Sök:

Sökresultat:

248 Uppsatser om Lärares professionalisering - Sida 12 av 17

Den sista politiska debatten : En studie av medialisering i partiledardebatter inför riksdagsvalet 2014

Titel: Den sista politiska debattenFörfattare: Stina Zetterberg & Sofie TejreHandledare: Jesper StrömbÀckKurs, termin och Är: C-uppsats, höstterminen 2014Antal ord i uppsatsen: 13 405Problemformulering och syfte: Medialisering Àr ett relativt outforskat teoriomrÄde i Sverige, det har aldrig tidigare genomförts en studie utifrÄn ett medialiseringsperspektiv pÄ partiledardebatter. Samtidigt hade tvÄ nya partiledardebatter premiÀr inför riksdagsvalet 2014. DÀrför Àr vÄrt syfte att undersöka medialisering i SVT:s, TV4:s, Expressens och Aftonbladets slutdebatter mellan partiledarna inför rikdagsvalet 2014. Metod och material: Vi har anvÀnt oss av bÄde en kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ textanalys för att fÄ ett sÄ heltÀckande resultat som möjligt. VÄrt material har varit de fyra TV-sÀnda slutdebatterna inför riksdagsvalet 2014.Huvudresultat: Vi har kommit fram till att samtliga debatter innehÄller inslag av medialisering. Dock pÄ olika sÀtt och i olika utstrÀckning.

DU ÄR DIN PRODUKT : UTVECKLING AV INNOVATIONSPROCESSEN - IDÉ TILL MARKNAD

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om hur politiker ser pÄ bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhÀlle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt politiker i Kungsbacka kommun pÄ lokal-, regional- och riksnivÄanvÀnder sig av bloggar, och hur de ser pÄ bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser innehÄllet pÄ bloggarna ut, vad Àr politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut pÄ bloggarna.

Didaktik, profession och likvÀrdighet i ett decentraliserat samhÀlle

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lÀrarprofessionen och skolans likvÀrdighet, med utgÄngspunkt i nÄgra intervjuade lÀrares och rektorers tankar och Äsikter om förÀndringen. Aktuell forskning pÄ omrÄdet presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lÀrare och rektorer som arbetade i skolan bÄde före och efter reformens införande och dÀrför sjÀlva kan relatera till förÀndringen.

"Men hur skriver man med egna ord om det Àr samma sak man vill fÄ sagt?" : Elever om problemet att skriva med egna ord.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

LÀssvÄrigheter i de tidiga Ärskurserna : En litteraturstudie kring lÀsinlÀrningsproblematik och framgÄngsrik undervisning i Ärskurs F-3

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

"Man fÄr ju inte ha för stort hjÀrta" : Gode mÀns komplexa roll i mötet med de ensamkommande flyktingbarnen

Under Är 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt Àr mÄnga, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. NÀr de kommer till Sverige fÄr de en god man som ska trÀda in i vÄrdnadshavarens stÀlle. Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode mÀn för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode mÀnnen sjÀlva. Studien undersökte ocksÄ vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende pÄ kommunstorlek.

T?nka, resonera och r?kna ? ett examensarbete om l?rares upplevelser av en ny undervisningsmodell i matematik.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Politisk PR-isering : En fallstudie av nya moderaternas politiska kommunikation

SAMMANFATTNINGVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teacherspoint of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lÀrarrollen, pedagogik, psykologi,anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte Àr att belysa lÀrares erfarenheter av barn som far illa, hur lÀrare uppmÀrksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan nÀr ett barn far illa. Vi har anvÀnt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrÄgor. Bowlby och von Wright har anvÀnts som teoretiska utgÄngspunkter. Deltagare i studien var sju lÄg- och mellanstadielÀrare, med olika lÄng yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv, samt att omsorgssvikt och förÀldrarnas brister oftast var den största orsaken.

?Det sitter i ryggmÀrgen? ? En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalister

Titel ?Det sitter i ryggmÀrgen? ? En kvalitativ studie av bloggande frilansjournalisterFörfattare Caroline Hanner & Rebecca JohanssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin VÄrterminen 2012Handledare Nicklas HÄkanssonUppdragsgivare Ulrika Hedman, JMGSidantal 46 sidor (exklusive bilaga)Antal ord 17 584 ordSyfte Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur frilansande journalister som bloggar resonerar kring sitt bloggande i förhÄllande till sin journalistroll.Metod och material Sex kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie har visat att dessa frilansjournalister bloggar för att marknadsföra sig sjÀlva, kunna pÄverka, hÄlla sig uppdaterade, det Àr ett fritt medium, kunna interagera med sinalÀsare samt att de finner det roligt. De tycker att de pressetiska reglerna ska och bör appliceras pÄ bloggen. Detta för att ha förtroende hos lÀsarna. Dock Àr de motsÀgelsefulla i sina svar, och faktorer som tidspress och liknande gör att det inte alltid tycks vara lika lÀtt och sjÀlvklart i praktiken.

?Att f?rbjuda helt k?nns inte som en v?g att g?, om man ska l?ra sig n?got? Digitala medier i fritidshem - l?rares styrning och elevers inflytande.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

En kvalitativ studie om anv?ndning av estetiska uttrycksformer f?r barns spr?kutveckling

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

AI-eldsj?lar i skolans v?rld En kvalitativ studie om AI-implementering ur skolledares och l?rares perspektiv

Generative artificial intelligence (AI) has rapidly gained traction in the education sector, with tools such as ChatGPT often highlighted as potential support in teachers? daily work. At the same time, the technology raises important questions about how its use should be organized and what responsibilities school leaders hold. The aim of this study is to deepen the understanding of how generative AI is implemented in school organizations, focusing on the strategic work of school leaders and how this is experienced by teachers. The study is based on a qualitative study, comprising interviews with 14 school leaders and teachers in a county in western Sweden.

Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Hur p?verkar den socioekonomiska platsen kompensatoriska praktiker p? fritidshemmet?

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->