This quantitative survey aims to highlight the impact of the meeting with the grief for customer advisers and representatives of funeral homes connected to the SBF (Sveriges Begravningsbyråers förbund). It also aims to demonstrate any differences between the sexes on this subject. Issues include: How does the person experience expectations and requirements in relation to their professional role? Does the person experience a personal impact due to the encounter with grief and death in their profession, in what way and to what extent? What consequences does the expectations, reactions and the possible impact result in for that person? What conditions does the person have to help cope with the professional role? Is there a gender difference in this experience? The theory base, which consists of theories taken from The Managed Heart: The commercialization of Human Feeling by Arlie Hochschild (2003) and descriptions taken from Yrke: begravningsentreprenör. Om utanförskap, döda kroppar, riter och professionalisering by Anna Davidsson Bremborg (2002), has been fundamental in both the preparatory work and the analysis.

Aim: The aim of the study is to show how a Bildung-oriented biology teaching could be designed, along with providing classroom examples of such teaching. In this study, the term Bildung, is defined based on the German Didaktik tradition as competences for self-determination, constructive participation in society, and solidarity. Theory: The study is based om Englund?s thoughts of teaching as didactic choices that express different views of meaning, socialisation, method, and context. This is referred to as companion meanings. Additionally, the theoretical framework is influenced by Gadamer?s thoughts on understanding through dialogue and Klafki?s didactic analysis of educational content for Bildung-orientated approaches. Method: The empirical qualitative study is based on ten semi-structured interviews of biology teachers at Swedish Folkh?gskola.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Titel Hundra år av svenska valaffischer: Ett kulturarv som rymmer dramatik, klasskamp, ideologiska motsättningar, propaganda, smutskastning, humor och en unik bildskattFörfattare Tina HildebrandKurs Examinationsarbete i Medie- och ommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Nicklas HåkanssonSidantal 44 inklusive bilagaSyfte Syftet med denna studie är att belysa förändringar i hur partierna har använt valaffischer för att locka väljare under det senaste seklet.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial En databas med 1 410 svenska valaffischer från åren 1911-2010Huvudresultat Studien visar att andelen ideologiska budskap minskar och att andelen sakfrågor ökar över tid. De sakfrågeområden som dominerar är arbetsmarknad och social välfärd. Partierna är i huvudsak trogna sina ideologier, vänsterpartierna i något högre grad än höger- och mittenpartier.Tillsammans med sakfrågor används logos, till ideologiska budskap används pathos. Kombinationen sakfråga & logosargument används främst av vänsterpartier under åren 1911-1985 sedan av mittenpartier, 1988-2010.Kombinationen ideologi & pathos används mest av högerpartier (1911-1973), sedan av vänsterpartier (1976-2010). Layouten består i 24 procent av affischerna endast av text och det finns en ökande trend att använda textaffischer, 60 procent består av text & bild.

Syftet med denna fallstudie är att förklara och förstå utvecklingsprocessen inom en kommunal räddningstjänst genom att beskriva upplevelsen av förändringar och dess konsekvenser ur brandmännens respektive ledningens perspektiv. Studien söker svar på följande frågeställningar: Vilka möjligheter och hinder finns inom organisationen för en konstruktiv och etisk utvecklingsprocess? Hur kan beskrivningen av yrkeskåren brandmän som konservativ och förändringsovillig förstås i relation till organisationens utvecklingsprocess? Det empiriska materialet består av intervjuer där åtta heltidsbrandmän samt två representanter från räddningstjänstledningen kommit till tals. I en abduktiv ansats har det empiriska materialet analyserats med stöd av ett teoretiskt ramverk som möjliggör tolkningar ur lednings- och individperspektiv. Resultaten visar att upplevelsen av förändringar och upplevelsen av vad förändringar innebär skiljer sig åt beroende på vilket perspektiv som belyses, vilket är både naturligt och förståeligt.

Syfte och frågeställningarSyftet var att beskriva, förklara och jämföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll använder sig av idrottspsykologiska färdigheter. (1) Hur ofta använder sig spelare av idrottspsykologiska färdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar tränarna spelarna att använda idrottspsykologiska färdigheter? (3) Finns det ett samband mellan tränarens uppmuntran av idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt hur ofta spelarna använder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt med deras självförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelålder på 16,9 år samt 8 ishockey- och 6 handbollstränare som hade en medelåldern på 39,2 år. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkäterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare använder idrottspsykologiska färdigheter vid träning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker självförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att både spelare och tränare använde idrottspsykologiska färdigheter oftare vid match än träning. Ishockeyspelarna och tränarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och använde också färdigheter oftare än handbollsspelarna och tränarna.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdenberättar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förståelse för vad kuratornupplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktäriseraryrkesrollen gentemot andra professioner inom hälso- och sjukvården. Defrågeställningar som sedan valts har präglat hela studien och fungerat som hjälpför att kunna besvara syftet. Frågeställningarna handlade om vad kuratorernasjälva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll ihälso- och sjukvården samt hur kuratorerna själva såg på utvecklingen av sinyrkesroll inom hälso- och sjukvården. För att besvara frågeställningarna valdes ennarrativ samtalsmetod, där ambitionen varit att låta kuratorerna fritt berätta hur deupplever kuratorsrollen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats.Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras.

I den här studien synliggörs lärares åsikter om huruvida en högre ämneskunskap påverkat deras sätt att undervisa inom de naturorienterande ämnena. Studien berör lärare från grundskolans årskurs 4-6. Fokus ligger på lärarnas förhållningssätt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvägagångssätt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frågeställningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju använts. Sex lärare som undervisar inom de naturorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4-6 har valts ut.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och i vilken utsträckning före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden. För att få en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den här studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anställningar, och om anställningsformen skiljer sig beroende på hur många år en före detta journalistikstudent varit tillgänglig på arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser på sina möjligheter inom branschen, vad de har för mål med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nå målen i förhållande till vilken anställningsform de har undersöks också i den här studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anställningsförhållanden påverkar journalisternas autonomi och deras ställning som yrkesgrupp. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och undersökningsmaterialet består av 436 före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.