Villkorad (be)handling Patientkonstruktioner, alienation och självstyrning i en tvärprofessionell kontext
Studien baseras på observationsreferat och transkriptioner från åtta tvärprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framställningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhälleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjälp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat märks att de patientkonstruktioner som skisseras är inkluderande på så sättatt de innehåller fler faktorer än verksamhetens primära fokus, samtidigt som de ärexkluderande på så sätt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjälpa och behandla, baserat bland annat på sociala faktorer. Relationernamellan patienterna och de professionella har analyserats med hjälp av begreppet självstyrningoch denna relation betraktas som villkorad av organisatoriska paradoxer samt övergripandesamhälleliga strukturer. I relation till profession diskuteras hur teamens framställningarkonstituerar en gemensam professionell identitet, ?vi?, vilket antas maskera ojämlikamöjligheter att få gehör för yrkesspecifik kunskap och samtidigt bidra till alienation iförhållande till patienterna. Den medicinska diskursen framträder som starkast avseendeprofessionell legitimitet, men generellt överhängande status och därmed strukturerande förteamen framträder en antaget gemensam administrativ diskurs. För att uppnå förändringdiskuteras behov av nya organisatoriska arbetsformer samt ett behov av en ökadproblematisering av behandlingsrelationen och dess inneboende asymmetri, med fokus riktatsåväl mot patienterna som de professionella. Konkret skulle detta kräva arbetsmetoder somförmår problematisera och fördjupa förståelsen för sociala faktorer, på alla nivåer, samtformerandet av gemensamma behandlingsstrategier där behandlingens ?vi? har fokus påpatienten snarare än de professionella.