Faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans triagebedömning
En litteraturstudie
Bakgrund: Flera svenska sjukhus utvecklade under 1990-talet triageskalor för att prioritera och sortera patienter på akutmottagningar. En av anledningarna var att patientantalet ökade och resurser på tillgängliga doktorer var begränsade. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans triagebedömning på akutmottagningar och att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har använt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl, PubMed och Google Scholar.Resultat: Hög arbetsbelastning och brist på personal var faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans arbete. En del sjuksköterskor ansåg att hög arbetsbelastning kunde leda till färre korrekta prioriteringar, att det är svårare att prioritera en patient när sjuksköterskan är stressad. Mindre erfarna sjuksköterskor ändrade sina beslut i triageringen och tog längre tid på sig vid triagebedömningen. Utbildning och simuleringsträning var viktigt i triageprocessen för att sjuksköterskorna skulle kunna utveckla färdigheter, fatta beslut och samla in mer korrekt information vid bedömningen. Triagesjuksköterskor kunde bli avbrutna av patienter som frågar hur lång tid det tar innan de blir bedömda. Detta var en källa till stress och otillfredsställelse samt påverkade koncentrationen. Sju artiklar har använt sig av intervjuer, fyra har använt sig av observationer och fem har använt sig av andra datainsamlingsmetoder.Slutsats: En stor anledning till färre korrekta triageprioriteringar är hög arbetsbelastning och stress. Sjuksköterskans koncentration påverkas av patienter som avbryter under triageprocessen och bristen på personal gör att patientflödet genom akutmottagningen påverkas negativt.