ÄndamĂ„let med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilka vĂ€rden som svensk sĂ€kerhetspolitik grundar sig pĂ„ samt att se om det existerar en konflikt mellan försvarsberedningen och Försvarsmakten. Detta allt utifrĂ„n en idĂ©analys av försvarsberedningen och Försvarsmaktens offentliga tryck. Bakgrunden till detta Ă€r den diskussion som uppstĂ„tt i medierna kring Försvarsmakten. I medierna har vi kunnat ta del av information som berĂ€ttar om ett försvar som döms ut i interna rapporter och dĂ€r det talas om en identitetskris. Men ocksĂ„ om hur Försvarsmakten idag Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n regeringens satta beslut.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Idag anvÀnder Försvarsmakten högteknologiska ledningssystem för att underlÀtta ledning pÄ stridsfÀltet. NÄgra av dessa system Àr idag utvecklade för internationella insatser mot en lÄgteknologisk motstÄndare, men vad skulle hÀnda i en nationell konflikt mot en högteknologisk motstÄndare? I denna uppsats utvÀrderas SLB utifrÄn ett fiktivt framtidsscenario för att komma fram till tekniska eller taktiska anpassningar för att öka den militÀra nyttan med systemet.Studien bygger pÄ för och nackdelar med SLB utifrÄn Försvarsmaktens sex grundlÀggande förmÄgor som sedan analyseras för att komma fram till anpassningsmöjligheter för SLB. En av de slutsatser som studien visar Àr vikten av realistiska övningar med systemet för att öva personalen mot en högteknologisk motstÄndare..

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med konflikter och konflikthantering mellan barn. Intresset för Àmnet konflikt började nÀr vi hittade en artikel av Gunilla Granath dÀr hon beskriver konflikter som nÄgot positivt. Mer om artikeln Äterkommer vi till i inledningen. Funderingarna kring Àmnet konflikt ökade under vÄr verksamhetsförlagda tid (VFT) under vÄra studier pÄ Malmö högskola. DÀr har vi sett olika typer av konflikthanteringar frÄn pedagogerna.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare arbetar kring konflikter mellan elever. FrÄgestÀllningarna Àr:* Hur beskriver lÀraren en konflikt?* I de fall lÀraren upplever en konflikt hur hanterar han/hon den?* Hur förebygger lÀraren konflikter?För att fördjupa oss i Àmnet har vi tagit hjÀlp av litteratur och forskning. Den har pÄ olika sÀtt betonat vikten av att lÀra elever att hantera konflikter. VÄr studie bestÄr av semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som undervisar i skolÄr f-6.Resultatet visar att lÀrare arbetar pÄ olika sÀtt med konflikthantering.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till konflikter mellan elever och vilka metoder de anvÀnder sig av för att förebygga och lösa konflikter. Som bakgrund till vÄr undersökning har vi bedrivit litteraturstudier som behandlar Àmnet konflikt. Den undersökningsmetod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer, vi ansÄg att det passade bÀst för vÄrt syfte. Vi intervjuade sex pedagoger som arbetar i de lÀgre Äldrarna. Resultatet visade att pedagogerna i genomsnitt har samma synsÀtt pÄ konflikter.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Abstract Titel: Hur barn beter sig i konflikter Författare: Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika (2008). Hur barn beter sig i konflikter. (How children react in a conflict). Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien Àr att undersöka om yngre skolbarns konfliktbeteende förÀndras samt om de Àr medvetna om sitt eget beteende i en konflikt. Vi har studerat konfliktbeteendet genom att intervjua elever och pedagoger.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förstÄelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för mÀnniskors identitetsskapande processer?Vilken förstÄelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa medlingens metod nÀr det gÀller förstÄelse av mÀnniskors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrÄn Margaret Archers (2002) teoribildning gÀllande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gÀllande begreppet face, i relation till Transformativ medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som anvÀnder sig utav transformativ medling.Transformativ medlings teoribildning bygger pÄ ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stÀrkas genom att tillföras förstÄelse gÀllande identitetsskapande processer och konflikt utifrÄn Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..

Syftet med vÄr c-uppsats Àr att bli sÀkrare i rollen som pedagoger. Först och frÀmst vill vi ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta förebyggande med konflikter i skolan. PÄ sÄ sÀtt hoppas vi att konflikterna kommer att minska i klassen. Vi vill ocksÄ förstÄ vad konflikterna bottnar i, varför och hur de uppstÄr. Med dessa fördjupade kunskaper tror vi att vi fÄr fler redskap att lÀttare lösa konflikter pÄ ett bÀttre sÀtt.

Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i vad som menas med konfliktrÀdsla, vilka former konfliktrÀdsla kan ta och vilka strategier konfliktrÀdda anvÀnder sig av. I artiklar och litteratur anvÀnds inte ordet konfliktrÀdsla utan man talar om konfliktundvikande beteende. Denna undersökning har velat ta reda pÄ om det bara Àr konfliktundvikande strategier konfliktrÀdda anvÀnder sig av. Undersökningen utformades som en kvalitativ studie med sju halvstrukturerade djupintervjuer om ca 30 ? 80 min per intervju.