Sök:

Sökresultat:

257 Uppsatser om Lärares ledarstilar - Sida 9 av 18

Kvinnors karriÀrvillkor : Kvinnliga chefers upplevelser av hinder och möjligheter för karriÀr och chefskap

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriÀrutveckling och chefskap. I undersökningen har jag anvÀnt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, mÀn och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriÀr ? ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering.

LÀrares syn pÄ ledarskap

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att studera vad lÀrare och dÄ specifikt lÀrare som ocksÄ Àr idrottsledare har för uppfattningar nÀr det gÀller ledarskap. Det kommer stÀndigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet sÄ dÀrför behöver man kontinuerlig utbildning i detta omrÄde. Arbetet bestÄr av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lÀrare dÀr jag söker svaren till mina frÄgestÀllningar. Min litteraturgenomgÄng delar jag upp i tre delar, lÀrares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv pÄ ledarskap. I diskussionen har jag utgÄtt ifrÄn mina frÄgestÀllningar och det övergripande syftet med arbetet.

Vilken ledarstil Àr önskvÀrd ur ett medarbetarperspektiv? : En kvantitativ studie om ledarstilar.

The purpose of this study was to examine the leadership style that is preferred by the employees from a psychosocial- and productive perspective. The study is based on Lewin et alÂŽs research on the three leadership styles authoritarian, democratic and laissez-faire leader. This is a quantitative study with a questionnaires as data collection method. The sample consisted of individuals working in a municipality in one nursing unit. The data from the survey were analyzed by three separate one-way depending ANOVA in IBM statistics SPSS 22.

Ledarstilar i Sverige och i Finland : En jÀmförelse mellan en svensk och en finsk skola

I studien undersöks genom semiotisk analys hur livsstilsmagasin representerar och tilltalar kön. Vidare undersöker vi hur livsstilsmagasinet Damernas VÀrld representerar och tilltalar kvinnan och kvinnligheten samt hur livsstilsmagasinet King of Sweden representerar och tilltalar mannen och manligheten. För att genomföra vÄr studie har vi anvÀnt oss av frÄgestÀllningen: Hur representerar och tilltalar Damernas VÀrld kvinnan och kvinnlighet samt hur representerar och tilltalar King of Sweden mannen och manlighet? Vilka skillnader och likheter kan man se i Damernas VÀrlds representation och tilltal av kvinnan och kvinnligheten och King of Swedens representation och tilltal av mannen och manligheten? Kan studien genom att synliggöra kvinnan och kvinnlighetens representation och tilltal i Damernas VÀrld samt mannen manlighetens representation och tilltal i King of Sweden, belysa huruvida könen konstrueras i dessa livsstilsmagasin och i sÄ fall hur?.

Att vara allsidig och saklig : En intervjustudie om samha?llskunskapsla?rare

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Det Àr svÄrt att sÀtta fingret pÄ : En studie om musik- och bildlÀrares syn pÄ kreativitet

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Reengineering: hur blir olika ledarstilar motiverade?

Motivation av personal har lÀnge varit en viktig frÄga för företag. Men de som har till uppgift att motivera personalen det vill sÀga cheferna, behöver ocksÄ vara motiverade. Vi anser att detta Àr mycket viktigt och nÄgot som man idag glömmer bort nÀr man ska genomföra organisationsförÀndringar av reengineeringkaraktÀr. Vi har dÀrför i denna uppsats tittat pÄ hur man kan anvÀnda Michael MaccobyŽs teorier för att motivera ledare, till att driva och genomföra en reengineeringsprocess. Maccoby kategoriserar in ledare i olika kategorier vilka motiveras pÄ olika sÀtt.

NÄgra aspekter pÄ lÀrarrollen : GymnasielÀrares uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.

LÀrare som ledare : nÄgra lÀrares syn pÄ ledarskap

Syftet med denna undersökning Àr att ta del av nÄgra lÀrares syn pÄ ledarskap och ledarskapets förhÄllande till gruppen och hur de sjÀlva anser sig vara som ledare. Undersökningen genomfördes pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr sex lÀrare intervjuades. Det framkom att lÀrarna tÀnker olika mycket pÄ sitt ledarskap och hur deras ledarskap pÄverkar elevgruppen. NÄgot som alla var överens om var att det inte Àr nÄgon lÀtt uppgift att leda en grupp med fleraskilda individer och att det krÀvs flera olika ledarroller för att tillmötesgÄ alla. Undersökningen visar att lÀrarna har en positiv bild av begreppet ledarskap, deras tankar kring ett gott ledarskapresulterade i Ätta nyckelord som beskriver viktiga funktioner för lÀraren som ledare.

Sambandet mellan motivation och lÀsförstÄelse hos andrasprÄksinlÀrare : En studie av vuxnas inlÀrande av svenska som andrasprÄk

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Mellan marknad och profession : En studie av hur la?rare upplever marknadsreformer inom gymnasieskolan

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Flexibel utbildning : En fenomenografisk studie av distansutbildningen vid Umea? Universitet

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Klassrumsmiljön : En kvalitativ undersökning utifrÄn tre lÀrares syn pÄ klassrumsmiljön samt deras syn pÄ vad klassrumsmiljön har för relation till ledarstilen

This essay is about classroom environment, what kind of impact it has on pupils? learning, how to create a good classroom environment and how the style of leadership relates to the classroom environment. This is a qualitative study conducted by four informants.This essay is based on Lev Vygotiskijs perspective of the "sociocultural perspective", which is based on the theory that humans act upon their knowledge and experience, depending on the opportunities that the environment provides.The purpose of this study is to examine how three teachers, who teach younger ages, organize the environment in their classrooms. The goal of this study is to find out what the interviewed teachers perceive as good classroom environment. Also how the environment affects pupils? learning and what the teachers keep in mind when they furnish their classrooms.

Bakom kulisserna pÄ SF Bio AB : En undersökning av olika ledarstilar

Denna kandidatuppsats Àmnar undersöka vilken typ av företagsledning som Àr vanligast pÄ SF Bio AB. Undersökningen har genomförts pÄ SF Bios biografansvariga som arbetar pÄ biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har pÄverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig pÄ en kvantitativ studie dÀr de biografansvariga fÄr svara pÄ pÄstÄenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig pÄ en analysmodell som vi har sammanstÀllt och presenterat utifrÄn fyra olika perspektiv; attityd gentemot mÄl, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anstÀllda och sjÀlvkÀnsla.

Att arbeta med förÀndring : Na?gra svenskla?rares tankar kring deras sa?tt att arbeta med Lgr 11

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->