersöka hur vÄrdpersonal uttrycker, hanterar och pÄverkas av sorg i sitt arbete vid patienters dödsfall. Metod Uppsatsen Àr en litteraturöversikt.

Studien baseras pÄ observationsreferat och transkriptioner frÄn Ätta tvÀrprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framstÀllningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhÀlleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjÀlp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat mÀrks att de patientkonstruktioner som skisseras Àr inkluderande pÄ sÄ sÀttatt de innehÄller fler faktorer Àn verksamhetens primÀra fokus, samtidigt som de Àrexkluderande pÄ sÄ sÀtt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjÀlpa och behandla, baserat bland annat pÄ sociala faktorer.

Problem: Det finns mycket forskning gjord kring outsourcing, dock finns det begrÀnsat med forskning kring outsourcing av stödtjÀnster inom vÄrden. En professionell byrÄkrati har speciella förutsÀttningar och nÀr den ska samarbeta med en annan verksamhet med en annan struktur skapas en viss problematik. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa problematiken kring mötet mellan tvÄ organisationer, varav den ena Àr en professionell verksamhet och den andra ett multinationellt divisionaliserat företag, vilka samarbetar genom outsourcing. Metod: Vi har tillÀmpat en induktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vÄr empiri. Fallstudien över Helsingborgs lasarett baseras pÄ sex intervjuer pÄ olika nivÄer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka pÄstÄendet att ?basisten ska driva? i ett rock-/bluessammanhang, ett pÄstÄende de flesta basister inom genren nog har hört nÄgon gÄng. I undersökningen spelade jag in en blues-shuffle i fem olika versioner med inspelningsprogrammet Cubase. I de olika versionerna varierades timing och betoningar i basen: i övrigt var de identiska. Inspelningarna anvÀndes i ett lyssningstest med en jury pÄ sex personer, tvÄ professionella basister, tvÄ professionella musiker och tvÄ ickeprofessionella musiker.

Detta arbete bestÄr av en undersökning om nÄgra professionella musikers (violinister) syn pÄ förberedelser inför en provspelning. Detta inkluderar tankar och strategier de anvÀnt för att förbereda sig pÄ bÀsta sÀtt för att möta de utmaningar musiker stÀlls inför vid en provspelning, samt vilka rÄd de anser viktiga att förmedla till andra om innehÄllet i dessa förberedelser. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra musiker ur Göteborgs Symfoniker.Följande viktiga resultat framkom i undersökningen. Ingen av informanterna hade fÄtt nÄgon utbildning i hur de kunde förbereda sig för en provspelning men samtliga hade vÀrdefulla erfarenheter och rÄd om hur goda förberedelser bör göras. Musikernas rÄd och strategier kan hÀnföras till en eller flera av följande fyra kategorier; fÀrdigheten pÄ instrumentet, fÀrdigheten att framtrÀda, trÀning inför den specifika situationen samt mental instÀllning.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. DĂ€refter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrĂ„n förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgĂ„ngspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjĂ€lp av etablerade teorier som mĂ€nniskans behovshierarki och en kĂ€nsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat Ă€r att intervjupersonerna hade vĂ€ldigt begrĂ€nsade förkunskaper om Sverige innan ankomst.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Avsikten med denna undersökning var att studera hur professionella arbetar med kriminella ungdomar genom att studera tvÄ kriminalvÄrdsenheters program riktade mot denna grupp. UtifrÄn ett diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt har vi studerat olika praktiker och diskurser som ingÄr i enheternas programverksamhet. Studien har en kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer samt befintligt material pÄ det undersökta omrÄdet. Vi utförde tvÄ intervjuer pÄ frivÄrdsenheten och tvÄ intervjuer pÄ ungdomsanstalten i LuleÄ med professionella verksamma inom programmen. De undersökta programmen Àr Brotts-Brytet och ART.

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Studiens syfte Àr att undersöka hur mediebilden av Bergsjön, en stadsdel i Göteborg, ser ut och hur den pÄverkar ungdomar och ungdomsarbetet i stadsdelen. Studien innefattar tvÄ typer av insamlat material, en artikelempiri och en intervjuempiri. Artikelempirin bestÄr av 173 artiklar om Bergsjön som publicerats pÄ Göteborgs-Postens hemsida under Är 2011. Intervjuempirin bestÄr av sex intervjuer med professionella personer som arbetar med ungdomar i Bergsjön.Studiens resultat har analyserats utifrÄn begreppen diskurs, binÀra oppositioner, stigma, ?den andre?, den sociala respektive den personliga identiteten samt motivation.

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .