Sökresultat:
865 Uppsatser om Lärares fackliga avtal - Sida 18 av 58
En studie av det upplevda mervÀrdet av medarbetarsamtal.
Medarbetarsamtal Àr vanligt förekommande inom organisationer idag men samtidigt beskrivs i aktuella vetenskapliga artiklar att det finns svÄrigheter med att bekrÀfta teorier om samtalen uppfyller ett mervÀrde. Syftet med studien Àr att undersöka och diskutera mervÀrdet med medarbetarsamtal utifrÄn intervjuer pÄ ett stort industriföretag. Totalt genomfördes 12 intervjuer med fackliga representanter, operatörer, chefer och tjÀnstemÀn. Resultatet visar att upplevelserna av medarbetarsamtal skiljer sig mellan de olika parterna. Majoriteten av informanterna beskriver ett upplevt mervÀrde.
JÀmstÀlldhet enligt ombudsmÀn pÄ ett fackförbund : En empirisk undersökning
Detta arbete tar upp hur ombudsmÀn pÄ ett fackförbund tolkar och förhÄller sig till jÀmstÀlldhet. Fackförbund bestÄr av sina medlemmar och har mÄnga viktiga frÄgor att förhÄlla sig till och att bevaka i arbetslivet för sina medlemmars rÀkning. En av de frÄgorna Àr jÀmstÀlldhet och pÄ det undersökta fackförbundets hemsida tar man upp hur jÀmstÀlldhet Àr en av förbundets grundpelare eller som en av ombudsmÀnnen uttrycker det ?en av förbundets mÄnga hjÀrtefrÄgor?. Detta arbetes syfte Àr att ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv och genusperspektiv studera och analysera hur ombudsmÀn pÄ ett fackförbund tolkar och förhÄller sig till jÀmstÀlldhet.
SkogsvÄrdstjÀnster inom Södra Skog Region öst : skogsvÄrdsledares och entreprenörers uppfattning om samarbete och inköpssÀtt
Antalet skogsvÄrdsentreprenörsföretag har under de senaste 20 Ären ökat drastiskt och idag sysselsÀtts tusentals skogsarbetare med skogsvÄrdsarbete. I och med att skogsvÄrdsarbetet i högre utstrÀckning utförs av entreprenörer, har ett stort ansvar för det praktiska genomförandet av skogsvÄrdsÄtgÀrder, sÄsom markberedning, plantering och röjning, flyttats frÄn de stora skogsföretagen till entreprenörerna.
Stora skogsföretag som skogsÀgarföreningar upphandlar skogsvÄrdstjÀnster frÄn entreprenörer pÄ olika sÀtt. Hur avtalen sluts bör pÄverkas av vad man som skogsföretag vill nÄ med dessa inköp.
Studiens syfte var att kartlÀgga hur skogsvÄrdsledarna, som ansvarar för inköp av skogsvÄrdstjÀnster, utför inköpen samt hur de upplever samarbete och avtal med entreprenörerna. Vidare var syftet Àven att klargöra samma aspekter ur entreprenörernas synvinkel .SkogsvÄrdsledarnas uppfattning har undersökts genom intervjuer, entreprenörernas genom intervjuer och heltÀckande webbenkÀtundersökning.
I ett av de sex verksamhetsomrÄden som undersökts har en öppen anbudsupphandling genomförts. SkogsvÄrdsledaren i det verksamhetsomrÄdet motiverar det med att man för medlemmarnas skull mÄste söka marknadspriser och marknadskvalitet genom att utsÀtta skogsvÄrdsentreprenörerna för konkurrens.
FörÀldraledighet, en rÀttighet utan skyldigheter?
Syftet med denna uppsats Àr att analysera och redogöra för de frÄgor som uppkom i Arbetsdomstolen (AD) 2005:92. Vi kommer Àven att diskutera de genusfrÄgor som Àr relevanta för domen samt ge en allmÀn beskrivning pÄ genusfrÄgor vad gÀller förÀldraledighet i arbetslivet. Vi avgrÀnsar oss till förÀldraledighetslagens 10, 11, 12, 14 och 17 §§, och den traditionella synen pÄ mannen och kvinnan pÄ arbetsplatsen. Vi har belyst det sociologiska perspektivet kring förÀldraledighet genom en kvalitativ arbetsmetod och könsrelaterad diskriminering pÄ arbetsplatsen vid förÀldraledighet. Vi beskriver Àven förÀldraledighetslagen ur ett rÀttdogmatiskt perspektiv för att ge en bild av vad som Àr gÀllande rÀtt.
Hur kommer de nya skatteavtalen att pÄverka CFC-lagstiftningen?
Det har sedan lÄng tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgÄngar utomlands i lÄgbeskattade lÀnder, dÀr sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra eller Ätminstone försvÄra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-lÀndska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstÄr i utlÀndska juridiska personer, oavsett om delÀgaren erhÄller nÄgon utdelning eller inte.De senaste Ären har skatteavtal angÄende utbyte av information mellan Sverige och lÄgbe-skattade lÀnder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod sÀkerstÀlla den svenska skattebasen.
En studie pÄ hur hanteringen av anstÀlldas alkoholproblem upplevs fungera.
Alkoholmissbruk kan orsaka sociala och ekonomiska konsekvenser för familjer och resten av samhÀllet. Arbetsplatsen som arena Àr viktig för folkhÀlsoarbete. DÀr finns möjligheten att fÄnga upp och pÄverka mÀnniskor, som visar sig ha ett riskbeteende nÀr det gÀller alkoholkonsumtion. Mellan Ären 1996 och 2004 ökade den totala alkoholkonsumtionen i Sverige nÀr det gÀller ren alkohol. Sedan avskaffandet av införselkvoterna har konsumtionen i landet fram till Är 2010 successivt minskat.
Triple-net-avtal: I grÀnslandet mellan lokalhyra och finansiering
Följande framstÀllning behandlar frÄgan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. LÀsaren bör vara medveten om att frÄgan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rÀttskÀllor som finns att tillgÄ. FrÄgan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frÄgan alls har behandlats i rÀttspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svÀvande. I framstÀllningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhÄllandets natur. Med borgensförhÄllandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrÀtten.
Införandet av NVDB i kommunerna - en fallstudie av Kiruna
Detta examensarbete gjordes pÄ uppdrag av Kiruna kommun, Tekniska verken AB. Denna fallstudie av Nationella vÀgdatabasen (NVDB) och Lokal vÀgdatabas (LVDB) ur kommunal synvinkel, beskriver för och nackdelar med att gÄ med i NVDB och vilka möjliga vinster som kan hÀrledas ur ett avtal med NVDB. I rapporten ingÄr Àven en tillÀmpad metod hur en inventering och revision av lokala trafikföreskrifter med anpassning till NVDB genomförs.Tanken med NVDB Àr att den ska vara en heltÀckande databas med information om alla Sveriges vÀgar. Information som finns lagrad i denna databas Àr den geografiska placeringen och vÀgens egenskaper. Exempel pÄ egenskaper som lagras Àr: vÀgens namn, vÀgbredd, hastighetsbegrÀnsning, hinder, mm.
Förmögenhetsredovisning inom ideella sektorn: en fallstudie av tre ideella föreningar
Den ideella sektorn i Sverige omfattar idag allt frÄn smÄ sÀllskapsföreningar till stora fackliga organisationer. Huvuduppgiften för dessa föreningar Àr att generera nytta för sina medlemmar, givare och andra intressenter genom olika verksamheter. Till skillnad mot nÀringsdrivande företag Àr pengarna endast ett medel för att kunna utföra verksamheten i föreningarna och inget mÄl i sig. Syftet med vÄr uppsats Àr för det första, att belysa kopplingen mellan den externa redovisningens beskrivning av organisationens mÄl och eget kapital samt intellektuellt kapital i den del av den ideella sektorn som följer Ärsredovisningslagen. För det andra, om sÄ bedöms möjligt, ge rekommendationer om hur de ovannÀmnda kapitalen kan förvaltas för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla verksamhetens mÄl.
Att arbeta med förÀndring : Na?gra svenskla?rares tankar kring deras sa?tt att arbeta med Lgr 11
Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.
Inhemska preferensers pÄverkan pÄ Internationella protokoll : En jÀmförande analys av Australiens och Kanadas inblandning i Kyotoprotokollet
Syftet med den hÀr uppsatsen var att analysera vilka inhemska intressen som kan tÀnkas pÄverka nationalstaters stÀllningstagande i relation till Kyotoprotokollet. Detta har gjorts genom att svara pÄ olika frÄgestÀllningar om varför lÀnderna valde att agera som gjorde. Dessutom har det besvarats pÄ vilket sÀtt lÀndernas agerande kan kopplas till den internationella, respektive den inhemska arenan. Uppsatsen har Àven besvarat hur internationella avtal pÄverkas av att lÀnder vÀljer att ansluta sig respektive hoppa av avtalen..
I snÄlblÄsten : Om att vara fackligt förtroendevald pÄ sin arbetsplats
Varje dag engagerar sig tusentals fackligt förtroendevalda pÄ olika arbetsplatser i Sverige med mÄl att förbÀttra arbetssituationen för företagets anstÀllda. Detta genom att representera anstÀllda pÄ arbetsplatsen och dÀrmed vara en förbindelselÀnk mellan arbetsgivaren och fackets medlemmar. SÄledes stÀlls den fackliga representanten mot arbetsgivarens krav som inte alltid stÀmmer överens med medlemmarnas önskemÄl. Det leder inte sÀllan till att den fackligt förtroendevalda möts av ett visst motstÄnd, som gör uppdraget krÀvande. Detta stÀller krav pÄ att som förtroendevald kommunicera sÄvÀl med arbetsgivare som medlemmar för att kunna förstÄ samt samarbeta med varandra.
Avbrott i elöverföringen : en analys av rÀttsförhÄllandet mellan elhandelsbolaget och konsumenten mot bakgrund av bestÀmmelserna avseende konsumentens avtalsbrott
SammanfattningElförsörjning Àr en av samhÀllets mest vitala funktioner och el förbrukas daligen av konsumenter. För att konsumentens ska kunna elförsörjas krÀvs det bland annat att denne ingÄr avtal om köp av el med elhandelsbolaget. Avtalet ÄlÀgger konsumenten en betalningsskyldighet för den förbrukade elen. Försummar konsumenten sin betalningsskyldighet kan elhandelsbolaget, i enlighet med 11 kapitlet ellagen och avtalet, vara berÀttigat att vidta avbrott i elöverföringen. För att rÀtten till avbrott i elöverföringen ska fÄ vidtas krÀvs att vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda.
Hur bedo?ms naturvetenskapligt arbetssÀtt pÄ kemilaborationer?
Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer.
Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.
AutismspektrumtillstÄnd och lÀs-och skrivsvÄrigheter : Fyra lÀrares uppfattningar om elevers lÀs-och skrivproblematik
Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.