Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Den svenska bostadsmarknaden har under en längre tid varit ett hett diskussionsämne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervärderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig värderingsmässigt, väcker intresse att undersöka hur en bostadsrätts olika egenskaper påverkar dess värde, alltså vad individer är beredda att betala för i en bostadsrätt.?Hur mycket är konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrätt, så som: boarea, våningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvärsnittsanalys, med observationer insamlade från och med första augusti till och med sista oktober 2014. Bostadsrätterna som är inkluderade i studien är geografiskt belägna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).

Syftet med min uppsats var att undersöka kulturskolechefers uppfattning om vad chefskompetenskan vara och jämföra det med vad som söks i rekryteringsannonser. Undersökningen genomfördesenligt den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer av sex chefer för kulturskolor.Deras berättelser jämförde jag sedan med senaste årets rekryteringsannonser. Genom att bland annatkategorisera datamaterialet kunde jag identifiera olika typer av kompetenser som jag sedan kundejämföra på olika vis. Huvudkategorierna var; utbildning som kompetens, erfarenhet som kompetens,kunskap som kompetens och personliga egenskaper som kompetens. Den sistnämnda kategorindelade jag ytterligare in i underkategorierna; relationsskapande egenskaper, ledande egenskaper ochvisionära egenskaper.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

I rapporten undersöks vilka möjligheter användarberoende vyer av XML-data kan ge i webbmiljö. Undersökningen omfattar dels att ta reda på vad en användare vill ha möjlighet att kunna visa eller påverka i en dynamisk vy, och dels vilka av dessa egenskaper som kan uppnås med hjälp av stilmallar i XSL. Med dynamiska vyer skall det gå lättare att förändra och skapa rapporter som passar den enskilde användarens behov, det vill säga en mer lättläst och överskådlig version. Vad som framkommer av rapporten är vilka egenskaper som en användare vill ha i en dynamisk vy. Ett antal existensbevis i form av exempel visar också vilka av dessa som går att lösa.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekryterarna värderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfället för att på bästa sätt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet är ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lära känna kandidatens sociala förmågor men intervjukonsten är inte bara väldigt viktig den är också svår att bemästra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det ställs alltså idag högre grad på kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan även senare mot arbetsgivare och kunder. För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det här fenomenet.

Syfte och frågeställning: Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad som är en bra vän, utifrån ett barnperspektiv, då man inom utvecklingspsykologin påtalar att det finns ett samband mellan barns vänskapsrelationer och deras personlighetsutveckling samt psykiska hälsa. Våra frågeställningar är följande:- Vad är önskvärda egenskaper och beteenden hos en bra vän?- Vad är icke önskvärda egenskaper och beteenden hos en bra vän?- Vad gör man tillsammans med en bra vän?Metod: Då vi vill undersöka barn i årskurs fyras individuella upplevelser av vänskap har vi valt en kvalitativ metodstrategi, i form av enskilda intervjuer. Våra intervjuer är deskriptivt inriktade och syftar till att skildra det specifika, inte allmänna åsikter. I vår uppsats använder vi oss av så kallad abduktion, då vi växlar mellan empirisk data och teori.Resultat och konklusioner: Vi kan utifrån vårt resultat urskilja att barnens beskrivningar av vad som är en bra vän innehåller både beteenden och egenskaper, som är till stor del överensstämmande i de olika intervjuerna.

In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.

Denna rapport behandlar vilka egenskaper som är viktiga att ta hänsyn till vid val av rapportverktyg inom området Business Intelligence. Begreppet BI är relativt omfattande och syftar till färdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation använder för att bättre förstå sin verksamhet, sin omgivning och omvärld. Rapportverktyg utgör således en mindre del i en större kedja av processer för att stödja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit vår uppdragsgivare för detta examensarbete, för att implementera BI i sin verksamhet och vår studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i många olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och för att lätta på arbetsbördan för de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra lösning att låta användarna inom Landstinget Dalarna själva skapa en del av sina egna rapporter. Målet med arbetet är att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar för att de enklare skall kunna avgöra vilket som är lämpligast att använda.

Examensarbetet använder generaliserade linjära modeller för att identifiera och analysera enhetsspecifika egenskaper som påverkar risken för operativa förluster. Företag exponeras sällan mot operativa förluster vilket gör att det finns lite information om dessa förluster. De generaliserade linjära modellerna använder statistiska metoder som gör det möjligt att analysera all tillgänglig interndata trots att den är begränsad. Dessutom möjliggör metoden att analysera frekvensen av förlusterna samt magnituden av förlusterna var för sig. Det är fördelaktigt att göra två separata analyser, oberoende av varandra, för att identifiera vilka enhetsspecifika egenskaper som påverkar förlustfrekvensen respektive förlustmagnituden.

En av de svåra och mest tidskrävande processerna i ett företags bokslutsrapport är när man ska värdera sitt lager. Tillgångarna som finns kvar i slutet av året ska återspegla det verkliga ekonomiska värdet som man ska ha med sig in i det nya året som IB i balansräkningen. Användning av olika principer och modeller kan skapa olika problem för företaget, beroende vad man väljer att använda sig av. Detta ställer stora krav på att årsredovisningens poster är rätt värderade, så att de inte skapar ett missvisande underlag för intressenterna.Varje individ gör sin egen bedömning utifrån sina egna erfarenheter och kompetens, detta kan leda till att värderingsprocessen av varulagret kan upplevas som komplex och tidskrävande.Syftet med vår kandidat uppsatts är att förklara sambandet mellan hur egenskaper och personlighet påverkar ekonomen vid värderingsprocessen varulagret hos medelstora och stora tillverkande företag.Vi har genomfört en kvantitativ metod där vi har undersökt tillverkande företag. Vi har skickat ut en webbenkät till ekonomen som har hand om värderingsprocessen av varulagret i företag.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

VÃ¥rterminen 2006.

Denna undersökning riktades mot att studera motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kännetecknar motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka  personliga egenskaper och motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionärs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av både manligt och kvinnligt kön fördelade på ett herrlag samt sex damlag, där tre lag spelar i handbollens högsta serie (elitserien) och fyra lag i lägre divisioner (division tre och fyra).