Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Personer med psykisk ohÀlsa Àr som alla andra mÀnniskor, de drabbas av somatiska sjukdomar. NÀr dessa personer söker vÄrd inom somatiken fÄr de ofta en sÀmre bedömning, som i sin tur kan leda till sÀmre hÀlsa och ökad dödlighet. Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem och som sjuksköterska inom somatisk vÄrd kommer vi att möta dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityd och uppfattningar av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa i somatiken. Metod: Litteraturstudie med 6 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar. Resultat: VÄrdpersonalens attityd, uppfattningar och förutsÀttningar var de 3 teman som vÄr innehÄllsanalys resulterade i, subkategorier som rÀdsla, krÀvande patientgrupp och utbildning framkom. Kunskapsluckorna upplevdes som stora och de negativa attityderna som dominerande. Slutsats: Negativa attityder och negativa uppfattningar grundade sig framförallt pÄ kunskapsbrist av att vÄrda personer med psykisk ohÀlsa.

I dagens samhĂ€lle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot bĂ„de reklam och de varumĂ€rken som florerar i den, vare sig den Ă€r omedveten eller medveten. En mĂ„lgrupp som ses som lĂ€ttpĂ„verkad, men Ă€ndĂ„ har en stark medvetenhet om olika varumĂ€rken Ă€r ungdomar. Som ung gĂ€ller det att passa in men Ă€ndĂ„ stĂ„ ut, att hitta sig sjĂ€lv trots grupptryck och pĂ„tryckningar frĂ„n omvĂ€rlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer frĂ„n olika sorters marknadsföring som alla utsĂ€tts för varje dag.Denna studie Ă€mnar undersöka ungdomars attityd till olika varumĂ€rken och hur attityden till enskilda varumĂ€rken kan pĂ„verka samarbete i form av co-branding, men Ă€ven hur den upplevda passningen kan pĂ„verka resultatet. Respondenterna Ă€r elever pĂ„ SkĂ€rgĂ„rdsgymnasiet i Åkersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts.

Datorer och teknik har blivit allt viktigare verktyg i vĂ„rt samhĂ€lle och behovet av programmerings-undervisning i grundskolemiljö har pĂ„ senare tid diskuterats. I denna studie utfördes dĂ€rför en programmeringsintervention för att undersöka mellanstadieelevers attityd till och uppfattade egenförmĂ„ga (eng. ?self-efficacy?) i att lĂ€ra sig programmera. 63 stycken elever i Årskurs 6 fick prova pĂ„ att programmera vid fyra tillfĂ€llen.

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienĂ€r att jĂ€mföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. UtifrĂ„n detta syfte hartre forskningsfrĂ„gor formats.Detta Ă€r en kvalitativ undersökning som utgĂ„tt frĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt. Det Ă€r i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jĂ€mfört dokument frĂ„n Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även tvĂ„ intervjuer med företrĂ€dare för ovan nĂ€mnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idĂ©- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering pĂ„ skilda sĂ€tt, dĂ€r de förra anser att individen bör fĂ„ utrymme att bestĂ€mma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

This report is about the current outdoor environment in the housing area Brunnsbacken in the city of Eskilstuna. The report examines the various factors in the outdoor environment that can affect the physical and psychic well being of the elderly people through availability and inclusion. The research methods that are affected are qualitative and has been implemented in order to give insight and knowledge about the way elderly people view the outdoor stay in their neighborhood, but also through analysis produce an informed design suggestion..

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd tillbarn med postoperativ smĂ€rta. Metoden som författarna anvĂ€nt sig utav var sökningari databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt.Till litteraturstudien anvĂ€ndes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar.Med hjĂ€lp utav Benner och Wrubels omvĂ„rdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll.Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smĂ€rtlindring till barn medpostoperativ smĂ€rta var undermĂ„lig samt bristfĂ€llig. Även kommunikationen mellansjuksköterska samt förĂ€lder var bristfĂ€llig. SmĂ€rtskattningsinstrument existerar menendast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till attanvĂ€nda dem Författarna anser att föreliggande studie Ă€r av betydelse för att skapa endebatt samt föra upp Ă€mnet i ljuset. .

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gÄng kunnat se en utveckling hos pedagogerna. FrÄn att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrÄn gruppen. Pedagogerna kÀnner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, frÀmst pga tidsbrist. Genom att utgÄ frÄn pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter pÄ individ, grupp och organisationsnivÄ..

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Det hÀr arbetets syfte Àr att ge den intresserade en del information om Utbildningsradion eller UR. Vad Àr UR? Vad kan Utbildningsradion erbjuda lÀrare i Ärskurs 4-9 och vad har denna yrkesgrupp för attityd till UR?Jag anser att det material som UR distribuerar i media har ett viktigt syfte och jag har haft för avsikt att pÄvisa att det bÄde Àr kvalitativt och pedagogiskt. Resultatet av undersökningen visar att lÀrare har en positiv attityd till Utbildningsradion..

Studiens grund ligger i att Àmnet idrott hÀlsa behandlas ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. För barn med rörelsehinder kan idrottsÀmnet upplevas problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen men samtidigt ska undervisningen vara inkluderade och att det Àr skolans uppgift att se till att skapa pedagogiska miljöer som Àr lÀmpliga, dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Syftet med studien var att kartlÀgga fyra idrottslÀrares uppfattningar, frÄn fyra skolor, kring inkludering av elever med rörelsehinder i den obligatoriska grundskolans undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. UtifrÄn en kvalitativ forskningsansats genomfördes fyra intervjuer med idrottslÀrare som haft olika erfarenheter av rörelsehinder. Det gemensamma för idrottslÀrarna var deras positiva instÀllning till inkludering av elever med rörelsehinder.

Syftet var att lyfta fram pedagogernas upplevelser, syn och arbetssÀtt gÀllande inkludering av barn med autism pÄ förskolan. Syftet var vidare att ge en inblick i specialpedagogens syn pÄ inkluderingsbegreppet nÀr det gÀller barn med autism. Detta arbete har inriktat sig pÄ kvalitativa intervjuer som metod, dÀr intervju med fem förskolepedagoger och en specialpedagog har anvÀnts. Specialpedagogen lyfte fram frÄgan vad inkludering egentligen innebÀr i praktiken och vikten av delaktighet gÀllande barn med autism pÄ förskolan. Pedagogerna ansÄg enligt resultat frÄn intervjuerna att de upplevde ett dilemma för sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att hinna gÄ pÄ möten med olika team som arbetar kring barnet med autism.