Våren 2007 hamnade Estland och Ryssland i den största internationella konflikten sinsemellan sedan sönderfallet av Sovjetunionen. Konflikten handlade om att Estland flyttade en sovjetisk bronsstaty från centrala Tal-linn till en krigskyrkogård, då man tyckte att den symboliserade förtryck. I Tallinn blev det ett kaos med oroligheter och plundring som följd. Relatio-nerna mellan Estland och Ryssland blev mycket ansträngda, då Ryssland an-såg att det var fel av Estland att flytta statyn. Denna uppsats har undersökt hur de båda parterna hanterade denna internationella konflikt genom att först mäta hur internationella de var utifrån ett officiellt perspektiv.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Uppsatsens titel: Strider, slitningar, tvister, usch konflikter!                    Uppsats nivå: Kandidatuppsats i ledarskapFörfattare: Johanna Andersson, Elin Andrén och Magnus MattssonHandledare: Ingemar WictorNyckelord:  Konflikt, förebygga konflikter, chefskap, kultur, kommunikation och arbetsmiljö.Problemformulering: Vilka förebyggande åtgärder mot konflikter mellan anställda använder sig chefer av i arbetslivet? Syfte: Vi vill med denna studie ge en ökad förståelse för vilka åtgärder chefer använder sig av för att förebygga konflikter på arbetsplatsen. Då vi känner att det finns brist på information i detta område vill vi belysa vilka åtgärder som chefer kan använda sig av.                                            Teoretisk referensram: I vår teoretiska referensram har vi valt att först generellt diskutera förebyggande åtgärder mot konflikter för att vidare fördjupa oss i tre huvudområden. Vi har använt oss av samt kombinerat olika författare och teorier.Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där vi samlat in vårt empiriska material genom intervjuer.                                                                       Resultat: Det resultat vi har kommit fram till, genom vår studie, är att chefer arbetar med kommunikation och kultur som två åtgärder för att förebygga konflikter mellan anställda på arbetsplatsen.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans.

Denna uppsats bygger på empiri kring ett case som utgörs av en dold konflikt mellan endel av surfkulturen i Varberg, Apelviken och Varbergs Kommun. Vi upplevde att detfanns en uppdämd konflikt som av olika orsaker blivit hindrad att nå ut. Uppsatsens fokusligger på den narrativa kopplingen i författandet av en managementberättelse som utgårfrån en case study.Vi bjuder Dig som läsare på en berättelse i vildavästernmiljö som handlar om livet i dennordamerikanska staden Coastville. På vintern är det mestadels kallt men undersommartid samlas både människor men också? problem.

Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Villkoren för krigföring befinner sig i ständig förändring och tempot med vilket de ändras ökar. Det här för med sig allt fler faktorer att ta hänsyn till när de samtida förutsättningarna för krig och konflikter skall förstås och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sätt att rapportera från konflikter. Tidigare forskning inom området har visat att ett lands mediers rapportering från konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och säkerhetspolitiska orientering, vilket i sådana fall innebär att sättet på vilket ett lands medier rapporterar från en konflikt kan påverka omvärldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte är att undersöka om svensk medierapportering alltjämt speglar den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer självständig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering från en konflikt i Sveriges närområde i modern tid. Via metoden framinganalys jämförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering från Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och säkerhetspolitisk orientering, i både historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen från den aktuella tidsperioden går i linje med den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av såväl historiska drag såsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning på multilateralt samarbete..

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Vi har utgått från de strukturella ojämlikheterna som finns i det Bolivianska samhället, och insett att dessa måste reduceras för att skapa ett mera fungerande samhälle. Vi har valt att göra en undersökning kring hur dessa strukturella ojämlikheter kan förminskas. För att göra detta har vi utfört en fältstudie i Bolivia där vi genom intervjuer och observationer studerat en social organisation belägen i El Alto, kallad FEJUVE. Vi har fokuserat på hur denna genom sitt arbete och organisation påverkar det Bolivianska samhället, såväl positivt som mindre positivt. Vi har valt ut fem olika aspekter av organisationen som vi har undersökt i särskilt djup detalj, då vi anser att dessa har en speciell relevans i kampen mot utraderandet av strukturella ojämlikheter.

Syftet var att belysa kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor på en akutmottagning angående papperslösas tillgång och rätt till vård. Papperslösa är en benämning på personer som lever i ett land utan legal status. I Sverige finns ingen lag som direkt nämner papperslösa men tillsammans med turister ges de enlig Hälso- och sjukvårdslagen rätt till omedelbar vård. På Sahlgrenska universitetssjukhuset och i vissa andra landsting finns det riktlinjer som behandlar hur man ska bemöta papperslösa. Det ligger en etisk konflikt i det faktum att sjuksköterskornas etiska värdegrund och de mänskliga rättigheterna står i konflikt med lagstiftningen.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.