Denna studie har handlat om tyngdlyftare och brottare och deras anvÀndande av mentala strategier och deras attityd gentemot avslappning. Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan tyngdlyftare och brottare i frÄga om anvÀndandet av de tvÄ mentala strategierna avslappning och mÄlsÀttning. Syftet var Àven att undersöka om det fanns en skillnad gÀllande attityd mot avslappning. Metoden som anvÀndes var webbenkÀt som skickades till utvalda trÀnare och klubbar. I studien deltog 80 st.

Tidiga vuxenlivet prÀglas av oprövade miljöer och situationer. Detta stÀller höga krav pÄ individens perception, anpassningsförmÄga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gÄngen Àr krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden dÀr kan i förlÀngningen resultera i negativa hÀlsoeffekter. Syftet med denna enkÀtstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

 This work is a study, conducted by interviews, of how teachers evaluate the concepts of inclusion and integration. The aim of this work is to obtain views on the possible differences between teachers' own definitions and the previous research definitions. The earlier published research which was read during this work, together with the three interviews which were conducted is the basis for the study. I've done three interviews in which two of the people interviewed are active teachers and the third who works as an assistant headmaster at a school located in a suburb of Stockholm. The interviewed teachers have been working for different periods in the school which gave me the opportunity to highlight differences between teachers definitions depending upon the experience they had.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhÀlle och att alla barn ska bli integrerade i den allmÀnna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att sÀkerstÀlla barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gÀller Àven för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ mer om de termer som ofta nÀmns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de anvÀnds och beskrivs i nÄgra betydande skoldokument.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem vÀrlden över och problemen förvÀntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens vÀlmÄende och kan Àven pÄverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var Àr att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohÀlsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie dÀr Ätta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design anvÀndes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur företag kan anvÀnda humor i reklam för att ÄterfÄ konsumenternas positiva attityd. Vilken betydelse en produkts engageringsgrad har för att ÄterfÄ konsumenters positiva attityd i relation till humoristisk reklam. Detta behandlas utifrÄn fallföretagen Skandia och ICA. Bidra till förstÄelse samt belysa sambandet mellan humoristisk reklam, konsumenters attityd samt hög- och lÄgengagemangsprodukter. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt och bygger pÄ tvÄ fallföretag.

Det allmÀnna hÀlsotillstÄndet Àr ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förÀndring av vanor Àr starkt relaterat till individens attityd och instÀllning!Syftet med den hÀr studien, Àr att undersöka ungdomars attityd till hÀlsosam kost och instÀllning till att förÀndra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förÀndring av kostvana..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i Àmnet idrott och hÀlsa. Vidare Àr syftet att fÄ reda pÄ de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsÀttning samt inkludering/exkludering. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjÀlp av vÄra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi anvÀnde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vÄr studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig sjÀlva som exkluderade.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anstÀllt personer med funktionshinder, jÀmfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex mÄnader och under sex mÄnader, samt om arbetsgivarens attityd har pÄverkat lÀngden pÄ praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anstÀllt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anstÀllde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansÄg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anstÀlla personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde dÀremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera vÀl utifrÄn alla faktorer som Àr viktiga pÄ arbetsplatsen.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn tre olika yrkeskategorier, som enligt forskning och styrdokumenten har olika ansvar, undersöka hur rektorer, specialpedagog/speciallÀrare och mentorer resonerar kring inkludering av elever med diagnos AST i grundskolan. Teori: Studien utgÄr frÄn den sociokulturella lÀrandeteorins grund med ett sociokulturellt perspektiv dÀr grundtanken enligt Strandberg (2006) och SÀljö (2000) Àr att det ge-nom kommunikation skapas sociala resurser som sedan förs vidare genom kommunikation. Det specialpedagogiska perspektivet som studien utgÄr ifrÄn Àr det Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) och Rosenqvist (2007) benÀmner som det relationella perspektivet, vilket karaktÀriseras av samspel mellan individ och omgivning med fokus pÄ inkludering.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna uppfattningar om fenomenen Àr viktig. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsintervju. Totalt genomfördes nio intervjuer, samtliga spelades in.