Sammandrag: Syftet med min undersökning Àr att pÄ tvÄ gymnasieskolor undersöka nÄgra verksamma svensklÀrares kunskap om och instÀllning till elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Jag vill Àven belysa om svensklÀrarna och skolorna har nÄgon handlingsplan nÀr det gÀller hantering och bemötande av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med tre svensklÀrare och en speciallÀrare frÄn vardera skola. Resultatet visar att svensklÀrarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklÀrarna har nÄgon handlingsplan hur de skall gÄ till vÀga eller bemöta elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi.

Syftet med denna intervjustudie Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för speciallÀrares syn pÄ sitt arbete med elever i matematiksvÄrigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallÀrare anvÀnder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svÄrigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklÀrandet.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallÀrare som undervisar i grundskolans Är 1-6.I resultatet synliggörs speciallÀrares uppfattningar om vad som försvÄrar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklÀrande. I resultatet framtrÀder hur speciallÀrare arbetar med svÄrigheter och hinder och det framgÄr vilka strategier de anvÀnder i arbetet med eleverna. SpeciallÀrarna uttrycker att elevens svÄrigheter kan bero pÄ ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallÀrare beskriver sitt arbete med eleverna.

Syftet med detta arbete Àr att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever pÄ grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod anvÀnds skriftliga öppna frÄgestÀllningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förvÀntningar eller besvikelser pÄ den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansÄg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstÀmmelse med beskrivningen om skolan i vÄr senaste lÀroplan.

Syftet med studien Àr att försöka undersöka hur fyra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de anvÀnder för sin sprÄkinlÀrning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien Àr famförallt fokuserad pÄ den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra nyanlÀnda elever i Äldern 9-13, tvÄ flickor och tvÄ pojkar. Eleverna berÀttar om hur det Àr att befinna sig i en miljö dÀr de inte förstÄr vad nÄgon sÀger och dÀr ingen förstÄr vad de menar. De beskriver sin rÀdsla, oro, nervositet och ensamhet men Àven sin nyfikenhet, glÀdje och positivitet.

Att lÀmna skolan och ta steget ut i arbetslivet Àr en process som kan vara jobbig för mÄnga ungdomar. För eleverna pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program innebÀr denna process att de vid studenten kommer till ett vÀgskÀl; ett arbete pÄ den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsÀttning pÄ en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program förbereder eleverna inför övergÄngen till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som dÄ kallades sinnesslöa. MÄlsÀttningen med undervisningen har sen dess fokuserat pÄ att göra eleverna sÄ sjÀlvstÀndiga som möjligt. Idag har gymnasiesÀrskolan en mÄlsÀttning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det Àr som gör att elever kan uppleva det som meningsfullt att arbeta med de olika delarna i estetiska arbetsprocesser. SlöjdÀmnet och bildÀmnet i grundskolan innehÄller processer dÀr eleven sjÀlvstÀndigt utvecklar idéer. Vilka förutsÀttningar krÀvs för att det ska bli meningsfullt för eleverna att utveckla sina idéer, vilja genomföra dem med omsorg, och Àven pröva resultatet i ett socialt sammanhang eller för sin egen erfarenhets skull. Forskare beskriver de estetiska Àmnena som viktiga för den personliga identitetsutvecklingen, och att eleven fÄr möjlighet till kreativitetsutveckling genom att följa ett arbete frÄn ?ax till limpa?.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

Syftet med detta examensarbete Àr ta reda pÄ vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mÄn den gÄr att pÄverka. Resultatet visade att matematiklÀrarna som ingÄr i denna undersökning ansÄg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansÄg sig arbeta med att frÀmja denna förmÄga hos sina elever. Ett undersökningsformulÀr med fem sk rika matematiska problem gavs dÀrför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lÀmplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formulÀret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat pÄ problemlösning i en grupp om 12 elever som fÄr sin skolundervisning pÄ Ungdomsalternativet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen Àr gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktÀr, vilket innebÀr att elevernas utsagor jÀmförs i analysen med resultat frÄn en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger pÄ sju semi-strukturerade intervjuer med elever frÄn Ärskurs nio. Intervjumaterialet Àr transkriberat och kategoriserat utifrÄn den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys Àr gjord utifrÄn elevernas och lÀrare frÄn en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jÀmförelse med bl.a.

Vi blev inspirerade av barnlitteraturens roll i skolan efter att ha tagit del av svenska regeringens undersökning LÀsandets kultur (SOU 2012:65). Den tar upp den negativa utvecklingen av lÀsförstÄelse, lÀsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Studiens syfte var att fÄ fördjupad kunskap om lÀrares förhÄllningssÀtt till barnlitteraturens roll i undervisningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt var ett kulturellt förhÄllningsÀtt till lÀrande dÀr dialog och samspel har stor betydelse. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer, dÄ vi ville fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares förhÄllningssÀtt och attityder till barnlitteraturen i undervisningen.

Arbete med hÄllbar utveckling Àr ytterst aktuellt i dagens samhÀlle. I detta arbete spelar lÀrarna en betydelsefull roll. Skolor kan idag ansöka om att fÄ en miljöcertifiering för att pÄ ett naturligt och engagerande sÀtt fÄ in och stimulera miljöfrÄgorna i skolans och förskolans dagliga verksamhet. De tvÄ certifieringar som finns idag Àr UtmÀrkelsen Miljöskola och Grön Flagg. Vi har framförallt undersökt om elever pÄ en miljöcertifierad skola har ökad insikt inom den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever pÄ individuella programmet ser pÄ studievÀgledaren och den studievÀgledningen de fÄr pÄ skolan. Jag har Àven valt att undersöka hur studievÀgledarna arbetar med eleverna och se om det krÀvs specifika kunskaper frÄn dem nÀr de arbetar pÄ individuella programmet. Att ge sig ut och hitta svaren pÄ de frÄgor man har, som i mitt fall handlat om elevers syn pÄ studievÀgledaren pÄ individuella programmet, har för mig varit mycket roligt och intressant. Intervjuerna med studievÀgledaren och eleverna fick mig att förstÄ att det finns mycket att skriva om nÀr det gÀller elever pÄ individuella programmet. För att fÄ svar pÄ mitt syfte valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förÀndras genom skolÄren. Vidare Àr syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras Äsikter skiljer sig Ät. För att undersöka detta utformade vi en enkÀt vilken samtliga elever pÄ en skola (Är 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkÀten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervÀgande positiva men att intresset för matematik avtar nÄgot med stigande Älder.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur man som lÀrare skapar en god lÀrandemiljö för elever med Aspergers syndrom. Jag undersöker vilka pedagogiska konsekvenser Aspergers syndrom kan föra med sig, vilka metoder och strategier som lÀraren kan anvÀnda i undervisningen, hur skoldagen och skolmiljön kan struktureras och planeras samt vilket bemötande lÀraren bör ha mot eleverna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Aspergers syndrom och av hur undervisning av elever med detta syndrom kan lÀggas upp. Metoden för min undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis pekar resultatet i min undersökning pÄ att det Àr nödvÀndigt att individualisera undervisningen och ta hÀnsyn till den enskilda elevens begrÀnsningar och behov.

Elever med svenska som andrasprÄk presterar sÀmre i matematikundervisningen Àn jÀmnÄriga med svenska som modersmÄl. I detta arbete undersöks vad detta beror pÄ och hur undervisningen kan anpassas för att bÀttre gynna den berörda elevgruppen. Metoden som anvÀnds Àr en undersökning av vad forskare i ÀmnesomrÄdet kommit fram till. Anledningarna till elevernas sÀmre prestationer Àr komplexa. BristfÀlliga svenskkunskaper leder till svÄrigheter att förstÄ och kommunicera matematik.