Syftet med detta arbete Àr att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rÄdsverksamheten pÄ en skola dÀr alla elever deltar i nÄgot rÄd. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Resultatet frÄn intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrÄn styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rÄdsverksamheten men lyfter Àven att alla elever pÄ skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rÄdsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare Àr elevstyrt Àn lÀrarstyrt.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

VÄrt stora intresse för elever i behov av sÀrskilt stöd har inspirerat oss att i vÄrt examensarbete ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur eleverna anser att de lÀr sig bÀst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever pÄ tvÄ olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. PÄ 7-9 skolan har Ätta elever intervjuats. Fyra av dessa elever fÄr stöd bÄde inkluderat och exkluderat och övriga fyra fÄr stöd endast exkluderat.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

De svenska elevernas matematikresultat blir sÀmre Är efter Är, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.I detta arbete presenteras Ätta metoder som kan anvÀndas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder Àr bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.För att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det Àr att lÀraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken..

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar pÄ att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning upplever svÄrigheter med övergÄngar frÄn exempelvis skola till arbete. Men Àven att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvÀgledare skulle kunna underlÀtta övergÄngsprocessen för dessa elever. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn sex kvalitativa intervjuer. Följande frÄgestÀllningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar pÄ att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvÀgledarna Àr grundad pÄ förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven stÄr i centrum och att dennes behov ska tillgodoses.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.

Bakgrund: NÀr musen började anvÀndas pÄ 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. PÄ den tiden var det tangentbordet som anvÀndes för att ?tala? med datorn. Idag Àr det musen som styr funktionerna och vi Àr vana vid att klicka oss hit och dit. AnvÀndaren har blivit sÄ beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med försenad lÀs? och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad lÀs- och skrivutveckling kan bero pÄ, hur man som lÀrare kan arbeta med att förebygga svÄrigheterna och vad svÄrigheterna kan fÄ för konsekvenser lÀngre fram. LÀrarna har en viktig roll i att lÀra eleverna lÀsa och skriva för att förbereda eleverna pÄ det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lÀrare i olika Ärskurser för att se hur man arbetar med svÄrigheterna pÄ olika stadier.

I detta arbete undersökes frÀmst gymnasieelevers och gymnasielÀrares uppfattning om rÀttvise- och rÀttsÀkerhet gÀllande betygsÀttning inom matematik. Resultatet Àr att lÀrarna i sina uppfattningar bekrÀftar de i annan forskning nÀmnda orsakerna till orÀttvisor inom betygsÀttning, som: betygsinflation, att elever kan "utnyttja systemet", att vad lÀrarkonstruerade prov mÀter kan variera mycket, nivÄgrupperingar och programtillhörighet, "luddiga" styrdokument, felaktigheter i betygsbedömningar, personkemi och sist men inte minst brist pÄ kommunikation mellan lÀrare, ledning och olika skolor. Elever verkar dock uppfatta systemet som i stort rÀttvis, eller sÄ rÀttvist det kan vara med tanke pÄ att den mÀnskliga faktorn. De verkar dessutom frÀmst fokusera sig pÄ orÀttvisor pÄ detaljnivÄ och inte pÄ systemnivÄ. Varken elever eller lÀrare verkar finna nÄgra större problem angÄende rÀttsÀkerheten gÀllande betygsÀttning..

Syftet med vÄrt arbete var att belysa och jÀmföra vad skolledare och lÀrare ansÄg om modersmÄlsundervisning och hur detta bedrevs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner, dÀr vi valde att göra vÄr undersökning. Vi intervjuade skolledare och lÀrare samt gjorde en litteraturstudie dÀr vi tittade pÄ vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmÄlsundervisningen pÄ skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. VÄrt arbete bidrog till en djupare kÀnnedom om modersmÄlets roll i skolans tidigare Är och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring Àmnet. Förhoppningsvis har vÄrt arbete belyst det som varje blivande lÀrare bör ha i Ätanke nÀr man undervisar elever med ett annat modersmÄl Àn svenska.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka elevers och lÀrares arbete i slöjdprocessens idé- och vÀrderingsfas i textilslöjden. Enligt kursplanen för slöjd ska elevernas kreativitet utvecklas genom Àmnet.  Tidigare forskning visar dock att den konkreta genomförandefasen dominerar dagens slöjdundervisning och att arbetet med idéskapande och vÀrdering Àr eftersatt. Som underlag för undersökningen har dels en enkÀtundersökning med 74 deltagande elever i Ärskurs 9 genomförts, dels kvalitativa intervjuer med de deltagande elevernas tre lÀrare. Resultaten av undersökningen visar skillnad mellan de deltagande skolorna. I vilken utstrÀckning eleverna ges utrymme att sjÀlva stÄ för idéskapandet och bestÀmma vad de vill göra varierar.

Sedan jag började min utbildning pÄ lÀrarutbildningen hösten 2005 har elevers lÀrande varit det som fÄngat mitt intresse. Jag har trÀffat mÄnga elever som inte har velat lÀra sig nÄgot och tyckt att skolan varit trÄkig. Jag ville undersöka vad det Àr som driver en person till att lÀra sig, sÄ att skolvardagen kan bli bÀttre för bÄde elever och lÀrare. Min studie bygger pÄ möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vÄrterminen 2007 trÀffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre Är senare har jag Äter fÄtt möjligheten att trÀffa eleverna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever upplever och uppfattar elevinflytande och pÄ vilket sÀtt som pedagogerna ger sina elever inflytande. Vi ville ocksÄ se om lÀrare och elevers upplevelser överensstÀmmer med varandra. Med elevinflytande avser vi att elverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvÀrdering av undervisningen. VÄr undersökning Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever i Bodens kommun. VÄrt resultat visar som den tidigare forskningen att det Àr det formella inflytandet i form av klass- och elevrÄd som praktiseras ute i skolorna.