Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Språket och människans förmåga att kommunicera har sedan urminnes tider format hur olika situationer och kontexter utvecklats samt hur individerna som existerar i dessa situationer påverkats. Både det verbala och icke-verbala språket har inverkan på hur individen mottar, tolkar och förstår den information som presenteras för dem. Språkets betydelse blir speciellt märkbar i t.ex. svåra samtal. Svåra samtal innefattar situationer, händelser samt personer och präglas av en känsla av svårighet mot bakgrund av en eller ett flertal faktorer.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

Syftet med denna studie är att undersöka unga talare av svenska som andraspråks attityder till svenska med brytning. De insamlingsmetoder som används för att uppnå detta syfte är enkät samt kvalitativa intervjuer. 37 deltagare medverkar i enkätundersökningen vilken förutsätter ett lyssnande på inspelat talspråk, av svenska utan brytning och svenska med brytning. Enkäten utformades innehållandes adjektivpar (snäll-elak osv.) med differentialskalor från 1 till 7. Utifrån adjektivparen bedömer deltagarna hur de uppfattar respektive talare. För att förstå vilka upplevda faktorer som påverkar några av deltagarnas bedömning av de båda talarna utförs även kvalitativa intervjuer med sju av deltagarna i undersökningen. Resultatet från enkätundersökningen visar att deltagarna värderar de båda talarna lika vad gäller tillskrivandet av goda respektive negativa egenskaper.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Bakgrund: Många personer med psykisk funktionsnedsättning har en upplevelse av låg livskvalitet. De har också en sämre utgångspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Att beviljas insatsen särskilt boende innebär att få stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha både kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkännande och lyhördhet.Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i särskilt boende.Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes där sammantaget tio personal deltog från fem särskilda boenden. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika områden.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Bakgrund: Lag om psykiatrisk tvångsvård innebär att sjukvården har rätt att ta bort självbestämmanderätten från en individ om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Restriktioner och tvångsåtgärder som tvångsmedicinering, avskiljning och fastspänning kan förekomma. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter upplever tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Antonovskys Känsla av sammahang har använts som teoretisk referensram.

BakgrundI den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) uppmärksammas vikten och betydelsen av estetik i olika former, vilka bör utgöra både innehåll och metod i verksamheten. Olika musikpedagogiska forskningar med inriktning mot förskolan synliggör att musiken mest används som metod i verksamheten. Detta kontrasterar till styrdokumentet och väcker diskussion kring musik som lärandeobjekt i förskolan. I den nya läroplanen (Lpfö 98 rev.