I Colombia idag rÄder det efter nÀstan 50 Är fortfarande inbördeskrig mellan vÀnsterorienterade gerillor, paramilitÀrer och den colombianska staten. Colombia har ocksÄ stora problem med droghandeln. Konflikten och droghandeln Àr djupt förankrade i varandra. För att fÄ ökad förstÄelse i detta samband belyser denna uppsats situationen med hjÀlp av teorin om nya krig. Denna teori tar fÀste pÄ krigsekonomins betydelse i de nya typerna av krig.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Den hĂ€r studien beskriver skillnader i handlĂ€ggningen av landsbygds-programmets projektstöd pĂ„ tvĂ„ av Sveriges lĂ€nsstyrelser. Förvaltningarna representeras av Kalmar lĂ€n som delat ut relativt lite projektstöd och GĂ€vleborg som delat ut betydligt fler projektstöd. UtifrĂ„n handlĂ€ggarrollen presenteras skillnader i handlĂ€ggningen av projektstöd inom axel 3 i landsbygdsprogrammet 2007-2013. UtifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv har skillnader i rollen som handlĂ€ggare men ocksĂ„ förvaltningarnas övergripande organisationskulturer belysts. Jag har beskrivit skillnader i handlĂ€ggarrollen med hjĂ€lp av Michael Lipskys teori kring grĂ€srotsbyrĂ„krater som klient- eller regelorienterade. Jag har ocksĂ„ visat att det rĂ„der olika organisationskulturer pĂ„ lĂ€nsstyrelserna som en konflikt mellan livsvĂ€rld och system med hĂ€nvisning till JĂŒrgen Habermas..

I detta arbete har textuppgifter i fyra vanligt förekommande matematiklÀroböcker Àmnade för gymnasieskolans kurs Matematik A undersökts. Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur dessa uppgifter knyter an till verkligheten. Som undersökningsmetod valdes textanalys med utgÄngspunkt frÄn ett antal egenformulerade analysfrÄgor, inspirerade av den litteratur som jag tagit del av. Resultatet av textanalysen visar att det Àr en förhÄllandevis liten andel av lÀroböckernas textuppgifter som har en trovÀrdig förankring i verkligheten, dÀr endast ett fÄtal av dessa beskriver en situationskontext som kan relateras till elevernas verklighet. En viktig slutsats som kan dras av detta resultat Àr att det finns en konflikt mellan de mÄl som stÄr skrivet i de nationella styrdokumenten och innehÄllet i lÀroböcker som anvÀnds i matematikundervisningen..

 Syftet med denna studie Àr undersöka om det förekommer nÄgon koppling mellan lÀrares per-sonliga förhÄllningssÀtt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgÄngen anvÀnds tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fÄtt del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att fÄ större insikt i de personliga förhÄllningssÀtten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lÀrarnas förhÄllningssÀtt Àr positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, pÄ grund av kursplanemÄlen..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattningar av konflikter och konflikthantering i skolan. Uppsatsen bestÄr av en litteraturdel med centrala begrepp, teori och tidigare forskning och en undersökningsdel med resultatredovisning och diskussion. Undersökningsgruppen bestÄr av fem pojkar och fem flickor i Är 6, vilka har medverkat i enskilda intervjuer av kvalitativ karaktÀr. Uppsatsen grundar sig till en stor del pÄ den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken Àr inriktad pÄ att nÄ uppfattningar av olika saker. I resultatet finns fem huvudkategorier framarbetade, som visar pÄ elevernas uppfattningar av konflikter och konflikthantering och dessa visar vad eleverna anser att en konflikt Àr, vilka orsaker det finns till att konflikter uppstÄr, vilka kÀnslor som framkommer vid konflikter, hur den optimala konflikthanteringen ska genomföras och vilka följder konflikter fÄr..

De svenska strÀnderna och de strandnÀra omrÄdena utgör i mÄnga avseenden en vÀrdefull miljö för allmÀnheten. I Sverige skyddas sÄdana omrÄden i lag, strandskyddslagstiftningen, dÀr den senaste mer omfattande lagÀndringen Àgde rum 2009-2010. Strandskyddslagstiftningens syfte Àr att trygga allmÀnhetens tillgÄng till strÀnder och bevara goda livsvillkor för vÀxt- och djurlivet. Dessutom finns "allemansrÀtten" som i lag vÀrnar om allmÀnhetens rÀttighet att vistas i naturen, Àven pÄ mark som Àr privatÀgd. StrandomrÄden Àr tydligt exempel pÄ hur tvÄ motstridiga intressen kan stÄ i konflikt med varandra; det allmÀnna intresset av en tÀtortsnÀra rekreation, mot kommunens intresse att utveckla kommunen och exploaterings intressen att bygga i strandnÀra omrÄden.Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur den praktiska tillÀmpningen av strandskyddslagstiftningen fungerar nÀr intresset för tÀtortsnÀra rekreation kommer i konflikt med tÀtortsutveckling i den kommunala planeringen.

Syftet med detta arbete var att fÄ en djupare förstÄelse för vad som motiverar ICA-handlare, vilka risker och utmaningar som finns i en organisation som ICA med flera lokala Àgare och chefer, samt hur man hanterar dessa. Detta Àr gjort ur ett perspektiv baserat pÄ teorier gÀllande motivation och incitament hos individer inom en organisation. VÄra slutsatser Àr att ICA-handlare drivs av bÄde intern och extern motivation i olika delar av deras karriÀr, samt av olika grader av makt och viljan att Ästadkomma. Vi ser ocksÄ att lokala chefer kan ha mÄl och incitament som stÄr i konflikt med organisationens övergripande mÄl. Vi kommer ocksÄ fram till hur man kan förebygga och hantera situationen som uppkommer dÄ ledare blir alltför bekvÀma i sitt agerande och inte lÀngre bidrar pÄ bÀsta sÀtt..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till konflikter mellan elever och vilka modeller de anvÀnder sig av för att förebygga och lösa konflikter. Som bakgrund till studien har vi genomfört en litteraturstudie som behandlar Àmnet konflikt och orsaker till varför de uppstÄr. Det Àr viktigt att som lÀrare ha grundlÀggande kunskaper inom konflikter och konfliktlösning, eftersom de dagligen uppstÄr tvister i skolan. Den undersökningsmetod vi anvÀnt oss av bestÄr av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sju pedagoger pÄ tvÄ olika grundskolor i mellersta Sverige.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Syftet med föreliggande undersökning Àr att beskriva samt jÀmföra pÄ vilket sÀtt projektledare och ScrumMasters ser pÄ intragruppkonflikter utifrÄn det interaktionistiska perspektivets karaktÀristiska drag. Det interaktionistiska perspektivets karaktÀristiska drag Àr (1) intragruppkonflikter kan inverka positivt (sÄvÀl som negativt) pÄ en grupps prestation samt (2) det finns situationer dÄ intragruppkonflikter bör uppmuntras.I studien tillÀmpas en metodtriangulering i form av sex kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkÀt som har besvarats av nitton respondenter. Resultatet analyseras dels genomen deduktiv riktad innehÄllsanalys samt dels genom en induktiv konventionell innehÄllsanalys.Undersökningens resultat visar att majoriteten av undersökningens respondenter, sÄvÀl projektledare som ScrumMasters, uppvisar en tilltro till att uppgiftskonflikter kan inverka positivt pÄ en projektgrupps prestation, frÀmst gÀllande frÄgor som berör sÄdant som lösningsförslag och tolkningar samt i mindre utstrÀckning gÀllande mÄlet med en specifik uppgift. Tilltron till processkonflikters positiva inverkan pÄ en projektgrupps prestation varierar bland undersökningens respondenter. De respondenter som arbetar agilt vittnar dock om ett arbetssÀtt som i större utstrÀckning understödjer processkonflikter i jÀmförelse med ett mer traditionellt fÀrgat arbetssÀtt.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

The purpose of this study was to examine the relation between the Big Five personality traits Extraversion, Agreeableness and Neuroticism and the five conflict styles developed by Thomas-Kilmann: Accommodating, Avoiding, Compromising, Collaborating and Competing. The participants consisted of 128 students of the Linnaeus University in VÀxjö. A questionnaire consisting of two parts were used for this study: Part one consist of a personality-test developed from Lewis R. Goldberg?s Big-five scale, and part two where the participant is asked to fill out Thomas-Kilmanns conflict style test.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för mÀnniskors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, dÀr 36 texter granskas pÄ tre olika nivÄer: textnivÄ, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det rÄder en konkurrens mellan olika diskurser dÀr utbildning och omsorg vÀrderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen fÄr mest uppmÀrksamhet i dagspressen. Slutligen vÀcker resultatet frÄgor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver vÀlja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhÀllskommunikationen..

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.