Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:VÄr studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hÀlsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka Àr de vanligaste konfliktorsakerna inom Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2?3.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om religionslÀrare pÄ grundskolans senare Är upplever en konflikt mellan lÀroplanens mÄl om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nÀra koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels pÄ litteraturstudier, dÀr jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mÄngkultur, dels intervjuer med tio religionslÀrare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lÀrarna inte upplever nÄgon konflikt kring detta nÄgot motsÀgelsefulla, men att de Àr mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan nÄgra individer rymde ifrÄn fÄngenskap pÄ 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna mÀnniskan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar Àven förvÀrras av jÀgares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala.

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet Àr att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller Àr ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det fÄr pÄ bildÀmnet i gymnasieskolan. FrÄgestÀllningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildÀmnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvÀrlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status fÄr bildÀmnet i dessa diskursers synsÀtt? Metod och material För att besvara frÄgestÀllningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, frÀmst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jÀmförts med en uppfattning av bildÀmnet, som det Àr framstÀllt i undersökningen nationell utvÀrdering av bildÀmnet. Resultat Resultatet visar att bildÀmnet har identitet som stÄr i konflikt med Jan Björklunds diskursordning pÄ mÄnga punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ hur arbetsgrupperna inom verksamheten upplever och hanterar problem inom arbetsplatsen, som rör samarbetet kollegor emellan.FrÄgestÀllningar: 1) Hur hanteras uppkomna konflikter mellan anstÀllda? 2) Vilken typ av konflikter förkommer inom arbetsgruppen? 3) Kan vissa konflikter förebyggas organisatoriskt?Metod och material: Kvalitativ metod och intervjustudie.Vi har gjort en kvalitativ studie i en verksamhet som jobbar med ungdomar. En verksamhet som Àr relativt liten med fÄ arbetsgrupper. Arbetet Àr mycket individuellt och det finns en bred och varierande akademisk bakgrund bland personalen. Empirin har tagits fram genom en halvstrukturerad intervjuguide dÀr resultatet delades in olika teman.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

I början av 2003 inledde de svarta bönderna i Darfur i Sudan ett vÀpnat uppror mot den sudanesiska regeringsmakten. Detta pÄ grund av att de har kÀnt sig diskriminerande och negativt sÀrbehandlade. Regeringen svarar snabbt genom att trÀna upp och sÀtta in den sÄ kallande Janjaweed-gerillan som med regeringens stöd börjar bedriva etnisk resning och folkmord i Darfur.Sudan har sedan urminnes tider prÀglats av konflikter mellan araber och svarta, och denna konflikt Àr inget undantag. Det mÀnskliga lidandet i Darfur slÄr hela tiden nya rekord, men trots det stÄr omvÀrlden bredvid och tittar pÄ. FN har försökt att fÄ till ÄtgÀrder men lamslÄs av veto i sÀkerhetsrÄdet.

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framstÀlls och beskrivs utifrÄn en speciell konflikt under hösten 2006 och vÄren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick pÄ krogen en kvÀll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att rÀknas som ?svensk?Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ?svenskhet? och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll i dagens Sverige, han fÄr representera bilden av ?invandraren?, av utanförskap, av individualism, han kan ocksÄ ses som ett bevis pÄ att alla kan lyckas bli en stjÀrna.Media bÄde bekrÀftar rÄdande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka huruvida konflikter kan uppstÄ i undervisningen av historiska hÀndelser. Vidare ville vi besvara frÄgan varför eller varför inte det uppstÄr konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jÀmför vi tvÄ olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartÀt skola. Detta undersökte vi via enkÀter och intervjuer.

Denna uppsats behandlar Ă€mnet konflikter i samarbetssamtal och i vĂ„rdnadsutredningar pĂ„ familjerĂ€tten mellan separerade förĂ€ldrar. År 2010 hade nĂ€rmare 20 000 barn i Sverige förĂ€ldrar som inte kom överens och gick pĂ„ samarbetssamtal. Över 7000 barn var aktuella i vĂ„rdnadsutredningar. DĂ„ forskning visar hur illa barn far av att befinna sig i mitten utav sina förĂ€ldrars konflikt vill jag veta vad konflikterna beror pĂ„ - och vad man kan göra för att minska antalet konflikter. Mitt syfte Ă€r dĂ€rför att belysa orsakerna, och dĂ€refter undersöka om det finns orsaker pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„ som förhindrar eller försvĂ„rar ett samarbete kring sina gemensamma barn.

Ett lands lagstiftning Äterspeglar nationella vÀrderingar, vÀrdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis pÄ medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, dÀrför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning Àr underordnad EG-rÀtten (inklusive EG-domstolens rÀttspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rÀtten. Skulle nationell lag stÄ i konflikt med EG-rÀtten har den senare företrÀde.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:VÄr studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hÀlsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka Àr de vanligaste konfliktorsakerna inom Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2?3.

Konflikter förekommer i de allra flesta relationer mellan mÀnniskor och de ser olika ut beroende pÄ typ av relation. Syftet med denna studie var att se vilka konflikt- och motivationsstrategier som förekommer i parrelationen samt om motivation och personlighetstyp pÄverkar val av konfliktstrategi. Genom en enkÀtundersökning gjord pÄ 25 heterosexuella barnlösa par i Äldern 20-40 Är, framkom tvÄ dominerande konfliktstrategier, konfronterande och ge efter. Den konfronterande konfliktstrategin korrelerade negativt med personlighetsfaktorn sjÀlvkÀnsla, vilket i synnerhet gÀllde mÀn. MÀns sjÀlvkÀnsla korrelerade ocksÄ negativt med den promotiva motivationsstrategin.

I takt med att ett samhÀlle utvecklas förÀndras de krav som samhÀllets invÄnare har pÄ anvÀndningen av marken. IstÀllet för ett koloniomrÄde behöver kanske viss mark anvÀndas till studentboende. NÀr ett nytt behov konstaterats skall, enligt plan- och bygglagen (1987:10), en intresseavvÀgning mellan allmÀnna och enskilda intressen ske. För planering och till viss del Àven genomförande av en förÀndring av markanvÀndningen Àr den svenska plan- och bygglagen central. Syftet med plan- och bygglagen Àr att frÀmja en samhÀllsutveckling med jÀmlika och goda sociala levnadsförhÄllanden och en god och lÄngsiktigt hÄllbar livsmiljö.Denna uppsats Àr inriktad pÄ den intresseavvÀgning som enligt plan- och bygglagen skall ske vid förÀndrade krav pÄ markanvÀndningen.