Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vÄrd och omsorg för anhöriga och nÀrstÄende till mÀnniskor med psykiska funktionshinder, samt att klarlÀgga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vÄr forskning och utförde totalt sex intervjuer. VÄrt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och nÀrstÄende ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrÄn de olika professionella företrÀdarna. Bemötandet och yrkesetiken Àr ocksÄ essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kÀnnetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en kÀnsla av delaktighet.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Syfte: Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka om det föreligger ett förvÀntningsgap i Sverige mellan vad professionella anvÀndare förvÀntar sig av revision och vad redovisningspraxis föreligger. Om sÄ Àr fallet Àmnar vi presentera dessa skillnader och studera i vilken utstrÀckning de överensstÀmmer med regelverket samt de orsaker som vi presenterar i litteraturgenomgÄngen. Vi har Àven, förutom professionella anvÀndare, valt att inkludera revisorer nÀr vi tittar pÄ förvÀntningsgapet dÄ det Àr av intresse att Àven fÄnga deras uppfattning om sina arbetsuppgifter och se om denna skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn professionella anvÀndare. Metod: Vi har valt att angripa vÄr forskningsfrÄga enligt den abduktiva metoden. Detta dÄ vi studerar det komplexa fenomen som förvÀntningsgapet utgör, vilket ger oss möjligheten att vÀxla mellan teori och empiri.

För att upprÀtthÄlla vÄrd och omsorgens krav pÄ sÀkra och högkvalitativa verksamheter Àr samarbete mellan professioner en förutsÀttning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssÀtt för bÄde organisationens och brukarens bÀsta. Tidigare studier har dock visat att detta Àr lÄngt ifrÄn oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderomrÄdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrÄn professionsgrÀnser och informella hierarkier.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Studiens syfte var att fÄ djupare förstÄelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen pÄverkar barnets relationer och sjÀlvbild och detta har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör Àmnet och för att öka förstÄelsen för diagnosens pÄverkan grundades studiens analys pÄ tre olika perspektiv med fokus pÄ stÀmpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förÀndring i bÄde samhÀllet och skolsystemet vilket bidragit till en snÀvare syn pÄ vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker frÄn samhÀllets normer vilket kan innebÀra att barnet utesluts frÄn de sociala relationerna och blir stÀmplad.

Denna uppsats fokus ligger pÄ den praktik inom socialt arbete dÀr kategorier produceras, upprÀtthÄlls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom vÀlfÀrdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsÀttningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillÀmpats för att analysera hur respondenterna framstÀllt sina utsagor som trovÀrdiga och faktamÀssiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har anvÀnts som utgÄngspunkt för insamlandet av empiri, men Àven som ett sÀtt att försöka fÄnga in professionell hjÀlpverksamhets generella ambition att standardisera och sÀkra sitt arbetssÀtt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjÀlpare som aktivt anvÀnts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom Àven frÄn en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjÀlparna beskriver tvÄ olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nÀmligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser pÄ, vad ett kriminellt ungdomsgÀng betyder för den enskilde gÀngmedlemmen, Àven att fÄ större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. FrÄgestÀllningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgÀng har för pÄverkan pÄ den enskilde gÀngmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgÀng? Metoden vi anvÀnde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, tvÄ socialsekreterare, tvÄ behandlingspersonaler pÄ ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lÀrare pÄ en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgÀng eftersom de sökte en tillhörighet, bekrÀftelse, att bli nÄgon.

Sohlmér, A. ?LÄngt ifrÄn alla pedofiler Àr förövare. Och varför det Àr viktigt att veta. Examensarbete i Socialt arbete 15 högskolepoÀng.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

VÀrlden genomgÄr ett skifte mot ett mer tjÀnsteorienterat samhÀlle och det intellektuella kapitalets vÀrdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets vÀrdeskapande. Forskare inom omrÄdet har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjÀnsteföretag. Tidigare forskning har i princip inte behandlat en systematisk jÀmförelse mellan professionella tjÀnstebolag, varför denna studie kommer att göra en jÀmförelse mellan revisionsbyrÄer och arkitektbyrÄer.Syftet med studien Àr dÀrför att förklara tvÄ olika professionella tjÀnsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig Ät i förhÄllande till varandra pÄ grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nÀmnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktÀr med bÄde en jÀmförande- och tvÀrsnittsdesign.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.