Syftet med uppsatsen Àr, utifrÄn lÀrarkÄrens och förÀldrarörelsens synvinkel, fÄ veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lÀrarkÄren och förÀldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgrÀnserna mellan hem och skola sÄg ut och varför. KÀllor som anvÀnts Àr lÀrartidningar och förÀldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans tvÄ första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. LÀrarkÄren bestÀmde i hög utstrÀckning villkoren lokalt medan förÀldrarörelsens framsteg var ringa. FörÀldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lÀrare under 1970-talet..

Syftet för denna studie var att explorativt undersöka vad som ansÄgs som god visuellkaraktÀrsdesign enligt svenska spelgrafiker hos tvÄ olika studios. Med inspiration avtidigare forskning inom omrÄdet var mÄlet att utröna vad de ansÄg var trovÀrdig ochattraktiv design, utifrÄn deras erfarenheter som professionella karaktÀrsdesigner. Tregrafiker med olika erfarenhet av karaktÀrsdesign valdes ut och intervjuades. Resultatetvisade att attraktivitet och trovÀrdighet kunde appliceras pÄ hur designerna skapadesina karaktÀrer, men pÄ olika sÀtt och beroende pÄ vilket spel de arbetade pÄ. Iblandvar det spelarna som hade tolkningsföretrÀde pÄ vad som var god karaktÀrsdesign,medan i andra fall karaktÀrsdesignern sjÀlv.

Studien syftar till att belysa en aspekt av livsvillkoren för personer med funktionsnedsÀttningar. Hur professionen inom LSS uppfattar och resonerar om klienters sexuella behov. För underlag till vÄr studie anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer av professionella som dagligen genom sina arbeten kommer i kontakt med mÀnniskor med funktionsnedsÀttning. Arbetet har analyserats utifrÄn teoretiska perspektiv sÄ som stigmatisering och skam.Hur beskriver professionella att klienternas sexuella behov uppmÀrksammas? Hur uppfattar professionella sina möjligheter att möta dessa behov? Lagstiftning som LSS och SocialtjÀnstlagen skall ge funktionshindrade möjligheter till ett "normalt" liv sÄ som icke funktionshindrade i samhÀllet.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Studien syftar till att fÄ djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ?improvisation? och ?fri improvisation? och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och kommunikation.Studiens datamaterial bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn pÄ improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras anvÀndande av tillÀgnade fÀrdigheter.

I den hÀr uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande Àr under utveckling och dÀrmed ocksÄ relativt outforskat. Syftet Àr att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen pÄ yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rÀtta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vÄrd, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkÀnda och accepterade pÄ organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnÄtt legitimitet?Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr men vid datainsamlingen har jag anvÀnt mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgÄngsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av genomförda intervjuer och observationer pÄ Arbetsförmedlingen, dÀr sex arbetslösa ungdomar och tvÄ arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhÄlla sig till. Vi var dÀrför intresserade av att ta reda pÄ hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemÄl och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhÄllningssÀtt dÀr resultatet pÄvisar att det förra Àr viktigt för unga arbetslösa dÄ de efterfrÄgar personligt bemötande dÀr de blir sedda som enskilda individer och fÄr hjÀlp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus pÄ förhÄllningssÀtt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollÀrares uppdrag och svÄrigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen bestÄr av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrÄn tre omrÄden. Dessa omrÄden var ansvar, uppdrag och svÄrigheter. Studiens slutsater Àr att förskollÀraryrket Àr komplext och Àven om förskollÀraryrket Àr professionellt Àr det inte alltid enkelt att agera pÄ ett professionellt sÀtt i alla situationer..

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en förstÄelse för hur kontakten med anhöriga till brukare vid LSS- boenden ser ut ur de professionellas perspektiv. Genom att fokusera pÄ de professionellas perspektiv, vill vi ta reda pÄ de handlingsstrategier och utgÄngspunkter för dessa som utmynnar i kommunikation. - Hur ser kontakten med anhöriga ut vad gÀller kontinuitet, form och innehÄll? - Vad finns det för riktlinjer vad gÀller kontakt och kommunikation med anhöriga? - Hur integrerar personalen riktlinjer, arbetsgruppens synsÀtt och individuell syn i kontakten med anhöriga?- Vad har personalen att sÀga om förvÀntningarna frÄn andra professionella och brukarnas anhöriga? - Hur ser personalen pÄ grÀnsdragningen mellan personligt och privat i kontakten med anhöriga? - Vilka svÄrigheter upplever personalen nÀr det gÀller att planera arbetet med brukarna i samförstÄnd med anhöriga?Studien har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer, med en intervjuguide som fokuserar pÄ centrala teman inom Àmnet. I resultatet framgÄr att samtliga intervjupersoner pÄ olika vis uttrycker att det finns en problematik som utgÄr frÄn att de upplever att de anhörigas förvÀntningar inte stÀmmer överens med den egna synen pÄ den professionella arbetsrollen, vilket försvÄrar kommunikationen.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Syftet med föreliggande studie var att skaffa fram ett underlag för att frÄn habiliteringens sida kunna vara ett adekvat stöd till professionella, nÀr det gÀller bemötande av förÀldrar, sÀrskilt mammor, med intellektuella begrÀnsningar.För detta syfte behövde vi kartlÀgga de professionellas instÀllning och attityder till förÀldrar med intellektuella begrÀnsningar, men ocksÄ förmedla den bild som mammorna/förÀldrarna har pÄ det stöd de fÄr. I en kvalitativ studie intervjuades Ätta mammor med intellektuella begrÀnsningar om deras syn pÄ det stöd de fÄr. En enkÀtstudie stÀlld till professionella gav kÀnnedom om olika verksamheters arbetssÀtt och utbud av stöd till familjer dÀr en eller bÄda förÀldrarna har intellektuella begrÀsningar. I resultatdelen speglades informationen frÄn mammorna mot enkÀtsvaren. Samverkansaspekter beaktades sÀrskilt noga.