I denna studie har vi valt att behandla tvÄ frÄgestÀllningar som genomsyrar hela vÄrstudie. Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de gÄr efter nÄgon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer med hjÀlp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vÄr studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att mÄnga pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

The purpose of this study is to examine how four teachers in preschool describe their view of conflicts between children from gender perspective. The theories associated with the study conclude that sex can be considered as being either biologically or socially engineered. The study consists of empirical material by the means of qualitative research based on interviews. The results of the study show different views on whether children's gender plays a role in a conflict. Furthermore, I have chosen to find out whether gender plays a role in conflict management as well as in the children's play at preschool, this to come to as qualitative conclusions as possible..

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Ett av de viktigaste kriterierna vid revision Ă€r att den granskande revisorn agerar oberoende. ÅsidosĂ€tts oberoendet kan det innebĂ€ra negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den hĂ€r uppsatsens syfte Ă€r att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger pĂ„ en fallstudie dĂ€r tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det frĂ€mst Ă€r det synliga oberoendet som stĂ€rks.

Under senare tid har offentliga upphandlingar kommit att utnyttjas som politiskt styrmedel i hög utstrÀckning. Miljörelaterade krav stÀlls pÄ leverantörer för att sÀkerstÀlla de politiska ambitioner som finns hos det offentliga, dock uppstÄr problem dÄ kraven i mÄnga fall utformas pÄ sÄdana sÀtt att de kommer i konflikt med regelverket och hur det ska tolkas. Uppsatsen utreder förutsÀttningarna för att stÀlla miljökrav i offentliga upphandlingar som gÄr lÀngre Àn EU-lagstiftningen och fokuserar pÄ tre identifierade problemomrÄden. Upphandlande myndighets stÀllning som marknadsaktör kontra marknadsreglerare, kopplingen till kontraktsföremÄlet och möjligheten till kontroll av uppstÀllda krav. UtgÄngspunkten för uppsatsen tas i de omdebatterade svenska djurskyddsdomarna RÀttvik- och SigtunamÄlen, för att sedan behandla de tre problemomrÄdena och relevanta EU-domstolsavgöranden i anslutning till dessa..

Sammanfattning svenska. Med mitt examensarbete undersöker jag hur jag genom design och visuell kommunikationkan bidra till att synliggöra den mentala konflikt som skapas av de förvÀntningar ochkrav som bÄde yrkesrollen och moderskapet innefattar.Jag har arbetat med schablonmÀssiga objekt vars estetisk hÀnger samman med antingenyrkesrollen eller moderskapet. Genom ett urval av olika kontrastfulla objekt frÄn detvÄ rollernas materiella omgivningar arrangerar eller visualiserar jag olika situationer medhjÀlp av bilder. I bilderna gestaltas den mentala konflikten i fysisk form genom de olikaobjekten. Den slutgiltiga lösningen kommer att presenteras i ett utstÀllningsformat somi sin helhet binder samman det visuella arbetet men som ocksÄ associerar till innehÄlletsom bilderna kommunicerar..

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Denna uppsats undersöker huruvida dagspressen (Aftonbladet och Dagens Nyheter) gör skillnadpÄ manliga och kvinnliga mördare. Tidningarnas bevakning av tvÄ fall med manliga mördareoch tvÄ fall med kvinnliga mördare har studerats utifrÄn 31 artiklar. Dessa artiklar harstuderats ur ett genusperspektiv och har kvalitativt analyserats och tolkats med hjÀlp av enmassmedieretorisk analysmodell. Skillnaderna var tydligast nÀr tidningarna valde att beskrivamördarna. Kvinnorna beskrevs mer utifrÄn sina fysiska attribut Àn vad mÀnnen gjorde.

I denna studie har vi valt att behandla tvÄ frÄgestÀllningar som genomsyrar hela vÄrstudie. Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de gÄr efter nÄgon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer med hjÀlp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vÄr studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att mÄnga pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

I denna studie problematiseras huruvida pedagoger anvÀnder sig av konflikthantering i förskolan. Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger agerar nÀr det uppstÄr konflikter i deras förskolemiljö. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vi har observerat och intervjuat för att nÄ vÄrt syfte. Vi har anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. NÀr uppkommer svÄrigheter i att bemöta konflikter i förskolan mellan barnen? Vilka strategier anvÀnder sig pedagoger för att lösa konflikter? Resultatet bygger pÄ en fenomenologisk ansats.

Strukturomvandlingen till dagens tjÀnsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnÄ en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan ocksÄ vara en risk som leder till ökad stress dÄ förhÄllandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som grÀnslöst.Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjÀnstemÀn i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmÀssigt, samt om möjligheten att sjÀlv bestÀmma nÀr och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv.Resultatet bygger pÄ data frÄn en arbetsmiljöenkÀt inom ramen för ett treÄrigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, dÀr grÀnsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhÄllande till stress och hÀlsa var i fokus (AFA FörsÀkring 2015). EnkÀten besvarades av 1918 tjÀnstemÀn. Variablerna som anvÀndes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer.Data analyserades med multipel linjÀr regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade pÄ upplevd stress.

I denna jĂ€mförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gĂ€llande regeringsbildande med en jĂ€mförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hĂ€nsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan lĂ€nderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig Ă„t vilket pĂ„verkat det partipolitiska agerandet.En skillnad mellan lĂ€nderna Ă€r att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige prĂ€glats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgĂ„ngar och det partistrategiska agerandet kom att Ă€ndras. SjĂ€lvbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstĂ„nd, och den traditionella ?stora koalitionen? mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestĂ„ende av det populistiska frihetliga partiet.

UpphovsrĂ€tten har som Ă€ndamĂ„l att skydda innovation och nytĂ€nkande genom att ge ensamrĂ€tt till litterĂ€ra och konstnĂ€rliga verk. Dessa kan vara mycket betydelsefulla för ett företags stĂ€llning pĂ„ en marknad. Förbudet mot missbruk av dominerande stĂ€llning dĂ€remot har som Ă€ndamĂ„l att frĂ€mja konkurrens genom att förhindra att företag i dominerande stĂ€llning snedvrider konkurrensen pĂ„ marknaden. Det Ă€r uppenbart att det kan uppstĂ„ en konflikt mellan de olika regelverken eftersom upphovsrĂ€tten skyddar en enskild innehavare medan förbudet mot missbruk av dominerande stĂ€llning strĂ€var efter att uppnĂ„ en öppen och effektiv konkurrens. ÄndamĂ„let med det upphovsrĂ€ttsliga skyddet Ă€r inte att hĂ€mma konkurrensen, men det kan bli en konsekvens, speciellt om rĂ€ttighetsinnehavaren Ă€r ett företag i dominerande stĂ€llning och upphovsrĂ€tten utgör ett etableringshinder till marknaden.VĂ„rt fokus i uppsatsen har varit att avgöra nĂ€r en licensvĂ€gran av en upphovsrĂ€tt utgör missbruk av dominerande stĂ€llning.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna pÄ en förskola hanterar konflikter mellan barn i bÄde ute- och innemiljö. Intresset för Àmnet konflikthantering började nÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid (VFT) har uppmÀrksammat att konflikter förekommer dagligen barn emellan. FrÄgor som har uppkommit Àr bland annat: Hur hanterar pedagoger konflikter? Löser barnen sina konflikter sjÀlva eller löser pedagogerna det Ät dem? Till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av olika kvalitativa forskningsmetoder, observationer och intervjuer. Intervjuer och observationer utförs pÄ en förskola i Malmö kommun för att fÄ en djupare syn pÄ hur pedagoger hanterar barnens konflikter.