Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Zambia Àr ett land med 71 olika folkgrupper dÀr mÄnga olika sprÄk talas, ÀndÄ Àr kÀnslan av etnisk tillhörighet inte sÀrskilt stark. I motsats till grannlÀnderna dÀr vÄldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för vÄldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgÄtt har haft nÄgon större inverkan pÄ konflikter i samhÀllet. Vi anvÀnder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstÄr för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade frÄn dem. NÀr Zambia studeras nÀrmre inser man att det inte verkar sÄ sjÀlvklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning dÀr vi har studerat barnavÄrdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavÄrdscentralen. VÄrt syfte med studien Àr att öka förstÄelse kring hur BVC-sjuksköterskorna gÄr tillvÀga för att kÀnna arbetet meningsfullt och samtidigt mÄr bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna nÀr det gÀller deras vÀlbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna kÀnner meningsfullhet i sitt arbete nÀr de som person och deras roll stöder varandra och nÀr det finns harmoni mellan dessa tvÄ. Sjuksköterskorna mÄr bra av det och arbetet flyter pÄ utan anstrÀngning, de vill hjÀlpa och det hör till deras roll att hjÀlpa och pÄ det sÀttet stöder deras roll och de som personer varandra.

Villkoren för krigföring befinner sig i stÀndig förÀndring och tempot med vilket de Àndras ökar. Det hÀr för med sig allt fler faktorer att ta hÀnsyn till nÀr de samtida förutsÀttningarna för krig och konflikter skall förstÄs och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sÀtt att rapportera frÄn konflikter. Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att ett lands mediers rapportering frÄn konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och sÀkerhetspolitiska orientering, vilket i sÄdana fall innebÀr att sÀttet pÄ vilket ett lands medier rapporterar frÄn en konflikt kan pÄverka omvÀrldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om svensk medierapportering alltjÀmt speglar den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer sjÀlvstÀndig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering frÄn en konflikt i Sveriges nÀromrÄde i modern tid. Via metoden framinganalys jÀmförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering frÄn Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och sÀkerhetspolitisk orientering, i bÄde historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen frÄn den aktuella tidsperioden gÄr i linje med den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av sÄvÀl historiska drag sÄsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning pÄ multilateralt samarbete..

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Vi har utgÄtt frÄn de strukturella ojÀmlikheterna som finns i det Bolivianska samhÀllet, och insett att dessa mÄste reduceras för att skapa ett mera fungerande samhÀlle. Vi har valt att göra en undersökning kring hur dessa strukturella ojÀmlikheter kan förminskas. För att göra detta har vi utfört en fÀltstudie i Bolivia dÀr vi genom intervjuer och observationer studerat en social organisation belÀgen i El Alto, kallad FEJUVE. Vi har fokuserat pÄ hur denna genom sitt arbete och organisation pÄverkar det Bolivianska samhÀllet, sÄvÀl positivt som mindre positivt. Vi har valt ut fem olika aspekter av organisationen som vi har undersökt i sÀrskilt djup detalj, dÄ vi anser att dessa har en speciell relevans i kampen mot utraderandet av strukturella ojÀmlikheter.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Syftet var att belysa kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor pÄ en akutmottagning angÄende papperslösas tillgÄng och rÀtt till vÄrd. Papperslösa Àr en benÀmning pÄ personer som lever i ett land utan legal status. I Sverige finns ingen lag som direkt nÀmner papperslösa men tillsammans med turister ges de enlig HÀlso- och sjukvÄrdslagen rÀtt till omedelbar vÄrd. PÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset och i vissa andra landsting finns det riktlinjer som behandlar hur man ska bemöta papperslösa. Det ligger en etisk konflikt i det faktum att sjuksköterskornas etiska vÀrdegrund och de mÀnskliga rÀttigheterna stÄr i konflikt med lagstiftningen.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

En allmÀn uppfattning bland lÀrare i skolan Àr att mycket tid lÀggs pÄ konflikthantering. Studien lyfter lÀrares uppfattningar kring konflikter och konflikthantering, dÄ syftet Àr att studera konflikthanteringen i tvÄ klassrum. Syftet Àr Àven att se vilka uppfattningar lÀrare har kring förebyggandet av konflikter samt hanterandet av dessa. Studien bygger pÄ observationer samt kvalitativa intervjuer dÀr tvÄ lÀrare har intervjuats. Uppfattningen bland lÀrarna i studien Àr att en konfliktfri skola Àr till fördel för eleverna och undervisningen.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

This study is about howStockholm?s policy for zero tolerance of graffiti from 2007 affected the graffiti culture inStockholm. We have researched what consequences there were for the practice of graffiti, and what consequences there were for the stylistic performance of graffiti. In doing so, we have had two focus group interviews and one deep interview including eight graffiti writers from Stockholm. The individuals in the groups have been practising graffiti for a varied amount of time, but we have representation from both before, and after/during the policy of zero tolerance from 2007. Our study shows that the result ofStockholm?s policy for zero tolerance of graffiti for the graffiti culture inStockholmwas a ?subcultureification?, a ?stylistic generalization? and the ?subculture?s ambivalent identity?.