Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Relationen mellan barn och föräldrar är den gemensamma risk eller skyddsfaktor som har störst betydelseför ett barns välmående och utveckling. Relationen till barnet byggs upp redan från födelsen och det ärviktigt att båda parter är trygga och utvecklar ett positivt socialt samspel. Övergången till moderskapet ären livsavgörande händelse som resulterar i ökad sårbarhet och stressorer som förändringar av identitetenoch brist på stöd är faktorer som kan påverka utfallet av hur den individuella anpassningen och känslan avtillfredställelse i moderskapet utvecklas. Transitionsteorin beskriver egenskaperna vid livsövergångar ochkan ge en ram för att få en bättre förståelse. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysaförstagångsmödrars upplevelse av övergången till moderskapet.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på fem intervjuer med enhetschefer för HVB- hem. Dessa verksamheter är behandlingsverksamheter där huvuddelen av klienterna utgörs av barn och ungdomar, men det förekommer även vuxna som klienter. Samtliga verksamheters huvudfokus ligger på familjebehandling och är så kallade utförarverksamheter vars uppdragsgivare är socialtjänsten. Socialtjänsten är den huvudsakliga samverkanspartnern,men det förekommer även kontakter med andra myndigheter såsom skola, sjukvård, Migrationsverk, polis och kriminalvård. Studiens syfte är att beskriva den problematik som enhetscheferna upplever i samverkan med socialtjänst och andra myndigheter.

Debatten om kvinnligt ledarskap på toppnivå är omdiskuterat i dessa dagar. Det finns för få kvinnor på toppbefattningar i Sverige, det är männen som dominerar på dessa positioner i svenskt näringsliv. Inom många områden är kvinnor i majoritet på ?basnivå?. Allteftersom avtar kvinnorna i antal ända tills eliten i hierarkin i huvudsak består av män.

Bakgrund: Flera svenska sjukhus utvecklade under 1990-talet triageskalor för att prioritera och sortera patienter på akutmottagningar. En av anledningarna var att patientantalet ökade och resurser på tillgängliga doktorer var begränsade. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans triagebedömning på akutmottagningar och att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har använt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl, PubMed och Google Scholar.Resultat: Hög arbetsbelastning och brist på personal var faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans arbete. En del sjuksköterskor ansåg att hög arbetsbelastning kunde leda till färre korrekta prioriteringar, att det är svårare att prioritera en patient när sjuksköterskan är stressad.

Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrån olika faktorer så som lön, förmåner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 åren utvecklat ett starkt fäste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens läns landsting står inför en av deras största utmaningar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget står inför ett stort generationsskifte med många pensionsavgångar och måste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmärke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, människan är en av de främsta resurserna i en organisation och medarbetarna är en viktig ambassadör.I Norrbottens läns landstings medarbetarundersökning från 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som är en master uppsats i Human Resource Management med utgångspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anställda inom hälso- och sjukvården undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero på.Resultatet visar att medarbetarna är nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.

Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell hj?lp i ett tidigt skede.

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system.

Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid ärstörre än de befintliga medlen. Därför måste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i två grupper ? riksväg , länsväg och kommunväg.

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förväntningar styr ökade krav på god vård. Arbetet i hälso- och sjukvården är kunskapsintensivt och i ständig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och återkoppling. Detta sätter fokus på ledarskap och lärande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hälso- och sjukvården, om lärandestyrt förbättringsarbete.

Familj och arbete är två centrala områden i människans liv. Vi ägnar inte bara stor del av vår tid åt arbets- och familjeliv, mycket av våra tankar, ambitioner och drömmar kretsar också kring dessa områden. Därför utgör arbets- och familjeförhållanden betydelsefulla faktorer i människors liv. Med utgångspunkt i den livspusseldebatt som så ofta diskuteras idag är vårt syfte att ta reda på hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anställda på Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i åldern 0- 6 år försöker vi få en djupare förståelse kring vilka förutsättningar de har, vilka hinder och svårigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör.

Den övergripande frågeställningen i uppsatsen utgörs av att utröna vilka risker och förtjänster som är kopplade till ett ökat användande av marknadsmekanismer, i form av B/U-modell, konkurrens, valfrihet och alternativa driftsformer, som styrsystem inom akutsjukvården i den s.k. Stockholmsmodellen. Hur påverkas de olika aktörernas agerande vad avser mål om att åstadkomma kostnadseffektivitet, kvalitetsutveckling, ändamålsenliga prioriteringar samt kostnadskontroll? Resultatet av studien är att det föreligger stora tveksamheter kring om det skapats en intern sjukvårdsmarknad i enlighet med de ambitioner som ställdes upp vid införandet. Idag sker istället en återgång mot tidigare styrformer.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gällande matematik i andraskolämnen. Frågor vi ställt är om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolämnen förbåde sig själva och eleverna och om de matematikansvariga lärarna är mer drivande i att hamatematik i andra skolämnen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De åtta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med årskurserna 1-6 och arbetar på treolika skolor.Resultaten i vår undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolämnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal är det allrabäst och enklast att integrera säger de vidare.

Inledning: Forskning visar att smärta vid stora trauman är underbehandlat, vilket kan ge ett förlängt sjukdomsförlopp och leda till komplikationer för patienten. Smärtbedömning är en viktig del i smärtbehandlingen och kan göras med hjälp av observationer av fysisk status och smärtskattningsinstrument. Eftersom ett stort trauma även innebär en psykologisk påfrestning för patienten är det viktigt att lindra både smärtan och det psykiska lidandet.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar om traumapatienters upplevelser av smärta samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos dessa patienter.Metod: En intervjustudie med elva ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ambulanssjuksköterskans arbete vid smärtlindring vid stort trauma präglades av avvägningar och prioriteringar. Dessa gjordes utifrån ambulanssjuksköterskans egna bedömningar samt de riktlinjer som fanns inom ambulanssjukvården.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.