I det hÀr arbetet Àr syftet att lÀra mer om lÀrares strategier för att hantera elever som utmanar skolan. BÄde förebyggande arbete och kortsiktiga tillvÀgagÄngssÀtt som olika lÀrare arbetar med kommer att utforskas. I arbetet finns Àven syftet att undersöka hur man som lÀrare kan fÄ hjÀlp och stöd av skolan som organisation vid problem som uppstÄr med elever som utmanar skolan.Arbetet innehÄller en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med lÀrare. Sex lÀrare i som arbetar i Ären 7-9 har deltagit i studien. Urvalet gjordes genom bekvÀmlighetsurval.I studien har jag sett en uppdelning av lÀrarnas handlande i förebyggande strategier och spontana handlingar.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Vi har genomfört en litteraturstudie som sammanfattningsvis tog upp problematik kring tid, resurser, miljö och andra svÄrigheter för eleverna, framförallt i sprÄk.Vi har Àven genomfört en undersökning pÄ en skola i södra Sverige kring elever i matematiksvÄrigheter. Undersökningen har gjorts i flera olika steg, för att se vilka elever som befann sig i svÄrigheter och vilka svÄrigheterna var. Utefter det har vi utformat uppgifter för att stÀrka eleverna inom dessa omrÄden. Resultatet gav ett positivt utfall. Detta tror vi beror pÄ att eleverna fann uppgifterna roliga och stimulerande.Syftet var att fÄ en inblick i hur man kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter, och Àven tipsa andra om hur man kan gÄ tillvÀga.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.

Syftet med detta arbete var att studera huruvida elevers lÀsintresse kan stimuleras genom nÀrlÀsning och boksamtal. God lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse Àr en förutsÀttning för inlÀrning, vilket inte minst betonas i vÄra styrdokument. DÀrför ser vi som blivande lÀrare det som en utmaning och en nödvÀndighet att stimulera lÀsintresset hos vÄra elever. Undersökningen Àgde rum i Är 6, bestÄende av 24 elever och en klasslÀrare, under vÄr slutpraktik v. 40-47, 2002.

Att arbeta som skolsköterska betyder mÄnga kontakter med elever som mÄr bra men ocksÄ med elever som har det svÄrt. Att kunna lyssna och fÄ elever, som mÄr dÄligt att öppna sig för en, men att samtidigt inte riktigt veta hur samtalet förlöper eller hur mycket man fÄr höra, kan kÀnnas pÄfrestande för skolsköterskan. För att bÀttre förstÄ skolsköterskans arbetsomrÄde var syftet med studien att beskriva deras upplevelser av etiskt svÄra situationer i sitt arbete. Data insamlades genom intervjuer med sju skolsköterskor i sex kommuner i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehÄllsanalys.

Syfte med vÄr examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka argument som lÀrarna har för nÀr och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra sprÄk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan pÄverka inlÀrningen av ett nytt sprÄk. Vi tar Àven upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra aprÄk. Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lÀrare som vi intervjuade har skiftande syn pÄ klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass.

Det hÀr Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte Àr att se vilken betydelse skolors arbete med integration har pÄ elever med utlÀndsk bakgrund. I studien diskuteras det hur olika skolor arbetar med integration och vilka konsekvenser det leder till hos elever med utlÀndsk bakgrund, samt vilka svÄrigheter dessa elever kan stöta pÄ. Denna studie utgÄr frÄn ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr databassökningar för att finna tidigare empiriska studier. Den hÀr studien anvÀnde sig av 17 sökord totalt i fyra olika databaser.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvÀgledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser Àr viktiga att ha för att kunna vÀgleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns mÄnga likheter i förhÄllandet att vÀgleda ?vanliga? elever men ocksÄ skillnader. SÀttet att tolka information och sÀttet en person med Aspergers syndrom sjÀlv kommunicerar pÄ kan till vissa delar vara annorlunda jÀmfört med mÀnniskor som inte har Aspergers syndrom. Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser Àr ett gemensamt problem. Det behövs bÄde mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. TyvÀrr kÀnde intervjupersonerna missnöje och otillfredsstÀllelse nÀr det gÀller respektive skollednings förstÄelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Enligt skolverkets allmÀnna rÄd har man som studie- och yrkesvÀgledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsÀttning sÄ att dessa elever, i likhet med andra elever, fÄr möjlighet att göra vÀl underbyggda val..

Jag har med mitt examensarbete försökt fÄnga in och belysa nÄgra delar av den tysta lÀrarkunskapen. Det jag försökt belysa Àr pÄ vilket sÀtt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lÀrare samt pÄ vilket sÀtt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats nÀrmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal dÀr jag inte efterstrÀvat likriktning i svaren utan varje lÀrare har fÄtt berÀtta om sin vardag pÄ sitt eget sÀtt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lÀrarnas berÀttelser vÀvs samman med de teorier som varit min utgÄngspunkt för undersökningen.

Föreliggande studie syftar till att belysa skolsköterskors upplevelser av att stödja elever med hörselnedsÀttning som inkluderas i hörande klass i egenskap av skolsköterska och sin roll i ElevhÀlsan. DÀr av genomfördes intervjuer (n=8) med skolsköterskor verksamma i Kronobergs lÀn vilka analyserades enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet identifierades i tvÄ kategorier Att identifiera elevens behov och Att samverka kring elevens behov med fem tillhörande subkategorier. Konklusionen var att skolsköterskor behöver information frÄn andra samt att hörselscreening, utredningar och förebyggande arbete Àr viktiga verktyg för att finna och kunna stödja elever med hörselnedsÀttning. Skolsköterskor anser att kunskap och samverkan bÄde i ElevhÀlsan och mellan kommun och landsting pÄverkar eleven i skolan..

Studien har undersökt om motorisk anpassad trÀning ger nÄgon observerbar effekt pÄ elever med motoriska brister som har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger per vecka. Elever i skolÄr 2 (7 ? 8 Är) observerades vid tvÄ tillfÀllen med sju mÄnaders mellanrum pÄ tvÄ snarlika skolor. För att mÀta och registrera motoriskt status anvÀndes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

LÀxor Àr ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att mÄnga har positiva minnen utav lÀxor frÄn sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vÄrt samhÀlle Àr det inte sÄ vanligt att mÀnniskor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. SÄ ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda pÄ hur lÀrare motiverar anvÀndandet av lÀxor. Samt hur man resonerar generellt kring Àmnet lÀxor.

Syftet med studien Àr att identifiera framgÄngsfaktorer, samt att pÄvisa hinder för att uppnÄ en fungerande elevhÀlsoorganisation, samt att visa hur ElevhÀlsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgÄngsrikt elevhÀlsoarbete pÄ en skola.Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer av ElevhÀlsans personal i Äk 6-9 pÄ en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en vÀl fungerande ElevhÀlsa. Resultaten grundar sig Àven pÄ samtal med annan personal pÄ skolan, samt pÄ observationer i olika klassrum. Data frÄn intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrÄn aktivitetsteorin, dÀr fokus ligger pÄ beskrivning av ElevhÀlsans olika yrkeskategoriers mÄl, handlingar och operationer.Undersökningen visar hur ElevhÀlsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhÀlsoorganisation. ElevhÀlsans arbete med eleverna kretsar kring hÀlsofrÀmjande arbete och arbete för att eleverna ska nÄ kunskapskraven. Detta bygger pÄ vÀrdegrundsarbete dÀr det satsats mycket kraft pÄ relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever pÄ skolan.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tillgÀngliga de naturvetenskapliga Àmnena i skolan Àr för elever med rörelsenedsÀttningar samt vilka faktorer som pÄverkar tillgÀngligheten. I samband med undersökningen gjordes Àven en kartlÀggning av hur vanligt det Àr att elever med rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa det naturvetenskapliga programmet pÄ gymnasiet. Undersökningen bestod av tvÄ delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval frÄn de olika riksgymnasierna för svÄrt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svÄra rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jÀmfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena och skolledare pÄ tvÄ olika skolor.