Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Syfte: Syftet Àr att genom litteraturstudier samt med utgÄngspunkt i ett antal intervjuer med respondenter, skapa en förstÄelse för vad som motiverar professionella medarbetare pÄ deras arbetsplats.Metod: Vi har anvÀnt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en abduktiv studie samt att anvÀnda oss av kvalitativ metod i vÄra intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer, alla med respondenter som vi ansÄg passa in i vÄr definition av professionella medarbetare. Resultaten frÄn dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. För att skapa ett trovÀrdigt resultat har vi valt att redovisa stor del av vÄrt empiriska material med hjÀlp av citat frÄn respondenterna. Vi har Àven utvecklat samt skrivit slutsatser utifrÄn dessa citat.Resultat och slutsats: UtifrÄn vÄrt empiriska material kan vi se att en motiverande miljö för medarbetarna, bland annat kan skapas genom att arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och utmanande.

En revisor kan inta tvÄ roller som granskare och som rÄdgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lÀmnar en slutgiltig bedömning av företaget. DÀrutöver finns ytterligare en roll dÄ revisorn Àr engagerad i klientföretaget och bistÄr med tillÀggstjÀnster i form av rÄdgivning gÀllande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhÀllet Àr dess oberoende och förtroende tvÄ viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyrÄns storlek anses ha en viss inverkan pÄ detta. En revisors tvÄ roller kan beskrivas som en balansgÄng mellan dennes granskningsroll respektive rÄdgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kÀrnan för revisorsprofessionen samt dess grund.

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur adoptivförÀldrar som adopterat barn internationellt, upplevde sin delaktighet och utsatthet i sin medgivarutredning. Utöver detta undersöktes hur familjerÀttssekreterare upplever att de kan bemöta adoptivförÀldrar utifrÄn ett professionellt förhÄllningssÀtt. För att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ ansats dÀr sex personer intervjuades, fyra stycken adoptivförÀldrar respektive tvÄ familjerÀttssekreterare. Det empiriska materialet tolkades utifrÄn teorier som omfattade makt och roller inom det professionella arbetet med mÀnniskor. Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar bland samtliga respondenter angÄende tankarna om delaktighet, utsatthet, bemötande och professionellt förhÄllningssÀtt.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur kriminalvÄrdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var gÄr grÀnsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhÄllande till de intagna pÄ en kriminalvÄrdsanstalt? Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvÄrdare pÄ en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjÀlp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en frÀmre och en bakre region pÄ kriminalvÄrden.

VÄr övertygelse Àr att vi blir nÄgon i mötet med andra. Vi Àr dÀrför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv pÄ hur ungdomars sexualitet förvÀntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta fÄr. Vilka normer och regler Àr det vuxenvÀrlden förmedlar i mötet med ungdomarna. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förvÀntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

De nĂ€rstĂ„ende vĂ„rdar ofta en person som lever med demens under en tid i hemmet, men till slut blir situationen ohĂ„llbar och de tvingas ta ett emotionellt tungt beslut att flytta personen till ett Ă€ldreboende. Syftet med studien var att beskriva nĂ€rstĂ„endes upplevelser av att överlĂ€mna omvĂ„rdnad av person med demens till professionella vĂ„rdare. Åtta studier valdes ut frĂ„n databaserna Academic search, Cinahl och Medline. Dessa kvalitetsgranskades innan de analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kĂ€nna skuld, skam och sorg över att överlĂ€mna vĂ„rden till andra, att söka lindring för den emotionella bördan, att det Ă€r skrĂ€mmande nĂ€r personen försĂ€mras, att vilja vara sĂ€ker pĂ„ att personen vĂ„rdas bra, samt att vilja vara delaktig i vĂ„rden.

Denna uppsats handlar om arrangerade Àktenskap. Syftet Àr att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö dÀr arrangerade Àktenskap Àr vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och vÀrderar denna form av Àktenskap och dels hur dessa pÄverkas av andra samhÀllens syn pÄ det arrangerade Àktenskapet. En annan infallsvinkel Àr hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang dÀr arrangerade Àktenskap Àr vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och vÀrderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat Àktenskap, eller befinner sig i en miljö dÀr denna form av Àktenskap Àr vanligt förekommande. Intervjuer har Àven utförts med en kurator, en lÀrare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter pÄ nÄgot sÀtt kommer i kontakt med det arrangerade Àktenskapet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhÀlsan pÄ tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhÄller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar dÀr det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsÀttningar för ett sÄdant förhÄllningssÀtt. Hur ser elevhÀlsan och BUP pÄ orsaksförklaringar för denna mÄlgrupp dÀr misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och Àr baserad pÄ sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhÀlsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansÄg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

ProblemstÀllning: Muskuloskeletala besvÀr hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) Àr ett vanligt förekommande problem och besvÀren Àr oftast smÀrtsamma, lÄngvariga och funktionsnedsÀttande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrÄgar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingÄr i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mÀtinstrument samt prospektiva studier för att sÀkerstÀlla prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frÄgeformulÀr pÄ engelska för anvÀndning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, NederlÀnderna och Grekland. Metod: För att sÀkerstÀlla att alla relevanta riskomrÄden skulle inkluderas i frÄgeformulÀret genomfördes intervjuer med tre experter inom omrÄdet och intervjuerna analyserades sedan med innehÄllsanalys.