Kuratorers berättelser - en narrativ studie om rollen som kurator inom hälso- och sjukvården
Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdenberättar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förståelse för vad kuratornupplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktäriseraryrkesrollen gentemot andra professioner inom hälso- och sjukvården. Defrågeställningar som sedan valts har präglat hela studien och fungerat som hjälpför att kunna besvara syftet. Frågeställningarna handlade om vad kuratorernasjälva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll ihälso- och sjukvården samt hur kuratorerna själva såg på utvecklingen av sinyrkesroll inom hälso- och sjukvården. För att besvara frågeställningarna valdes ennarrativ samtalsmetod, där ambitionen varit att låta kuratorerna fritt berätta hur deupplever kuratorsrollen. Sex samtal genomfördes med sex olika kuratorer på treolika sjukhus. En fenomenologisk ansats har präglat studiens samtliga moment, dåambitionen varit att försöka förstå verkligheten så som den ter sig för kuratorernasjälva. För att förstå kuratorerna och deras berättelser valdes också symboliskinteraktionism som ansats samt rollteori som teori i analysen av empiri.Resultatet av studien delades in under tre teman; professionen kurator, rollen somkurator på en medicinsk scen och strävan mot professionalisering. Kuratorernasjälva såg sin roll som ett viktigt komplement till övriga sjukvården, kuratornkunde med sitt perspektiv se patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Essensen ikuratorsrollen upplevde kuratorerna vara samtalet, och sågs som en grund i alltrelationsskapande. Kuratorerna hade även arbetsuppgifter som var av mer praktiskkaraktär, dessa uppgifter upplevdes dock inte alltid som lika viktiga ellerintressanta. Flera av kuratorerna berättade om rollen som ensam i en medicinskkontext. Kuratorerna upplevde en ständig kamp om att synliggöra sig för andrapersonalkategorier inom hälso- och sjukvården. Rollen upplevdes för flera avkuratorerna som otydlig och vag och det fanns en önskan om tydligare ramar ochen tydligare beskrivning av kuratorsrollen för andra personalkategorier. Som endel i en professionaliseringsprocess av kuratorsrollen var en legitimation förkuratorer något som diskuterades i samtalen. Kuratorerna fick berätta hur de sågpå en eventuell legitimation och flera upplevde att den skulle kunna bidra tilltydlighet och fungera som statushöjande i förhållande till andra professioner inomsjukvården.